16
Timotiyaŋ Pâlmak Sailasmak mege
Pâlmak Sailas egelaŋ meti Delebe ma Listala mkaen met pataŋ zemti mka keyet keŋanen an nâmkiŋpepeŋaŋmak ŋen mamtan. Kwitnaŋ Timoti nemba ke Zuda imbi nâmkiŋpepeŋaŋmak ŋeniyet nemuŋaŋ nemba keyet bipmaŋgut Glik msalengatnaŋ. Lisitalamak Aikoniam am nâmkiŋpepeŋinmagaŋ koti Timotiyaŋ mama mimi dolakŋaŋ mammtan keyet yaŋaŋ Pâl zemâtâtsawien. Âpme Pâlaŋ Timoti meleŋgeŋaŋ wati matokwakwagat dunduye. Âpme msat keyet Zuda am mambien ekŋenaŋ Timoti bipmaŋ Glik msalengatnaŋ ke nâmâtâtpewiengapmti Pâlaŋ Mosesiyelen zii zet tazin keyet kataŋ Timoti sekŋaŋ butnaŋ antimpemtiŋgut wapmebun. Mka kataŋ meti Zelusalem mkaen daen am nâmkiŋpepeŋinmak ma ombemindendeŋaŋ ŋeŋaŋ notnaŋ ondekti mama mimi kapi mimiyet zemâtâtât zet ke animbi nâmkiŋpepemak ekŋen diindom diindom piyaŋ mebun. Kegok mme an ekŋen nâmkiŋpepeŋinmak gwatnaŋ mimindeme nâmkiŋpepeŋin katikŋaŋ penaŋ beye. Âpme am maŋge notnaŋaŋ mama mimi dolakŋaŋ ke egomti kan kataŋ nâmkiŋpepeen tatusum metnepeme am omba penaŋ beye.
Pâlaŋ Masedonia an ŋen kie kienok ege
Ekŋenaŋ Piligia ma Galesia msat tuŋgupman mulup tapmepme Emetak Teŋaŋ Esia msaleset Zet Zapat Dolakŋaŋ am ku diindondoyet zem bekekindeme ekŋenaŋ Misia msalen met tati keyetnan Bitinia msalen mesât mbienaŋgut Zisasiyelen Emetak Teŋaŋ kegogak zemkulumindeye. Keyepmti ekŋenaŋ Misia sebempemti Toloas mkaen towebien. Âpme tambuyet Pâlaŋ kie kienok tati ekme an ŋenaŋ Masedonia msaleset daen tati Pâlgat bepelep pelep mti kwizet kumti zeye, “Geŋ pien kwati nin ndamukulem minnde.” 10 Pâlaŋ kegok ekti wat zeme nin pigok nâmbenn. Kawawaŋaŋ ikŋaŋ Zet Zapat Dolakŋaŋ am ekŋen kaindamagen zenzeyet ndakumtetin kegok zemti wat milawatn mebegalen sakwep weyaŋ bewenn.
Lidiayaŋ nâmkiŋpepemak beye
11 Âpme nin Toloas mkaen ke waŋga mti Samoteles mkaen ke met pataŋ zewenn yanaman keyetnan mane mane Niapolis mkaen ke kwati waŋga pemann tapme naman 12 seleset meti Pilipai mkaen pataŋ zewenn. Ke Masedonia msat temaŋ keyelen mka temaŋ ŋen beke Loma gapman ŋeŋaŋ egaŋ mka ŋotekŋaŋ ke tati am maindadamuŋ mtan. 13 Mka ke meti manepemann Sabat tagoŋgo kanen beme mka ganzenan tu matatanen ke kapigok zemti towebenn. Zuda am ekŋenaŋ dundundu mulup tu ganzenan tati mamambiekgat toti ekne. Zemti met indikme imbiyaŋ ilinak ondek tapme indikti ekŋenmak ke metotati Zet Zapat Dolakŋaŋ diindowien. 14 Âpme imbi ekŋen keyet tuŋguwinangatnaŋ imbi ŋen kwitnaŋ Lidia ek Tiatila mkaengatnaŋ mulupmaŋ saŋgum ŋamaŋ dolakŋaŋ penaŋ pi selim timti ammagen timepme makwitimtemien. Imbi keyaŋ Kawawaŋgat masesewatsamtan keyepmti Amobotnaŋ Zisasiyaŋ keŋan mme eleŋ beleŋ beme Pâlaŋ zet tazeme ŋandemti zikatnanak taekmaŋge. 15 Yaŋ ondedak ke delaŋ zeme imbi keyaŋ tu zulutindendeyet zeme Pâlmak notnaneyaŋ imbi ke ma egalen mkaen am matatemien ekŋen ilinsakwep tu zulutindeme imbi keyaŋ zeye, “In nâme neŋ penaŋ Amobotnaŋgat penaŋ nâmkiŋpeyap bein beme in nâlen mkaen pien kwapme nsakwep wesenuwaŋgut saŋenen indema mebep.” Zeme moti ekmak ke wembien.
