3
Zisasiyaŋ Nikodimasmak zapat mbun
Palisi an ekŋenmagengatnaŋ an ŋen kwitnaŋ Nikodimas. An beke Zuda am ekŋengalen sesewat mka temaŋgalen an damuŋ temaŋ ŋen ek ke. An keyaŋ buzak tambuyet Zisasmagen moti pigok dunduye, “An zikat indanda, nin gâgât yaŋaŋdi nânup. Geŋ an zikat indanda penaŋ Kawawaŋmagengatnan kwatobanan. Âpme geŋ menok sepem igak igak maminik keboŋ kapi an ŋen Kawawaŋpiŋ mamti mulup keboŋ keboŋ ke ŋep ku mnak.”
Âpme Zisasiyaŋ zeye, “Neŋ penaŋ sukwep pigok zema nâmbak: An ŋenaŋ nemba okak masokbeip keyet kataŋ okak ku sokbewe beme an keyaŋ Kawawaŋmak tusumti egalen zemâtâtâtgat katnaŋen mama keŋan ke ku mebe.”
Zeme Nikodimasiyaŋ pigok zeye, “Weneŋe, an temaŋ penaŋ bekeyaŋ naman zigoset mamaŋgat keŋan toweti naman nemba okak sokbewe?”
Zeme Zisasiyaŋ naman pigok dunduye, “Neŋ zet penaŋ sukwep pigok zema nâmbak: An ŋenaŋ tuyaŋ ma Emetak Teŋmagengatnaŋ mama alakŋaŋ ke ku tiwe beme an keyaŋ Kawawaŋgalen zemâtâtât katnanen mama keŋan ŋep ku mebe. Amgalen mamaen masokbep ekŋen amgat sepem. Âpme Emetak Teŋaŋ ammagen mulup mme mama teŋ matip ekŋen Kawawaŋgat zapat mambeip. Ekŋen ke Emetak Teŋgalen am penaŋ. ‘Geŋ neŋ sokbembe alakