2
Pentikos Kendoyet Emetak Teŋaŋ kululuŋengatnan toge
1-2 Nup kan kataŋ Pentikos Kendoyet Kawawaŋgat sâpe sâpe bumbuyet kwitnaŋ kwitnaŋ timti buluŋ belaŋ mmekoti mambemtemien ke beme am nâmkiŋpepemak ekŋenaŋ mka keŋaŋ kwepgat ondek tatnepeme keyegak kululuŋengatnan tâgâ kwisaknok temaŋ penaŋ kumtoti ekŋenaŋ mka tabienen ke kwisakŋaŋaŋ bemisik tage. Kwisak kokume ekbienaŋ taŋam nambalam keboŋaŋ am tabien kataŋ ekŋenmagen pelelaŋ beme tapmâge. Emetak Teŋaŋ keŋinanen bemisik indemti zet sambe keŋinan bemindeye kataŋ yaŋbemti zet ŋen ŋenaset zemâbien.
Âpme Zuda am sambe mulupgapmti msat sambe mekoti mamtemien ekŋenaŋ Kawawaŋgat zetnaŋ kandaŋan mamamtemien. Ekŋenaŋ kendo keyet koti keyegak tapmambien. Yaŋ Emetak Teŋ toge kan keyet am ekŋen keyaŋ tatnâme kwisak temaŋ takume pe kwilekiyaŋ tapm zemti weŋin mepme kwaweti ekme Zisasiyet nembaŋane ekŋen Emetak Teŋaŋ nânâ indame ekŋenaŋ zet zapat dolakŋaŋ tazeme am sambe keyaŋ nâme zelinan esemteŋ tazeme nâmâtâpmâbien. Meluwaŋ mamanamaŋ kegok mme ekŋenaŋ nâmtemtem temaŋ mti zewien, “An ekŋen zet ŋen ŋenaset tazeip an ekŋen kapi Galili msalengatnaŋ etaŋ. Nin msat kataŋ met ambesomti ekŋengalen zet nâwenn zet keyegak ikŋaŋgat ikŋaŋgat kapi zigoset nâmti zeme nâmâtâpmann delaŋ zein. Nin bepi msat sambe kapigogatnan kopmobenn: Palitia, Midia, Elam Mesopotamia msalengatnaŋ, Zuda, Kapadosia, Pontas, Esia, 10 Pilisia, Pampilia, Izip ma Libia msat ilindiŋ ke Sailini msat keyet sokŋanik. Ninmagengatnaŋ am notnaŋ Loma mka temaŋgatnan kopmâbien. 11 Ma Zuda am penaŋ ma am Zuda maŋgaen tususuŋaŋ ma notnaŋaŋ Kilit ma Alebia msat sambe keyetnan kopmâbien. Kawawaŋaŋ an ekŋen kapimagen menok temaŋ mme ekŋenaŋ am sambe nin bepi ninaŋgat zetnnaset Kawawaŋgalen zet zapatnaŋ pi zemâtâtndame tuluŋ telaŋ penaŋ weyaŋ nâmâtâtnup.” 12 Ekŋenaŋ ke ku weyaŋ ekmâtâti nâmtemtem mti ilinak zenâ zenâ mti zewien, “Kwitnaŋ kwitnaŋ kapi yaŋaŋ zigoset sokbein?”
13 Mme am notnaŋ ekŋenaŋ an nâmkiŋpepeŋinmak ekŋengat zet kanzowak mti zewien, “Ekŋen tu katikŋaŋ niyoyaŋ keŋin kileŋ beme zet kilom kilom tazeip.”