Pilipai mkaen Pâlmak Sailas mka katikŋan idewien
16 Kan ŋeniyet Pâlmak Sailasiyaŋ dundundu mulup msâgât ondedak mundumen mesât metnepemalu sisiliŋ mulup imbi nemba ŋenaŋ selen ke kot idaige. Imbi nemba ke we bekanaŋaŋ keŋan tapme egaŋ zet enzililiŋaŋ notnaŋ manzemsokbemtan. Mti zet kwileki ŋeniyet we bekanaŋ ke yaŋkwesime egaŋ penaŋ esemtaŋak maŋgilik zemsamtan keyepmti animbi nemba ke damuŋ mamimtemien ekŋenaŋ mânep milawat temaŋ penaŋ matimtemien. 17 Imbi nemba keyaŋ Pâlmak nin selen ndapmât meti kwizet ŋakŋak mti kapigok tazemaŋge, “An in kapiyaŋ Kawawaŋ Amobotnaŋ temaŋ egalen mulup mti am yomengatnan gilik zemti indatitiyet zetnaŋ manzemâtâtindaip.” 18 Zet kwizet ŋakŋak sepem kegogak kan kataŋ mamimkwatnepeme Pâlaŋ sekŋaŋ kaŋgaŋaŋ beme gilik zem we bekanaŋgat pigok dunduye, “Neŋ Zisas Kilaisiyet kwitnanen zema we bekanaŋ geŋ imbi nemba keŋangatnan kwati met!” Zeme keyegak we bekanaŋaŋ kwati kunzuŋ mege. 19 Âpme imbi nemba ke damuŋ mti mânep milawat titiyet webem mamtemien piwaŋ setnaŋ yek beme ekti imbi nemba damuŋ mamtemien ekŋenaŋ meti Pâlmak Banabas idatamti mka tuŋgupmaset idamandamti met amobotnaŋ egalen ondedagen meti 20 zemdelaŋ zenze angat kandaŋan moti zewien, “An zut kapi Zuda an yaŋ egelaŋ ningalen mka teman kapi koti mulup notnaŋ mwati mmalu set ke ekmann bekanaŋ tabem temezin. 21 Ekŋenaŋ koti Zuda ilinaŋgalen mama mimi ke Loma am nin ku mimiyelen ke tazikat ndaip.” 22 Âpme am maŋge temaŋ tabienaŋ ŋenzinziŋ temaŋ penaŋ nâmidemti met idatamti amobotnaŋ ekŋenmagen idatimepme ekŋenaŋ egegat kâlâwit mendelet yalom idemti zeme sindiwaŋ 23 omba penaŋ idome segit duluŋ diliŋ peme idatimti met mka katikŋaŋ idemti mka katikŋaŋgalen an damuŋ ekŋenaŋ an zut ke weyaŋ idadamuŋ katikŋaŋ mtatagat zemindewien. 24 An damuŋaŋ zet kegok zeme nâmti egaŋ idatimti met mka keŋan sutnateman penaŋ ke idemti tep an selemti selit ilizuzut keŋan peme topme kemak limbeŋ bemti bem zam idemewembun.
