13
Banabasimak Sâl Kawawaŋgalen mulup mimiyet zemideme mebun
Antiok dapmelaŋge keyet keŋan golaŋ zenze an ma an zikat indanda kapigogaŋ mambien: Balabas ma Simion an sopmaŋ makumtemien ma Lusias Sailini mkaengatnaŋ ma Manaen ekmak amobotnaŋ Elotmak egelaŋ ilisakwep zenzelim mamti same mbun ma Sâl am ekŋen kogaŋ ke mamti mulup mamtemien. Ekŋen keyaŋ meu zemkulumpemti Kawawaŋmagen keŋin ondek bemti sesewatpemti tapmambien. Âpme Emetak Teŋaŋ ekŋengat zeye, “In Banabasimak Sâlmak ideme egelaŋ neŋ mulup mimiyelen nâmti zewan ke met mbalup.”
Ekŋenaŋ meu zemkulumpemti dundundu muluwen an zut eget ke Kawawaŋaŋ mulup keyet ombem idep nânâyet tati eksokbemti belinan ŋokŋidan atamti mulup ke mimiyet zemgwatnaŋ mimidamti ideme mebun.
Saipalas msalen Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ zemkawaŋ beye
Emetak Teŋaŋ zemideme egelaŋ meti Selusia mkaen toweti waŋga ŋen mti msat nembu tuŋgupman tageen kwitnaŋ Saiplas ke meti egelaŋ mka ŋotakŋan Salamis ke mot pataŋ zemti Zuda am ekŋengalen sesewat mka tapmege kataŋ meti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ zemkawaŋ bewun. Zânaŋ eget idamukulem mti ilinsakwep mulup mbien.
Ekŋenaŋ msat ke meti Zisasiyelen Zet Zapat Dolakŋaŋ zempemalu mane mane nembet daen mka ŋen Papos ke pataŋ zemti mka keyetnaŋ Zuda aŋkambuk ŋen aikbun. Kwitnaŋ Bal Zisas an keyaŋ ikŋaŋgat, “Neŋ golaŋ zenze an” kogok manzemtan. An keyaŋ msat keyelen gapman ŋeŋaŋ kwitnaŋ Selegias Pâlas an kemak notn notn mmamtemun an ke nânâŋaŋ temaŋ penaŋ. Amobotnaŋ temaŋ keyaŋ Banabasimak Pâlaŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ dundumalu nânâyet nâmti idazemtetime kobun. Yaŋgut aŋkambuk Bal Zisas kwitnaŋ ŋen Glik zeleset Elimas makumtemien an keyaŋ amobotnaŋ temaŋ egaŋ Sâlmak Banabas egelaŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ ke zemalu nâme penaŋ ku bembeyelen timyape yape zet notnaŋ dunduye. Yaŋgut Sâl kwitnaŋ ŋen Pâl manzemtemien an ke Emetak Teŋgalen windeyaŋ keŋanen misik tapme Elimas zikat memuŋ ektati zeye, 10 “Sadaŋgat nemuŋaŋ, geŋ mama teŋ keyet kasa mpemti am tetimaemae omba mimindamti Kawawaŋgalen zet pi imkwatamane belakŋaŋ penaŋ mambein. Geŋ mama mimi bekanaŋ ke geŋmagen omba penaŋ gak zem tazin nânik! 11 Keyepmti alak Amobotnaŋ Kawawaŋaŋ betnaŋaŋ zikadi enzuŋgeme beŋan besem. Âpme geŋ kasup ŋen eekpiŋ mane pemane kan sambe mebe.”
Pâlaŋ zet kegok zeme keyegak sakwep zanza keboŋaŋ tot Elimasiyet zikatnaŋ bekekme tambusosok beme Elimas zikatnaŋ eksât olage. Mti, “An ŋen aikma napbetnamti set zikat name mebi,” zemti olati bemanzat mege. 12 Muluwaŋ kegok sokbeme gapman an ŋeŋaŋ keyaŋ Amobotnaŋ Zisasiyelen windeŋaŋ temaŋ ke ekti nâmtemtem temaŋ mti Zisasiyelen zet keyet nâme penaŋ beme Zisasiyet nâmkiŋpeye.