Pitayaŋ am ekŋengat zet zeye
14 Âpme Ombemindendeŋaŋ 11 ekŋenaŋ ilinsakwep watati Pitayaŋ am sambe penaŋ tabien ekŋengat kwizet kumti pigok diindoye, “Zuda am notnne ma amkup notnaŋ koti Zelusalem mkaen tadik, in wakŋin weyaŋ beme neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ tasokbein kapiyet yaŋaŋ zema weyaŋ nâit. 15 In nâme nin kapiyaŋ tu katikŋaŋ nimti keŋŋ kileŋ tabein mene kegok otnâmndeip. Yaŋgut yek. Pi ewe tambuŋan 9 kilok etaŋ pimak. 16-17 Muluwaŋ kapi sokbembeyelen Kawawaŋgalen golaŋ zenze an Zoel egaŋ kapiyet eweŋan baenen Kawawaŋaŋgalen Zet Itnaŋanen pigok zeme nâmti meluwaŋ kapigok mge,
‘Kan bududuk beme neŋ nemunambaŋine ekŋenaŋ neŋmagen bamgat zigok sokbeweyet zet timti zemkawaŋ bemâbep. Ma nembaŋine zomolim notnaŋ ekŋen zikalin mitima meluwaŋ mamanamaŋ notnaŋ ekbep ma ailip ekŋen kwitnaŋ kwitnaŋ notnaŋ kieset zikat indama ekbep ma Emetakŋ Teŋ msat sambe am keŋinan bemisik indewap. 18 Ma kan keyet sisiliŋ animbinne ekŋen Emetakŋ Teŋaŋ keŋinan mulat indema ekŋenaŋ neŋmagen bamgat zigok sokbeweyet zet indama zemkawaŋ bemâbep. 19-20 Neŋ kululuŋen ma msalen menok notnaŋ kapigok mma sokbemâbe. Msalen tep temaŋ zime kasak temaŋ kwaikbe ma am sipmaŋ kileŋ mulapmebep ma kululuŋen neŋ kasup zikatnan mma sopsop kuwe ma eyoŋga zikatnaŋaŋ ŋamaŋ sip nemboŋ beme Amobotnaŋaŋ kopme oloŋen mimi keyet kanaŋ ke bewe. 21 Kegok sokbeme an ŋenaŋ Amobotnaŋgat kwitnanen dunduwe beme egaŋ aŋgalaŋpewe.’ (Zoel 2:28-32)
22 Islael am notnne, in zet kapi tatnâme zema nâit: Kawawaŋaŋ ikŋaŋ Zisas Nasalet mkaengatnaŋ mulup same egaŋ inmagen menok kwitnaŋ kwitnaŋ mzikat indamkwapme ekmâtâbien. 23 Ewaŋan tipman baen Kawawaŋaŋ ikŋaŋ ke mimiyelen nâmâtâtpeye keyet kataŋ inmagen sokbeme in an bekanaŋ mimi penaŋ ekŋengat belinan beme ekŋenaŋ tewen kumasasok peme tati gakiye. 24 Yaŋgut gakikiyelen windeyaŋ ku atam tage. Kawawaŋaŋ mme gilik zem wati gakikiyelen nukŋaŋ sambe beye gaipeme weŋge. 25 Keyet Dewilaŋ eweŋan Zisasiyet zetnaŋ kapigok zemkawaŋ beye,
‘Neŋ Amobotnaŋ ekma zimosetnnan kwesiŋ matazin. Egaŋ nâgât betn penaset tazingapmti kwilekiŋen nukŋaŋaŋ ku naikbe. 26 Egaŋ neŋ gakikiengatnan mme wapma mama kanzizit nanayet zetik mneŋgeyet webem mayap. Keyepmti neŋ nâma dolakŋaŋ penaŋ beme zetn oloŋen palen manzeyap. 27 Geŋ ek ketalatpemane am gakikiŋaŋ mundumen ku tabe. Ma geŋ Nemundi Teŋ ek pemane gakimti sekŋaŋ msalen ku sambuwe. 28 Geŋ mama kanzizitgalen set zikat nawanan. Âpme gâgât monzalamdan neŋ oloŋen temaŋ penaŋ mbap.’ (Sam 16:8-11)
29 Notnne, neŋ yeŋŋ sokŋ Dewit egat zet pigok penaŋ zemkawaŋ bema nâit. Ek ilak itnaŋaŋ gakime bewien yaŋ bewien ke am zaimaŋ sosok tapme maeknup. 30 Ek golaŋ zenze an mamkwapme Kawawaŋaŋ egat zetik mpemti kapigok zemkatik bempeye. In sokdine ekŋenmagengatnaŋ an ŋen aikma egaŋ nâlen Amobotnaŋ mundumm ke tiwe. 31 Ke nâmti eweŋanak tipman baen Kilaisiyaŋ gakimti wabeyet zetnaŋ pigok zeye,
‘Kawawaŋaŋ am gakikiŋaŋ ekŋengat tuŋguwinan peme wemti sekŋaŋaŋ ku sambuwe.’ (Sam 16:10)
32 Zet keyet kataŋ Zisas ek Kawawaŋaŋ gakikiengatnan mme wapme nin Zisas walep elak penaŋ ekmâtâbenn. Keyet zapatnaŋ kapi manzemkawaŋ benup. 33 Egaŋ wati moti Kawawaŋgat betnaŋ penaset moti tapme Kawawaŋaŋ Zisasiyet Emetak Teŋ peme totogat zetik mpeye keyet kataŋ Emetak Teŋ peme toti ninmak tati mulup mme in alak egat yaŋaŋ kapi sokbeme egip. 34-35 Dewit sekŋaŋ melesiŋ kululuŋen ku moge yaŋgut zet belak kapigok etaŋ zeye,
‘Kawawaŋaŋ nâlen Amobotnaŋgat pigok dunduye, “Kot betn penaset tot tapmane neŋ kasandine maŋge kwep bemindema geŋ windeŋin mtoindewanik.” ’ (Sam 110:1)
36 Keyepmti Islael am in pigok nâmkatik beseip, in Zisas an yomengatnan ndatitiyet koge an ke tep palen kume gakiye. Kilais ek ke Kawawaŋaŋ alak mtati Amobotnaŋ onzempeme tazin.”