25 Yaŋ tambusutnan penaŋ Pâlmak Banabasiyaŋ Kawawaŋgat silik dundundu mti tazemsesewatpemambun. Âpme am mka katikŋan indendeŋaŋ ekŋenaŋ kwisagit ke tatnâmambien. 26 Mme keyegak mâkinaŋ temaŋ penaŋ mme mka katikŋaŋgat tepumaŋ bee mme titokŋaŋmak etaŋ bemâpme setokwakwat sambe bee ilin belak ŋande mâpme delaŋ zeme am selin belinan tek katikŋaŋaŋ zam indeme mawemtemien e ikŋaŋ belak kwalet topmâpme delaŋ zeye. 27 Âpme mka katikŋaŋgalen damuŋ egaŋ mulugengatnan wati meekme set sambe bee ŋandepeŋ ŋandepeŋ weme ekti endilipeye. Mti wa am mka katikŋaŋ kek indendeŋaŋ pi ilak kunzuŋ mâlo zemti ikŋaŋgat gemboŋaŋ ŋilikŋaŋ pitakŋanen yuŋmamaŋge e mandapeme kwapme sekŋaŋ ikŋaŋ osâgât mme 28 Pâlaŋ ekti ŋakŋak penaŋ mti zeye, “Ai, geŋ sekdi giti walelepiŋ. Nin sambe pi ewe ilindiŋ esemteŋ tatnup.”
29 Zeme nâmti egaŋ am ekŋengat zeme taŋam mkot same mka keŋan sebelaŋ dindiŋ mpeŋ moti Pâlmak Sailasiyaŋ tabunen met kandaŋidan tot pedondom idaye. 30 Mti tambu sutnan keyegak mka keŋangatnan idatim beŋgumen toti idatimti mkaŋan mege. Motati an zutgat idayaŋkwesiye, “Amobotnaŋnne, neŋ zigok penaŋ mti mama kanzizitgat zapat bewap?”
31 Âpme egelaŋ zewun, “Geŋ ma imbi nembandine in Amobotnaŋ Zisas Kilaisiyet nâmkiŋpemtiŋgut mama kanzizitgat zapat bemâbep.” 32-34 Kegok zemalu nâmti mka katikŋaŋgalen damuŋ egaŋ an zut sindiwaŋ idome segit buyuk beyak bemti liŋgit bembeŋaŋ ke zuluti kwasim ideme tati egelaŋ ek ma maŋgeŋane Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ diindomti tu zulutindeme ekŋenaŋ indatimti mkaŋinan moti tu meu nini mundumen ke ideme totapmalu zeme meu bumti idame nimalu naman idatimti kot mka katikŋanak ideye. Âpme an mka katikŋaŋ damuŋ ma maŋgeŋane ekŋenaŋ Zisasiyet nâmkiŋpemti Kawawaŋgat zapat bewien keyepmti segeyak mti oloŋen mbien.
35 Msat msame tambuŋan an zemdelaŋ zenze an ekŋenaŋ an tipdakutum notnaŋ zemindeme koti mka katikŋaŋgalen damuŋgat zewien, “Geŋ an zut kapi belak kwalet idemane melit!”
36 Zeme mka katikŋaŋgalen damuŋ keyaŋ koti Pâlgat zeye, “Zemdelaŋ zenze an ekŋenaŋ neŋ it belak idema mebegat zeme kolep. Keyepmti neŋ idema met keŋ sewakŋaŋ palen mambalup.”
37 Zeme Pâlaŋ am zet mti mebien ekŋengat pigok diindoye, “Nit Loma mka mtoŋ penaŋ yaŋgut in nigat zet esemteŋ zemti yom ŋen aiikpiŋ kegogaŋgut belak kileŋ am zikalinan onzemndemti sindiwaŋ sekŋ bekan kume etim temepme mka katikŋan met ndeyo. Yanaman pi in buzak enzilimti zemndeme mebegat tazeip? Nit ku meselup, yek penaŋ. Mka kapiyelen Loma an ŋeŋaŋ ilin kotiŋgut ndatimti tot zupman baenen ndeme meselup.”
38 Kegok zemalu an tipdakutum ekŋenaŋ nâmti met zemdelaŋ zenze an ekŋengat zapat ke diindome nâmti endilipemti kiŋgati 39 ekŋenaŋ ilin wati mka katikŋan meti kembeŋ zet diindomti belak zemindeme mka katikŋan ke katipemti zupman toindemti mka belakŋan ŋen mebegat zemidewien. 40 Âpme egelaŋ toti met Lidiayelen mkaen meti am nâmkiŋpepemak ke indikti zemgwatnaŋ zet diindomti naman msat ŋenŋan mebun.