Pâlmak an notnaŋ Pisidia msalen meti Antiok mka teman mulup mbien
13 Pâlmak am notnaŋ ekmak mebien ekŋenaŋ Papos mka ke peme tapme waŋga ŋen mti Pampilia msalen Pelga mka temanen ke mebien. Âpme Zânaŋ ekŋen katikindemti igak Zelusalem mkaen gilik zemti koge. 14 Âpme ekŋenaŋ Pelga mka ke peme tapme naman Pisidia msalen meti Antiok mkaen ke mulup mti manepeme Sabat tagoŋgo kan ke beme Zuda am ekŋengalen sesewat mkaen motati ekme 15 ekŋenaŋ Mosesiyelen zii zet ma golaŋ zenze an ekŋenaŋ zet kuwien ke maiŋ mepme delaŋ zeme sesewat mka keyet ŋeŋaŋ ekŋenaŋ Pâl ma amŋane mototabien ekŋengat pigok indayaŋkwesiye, “Notnne, in animbi kapi zemgwatnaŋ mimindendeyelen zet ŋen mti talip beme kwatati diindome nâit.” 16 Zeme Pâlaŋ wati belaŋ sesepmaŋ mti zeye, “Islael am ma am notnne Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ in Kawawaŋgat masesewatsaip, in wakŋin weyaŋ bemti tapme zet kapi zema nâit. 17 Islael am ningalen Kawawaŋ egaŋ yeŋsokŋne ekŋen ikŋaŋgat zapat penaŋ indaombemindeye. Yaŋ ekŋenaŋ Izip msalen lueŋ mamti omba penaŋ sokbem sambeleŋti mame Kawawaŋaŋ Kenan msalen indatimti kosât tati egaŋ Izip amobotnaŋ Palaomagen menok sepem igak igak mme ekti kiŋgatnâmindeme Izip msat pemti mebien. 18 Selen msat tuŋgupman indatim kopme ekŋenaŋ mobotnaŋ msamkobienaŋgut egaŋ sewakŋan mti indadamuŋ mamimkotnepeme nup kan 40 bepi set tuŋgupman ke delaŋ zeye. 19 Kan keyet Kenan msalen am maŋge 7 bepi Kawawaŋaŋ indaasekti ekŋengalen msat ke yeŋsokŋne ekŋengat indame ekŋenaŋ msat ke toŋaŋ bemti mame 20 nup kan 450 kegok delaŋ zeme keyet baman gwaen Kawawaŋaŋ zemdelaŋ zenze an notnaŋ indaaikme ekŋenaŋ mamti amgat zelin nâmti maindamusuwat indemkwatnapeme golaŋ zenze an Samueliyaŋ sokbemti mulupmaŋ mkwage. 21 Zuda maŋge ekŋenaŋ amobotnaŋin ŋen aiikgat zeme Kawawaŋaŋ Benzamingalen maŋgeengatnaŋ an ŋen Kis egat nemuŋaŋ Sâl ek aikindame egaŋ Amobotnaŋ mulup mti indamamkwatnepeme nup kan 40 pi delaŋ zeye. 22 Yaŋgut naman Kawawaŋaŋ ikŋaŋ zempemti mundumanen Dewit ek nâmpeme amobotnaŋ tapme zeye,
‘Neŋ Zesiyet nemuŋaŋ Dewit ek ekma dolakŋaŋ penaŋ beme keyepmti amobotnaŋ mamayelen nâmti aiga. Egaŋ nâlen ŋoktik ke mâti keyet kataŋ mulupmaŋ mbe.’ (1 Samuel 13:14; 15:23, 26, 28; 16:1, 13)
23 Kawawaŋaŋ amobotnaŋ Dewit egat sokŋaŋ ŋen sokbemti Islael animbi sambe yomengatnan gilik zemti indatitiyet Islael am zetik mimindeye keyet penaŋ Zisasiyaŋ kot sokbeye. 24 Eweŋan Zisasiyaŋ mulupmaŋ ewe mimipiŋ tapme Zân tu zululut anaŋ ŋeŋaŋ yaŋbemti Islael am ekŋen mama mimiŋin bekanaŋ ke katikpemti keŋ gilik zenze aikme tu zulutindendeyet zetnaŋ windeŋaŋbeŋ diindom kwage. 25 Zânaŋ Kawawaŋaŋ mulup zempeye ke mmepme ilak delaŋ zenzeyelen bududuk beme am pigok indayaŋkwesiye, ‘In nâgât nâme kwi mambeyap? Wa in nâme neŋ an ŋen kokogalen damuŋ mamip ke bein? An ikŋaŋ ke ewe bam daen takozin an bekeboŋ beke neŋ bukaboŋaŋ elenn sama time ŋep ku bewe.’