37 Pitayaŋ zet kegok zeme amnaŋ nâmtemtem mti Pita ma ombemindendeŋaŋ an notnane notnaŋ pigok indayaŋkwesiwien, “Notnne, nin zigok penaŋ mmann ŋep penaŋ besem?”
38 Zeme Pitayaŋ pigok diindoye, “In kwep kwewaŋ bekanaŋin eknâmti yomengatnaŋ gilik zemti Zisas Kilais nâmkiŋpemti egat kwitnanen tu zulutme Kawawaŋaŋ ingat yomin katikpewe. Kegok mme Kawawaŋaŋ in Emetak Teŋ taolet m indawe. 39 Ilin ma nemunambaŋine ma am msat sambe tapmelip kapi Amobotnaŋ Kawawaŋgat zetnaŋ nâmti ekmagen kobep kataŋ egaŋ Emetak Teŋaŋ indandayet zetik mpeye ke indawe.”
40 Pitayaŋ zet kegok diindomti ewe tusumti golaŋ zet pigok diindoye, “In am myuŋguŋguŋin temaŋ ekŋenmagen peme tapme keŋin gilik zemti kobep. Am bekanaŋ ekŋen ke Kawawaŋaŋ indawaletbe nâip!” 41 Kegok zeme kasup keyegak am 3000 mee kogaŋ Kawawaŋgalen zet zapat dolakŋaŋ nâmti nâmkiŋpeme tu zulutindeme Kilaisiyelen am maŋge ekŋenmagen tusuwien.
Am nâmkiŋpepemak ondedakŋin ma mama mimiŋin kwep dolakŋaŋ wemkwage
42 Âpme am ekŋen kapi ombemindendeŋaŋ ekŋenaŋ Kawawaŋgalen zet zapat dolakŋaŋ mandiindom kwatemien. Mti keŋ kwep penaŋ bemti tambuŋalem niniyet ma dundundu mulup mimiyet mene mene maondaktemien.
43 Âpme Kawawaŋaŋ ombemindendeŋaŋ ekŋengat palesetgatnaŋ menok sambe penaŋ mgeyepmti am sambe ekŋenaŋ nâmtemtem palen mamkwabien. 44 Am nâmkiŋpepemak ekŋenaŋ keŋ kwep bemti kwitnaŋ kwitnaŋin sambe bee temakwep apalak tim nimwiaŋ wiaŋ mmamkwabien. 45 Ma ekŋenaŋ msalin mkaŋin ma kwitnaŋ kwitnaŋin sambe bee ketalasime amnaŋ keyet tosaŋaŋ mânep indame timti ondek bemti naman ilinagak olat zeme kataŋ kalaŋ indame matimtemien. 46 Ekŋenaŋ tambu misa kataŋ Zuda am ilinaŋgalen sesewat mka teman ilindiŋ maondaktemien. Ondekpemti naman kalaŋti mka ŋen mka ŋen mekoti meu time kwawepme ilindiŋ kalaŋ kumnimti oloŋen palen tati tambuŋalem manimetemien. 47 Mama mimi dolakŋaŋ kegok mkwati Kawawaŋ kwizet buŋamaŋ mwati sesewatsamkwapme am notnaŋaŋ ke egomti ekŋenmagen tusumti nâmkiŋpepe aikme Amobotnaŋ Kawawaŋ ikŋaŋgalen maŋgeen ke matusum indemtan.