26 Ip notnne Abalaamgat iŋsokŋane ma notnne Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ Kawawaŋ masesewatsaip ingat pigok zema nâit, an yomengatnan gilik zemndadagat zenzeŋaŋ e ninmagen sokbembeyet nâmti zenzeŋaŋ. 27 Yaŋŋ an ke sokbeme Zelusalem animbi sambe ma an ŋeŋaŋine ekŋenaŋ an yomengatnan gilik zemndatitiyet koge elak an kapi kegok nânâpiŋ ma ekŋenaŋ kâtnânâ kendo kataŋ golaŋ zenze an ekŋenaŋ an kapiyet meluwaŋ mimiŋaŋ mamaiŋ kwatnup ke an kapi e nâmâtâtâpiŋ belak etaŋ ekandatpemti kume gakiye. Kegok mme golaŋ zenze an ekŋenaŋ zet meluwaŋ mbien bee penaŋaŋmak etaŋ bemâge. 28 Zuda am ekŋenaŋ an keyelen myuŋguŋguŋaŋ ŋen gakikiyelen kataŋ ku aikbien yaŋgut ekŋenaŋ egat ŋenzinziŋ etaŋ mpemti amobotnaŋ Pailelaŋ zemdelaŋ zeme kume gakikiyet zekaŋkaŋ penaŋ mbien. 29 Kegok mme golaŋ zenze an ekŋenaŋ an kapi muluwaŋ kapigok msameti kume gakikiyet zetnaŋ eweŋan meluwaŋ mkwabien keyet kataŋ am ekŋenaŋ tewen kumasasokpewienaŋ mâtâpmti am sumen met bewien 30 yaŋgut Kawawaŋaŋ am sumengatnan mme gilik zemti wage. 31 Âpme am nâmkiŋpepemak notnaŋ ekmâti Galili msalengatnan Zelusalem mkaen mebien. Ekŋen kemagen Zisasiyaŋ gakikiengatnan gilik zem wati sokbemenzilim sokbemenzilim mamkwatan. Am ekŋen keyaŋ keyet zapatnaŋ am diindom kwabien. 32-33 Kawawaŋaŋ yeŋsokŋne ekŋengat Nemuŋaŋ penaŋ peme totogat zetik mimindeye keyet penaŋaŋ elak ningalen kanen kapi Nemuŋaŋ Zisas gakikiengatnan mme wage keyepmti Banabasimak nit inmagen kapi Zet Zapat Dolakŋaŋ ke mti koti tazelup. Keyet zapatnaŋ Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋ Sam tuŋgupmaŋ zut keyet keŋan meluwaŋ kapigok mimiŋaŋ tazin,
‘Geŋ Nemunn penaŋ alak neŋ gâgât Bipdi penaŋ beyap.’ (Sam 2:7)
34 Zisas gakikiengatnan gilik zemti wageyaŋ ŋen ewe gakimti ku sambuwe. Keyepmti Kawawaŋaŋ keyet zet kapigok zeye,
‘Neŋ Dewitmagen zetik mban keyet penaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ in indamâbap.’ (Aizaya 55:3)
35 Naman Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋ Sam ikŋaŋ keyegak pemaŋ ŋen naman pigok zein,
‘Geŋ Andi Teŋ ek kileŋ pemane msalen ŋep ku sambuwe.’ (Sam 16:10)
36 Amobotnaŋ Dewitgat yaŋaŋ pigok nânup. Dewilaŋ Kawawaŋgalen am mambien ekŋenmagen Kawawaŋaŋ mulup zempeye ke ekŋengat tuŋguwinan mmeti gakime sekŋaŋ mti yeŋsokŋ notnaŋ indabewien mundum keyegak mebeme sekŋaŋaŋ msalen ke sambuye. 37 Yaŋgut Zisas ek Kawawaŋaŋ mme gakikiengatnan gilik zem wage. Ek sekŋaŋ msalen ke ku sambuye. 38 Keyepmti notnne in pigok penaŋ nâseip. Nin ingat zet sosok zemkawaŋ bemti kapigok manzenup. Yom delaŋ zenzeyelenset e Zisasmageset etaŋ tazin. 39 Mosesiyelen zii zet sambe ke gawepumti mame Kawawaŋaŋ keyet mti yomin ku makatipein yek. Am sambeyaŋ Zisas ek kwep nâmkiŋpemeŋgut Kawawaŋaŋ egat mti yomin ŋep makatipein. 40 Golaŋ zenze an ŋenaŋ Kawawaŋaŋ zet kapigok zeme nâmti meluwaŋ pigok mge. Ke penaŋaŋ inmagen sokbewemagengat weyaŋ eksemti mambep. Kawawaŋaŋ ekŋengat pigok zeye,
41 ‘In nâip, neŋ nukŋaŋ temaŋ inmagen sokbewe keyet zapatnaŋ diindomaŋgut in zetn nâme pepesut mambein ma neŋ am ŋen zempema koti zapat keyegak diindome e kegogak zetnaŋ nâme pepesut beme neŋ mamimtotneip. Keyepmti neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ nukŋaŋbeŋ penaŋ inmagen sokbembeyet zewan ke pema kopme in ekti kiŋgati gakim temebep!’ ” (Habakuk 1:5)
42 Pâlaŋ zet kegok zeme delaŋ zeme Banabasimak egelaŋ toti kwawesât mmalu animbi sambeyaŋ zewien. It kot Sabat tagoŋgo kan ŋen tabanuwen zet ikŋaŋ kapiyegak ewe tusumti zemâtâpmalu nâmbanup. 43 Kegok zemti sesewat mkaengatnan asek toti Zuda am ma am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ Zudayelen nâmkiŋpepe keyet kataŋ nâmkiŋpemti mamaŋaŋ ekŋenaŋ Pâlmak Banabasimak idapmât mepme egelaŋ gwatnaŋ zet diindomti Kawawaŋgalen keŋ taoletnaŋ ekŋenmagen weme ekŋenaŋ eegalen mulupmaŋ mti mamayet diindowun.
44 Naman Sabat tagoŋgo kanaŋ ŋeniyet mka temaŋ keyelen animbi sambe penaŋaŋ Kawawaŋgalen zet nâsâgât sesewat mkaen kwaweti bemisik tabien. 45 Âpme Zuda sesewat mka keyet keŋan ŋeŋaŋ mambien ekŋenaŋ ekme animbi sambe penaŋaŋ kwaweti weme indikti nâmbekam bembe mimindemti ekŋenaŋ Pâlmak Banabas egegat zelit windeŋaŋ mtoidendeyet nâmti zemtalalat zet zewien. 46 Kegok mme Pâlmak Banabasiyaŋ zet windeŋambeŋ ewe pigok zewun, “Islael am in zet kapi ŋeŋaŋ diindome nânâyelen zenzeŋaŋaŋgut in bamkumpemti mama kanzizit mama keyet wisat mnup zeipgapmti ŋep nit in katimindemti am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenmagen etaŋ mulup mmann nâmbep. 47 Amobotnaŋaŋ pigok zemndeye,
‘Neŋ am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenmagen busatnaŋ mti mebegat zemindeyap. In msat sambe tapmezinen mekoti animbi indapmukulem mimindeme nâgât nâmkiŋpem neme Kawawaŋaŋ yomengatnan gilik zemindatiwe.’ ” (Aizaya 49:6)
48 Âpme am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenaŋ zet ke nâmti oloŋen temaŋ mti Kawawaŋgat wisikŋ zewien. Âpme am mama kanzizitgat zapat bembeyet Kawawaŋaŋ eweŋan nâmindeye ekŋenaŋ zet zapat dolakŋaŋ nâmti nâmkiŋpewien.
49 Mme msat keyet keŋan Amobotnaŋ Zisasiyelen Zet Zapatnaŋ Dolakŋaŋaŋ palakŋaŋ bemti mekoge. 50 Yaŋgut Zuda am sesewat mka keyet ŋeŋaŋ mambien ekŋenaŋ mka keyelen imbi kwizet buŋamin temaŋ Kawawaŋgat mandundumtemien ma an ŋeŋaŋ notnaŋ ekŋengat keŋin walapme ekŋenaŋ Pâlmak Banabas idapmâpme msat ke pemti belakŋan mebun. 51 Egelaŋ Aikoniam mka msalen mesât tati mama mimiŋin bekanaŋ ke timti mamayet nâmindemti selidaŋgalen kakalakŋaŋ ke kapupmalu mka keyegak topmâpme mebun. 52 Âpme naman am notnaŋ Zet Zapat Dolakŋaŋ ke nâmti Zisas nâmkiŋpewien ekŋenaŋ oloŋen palenagak mame Emetak Teŋaŋ ekŋengat keŋinan bemisik tage.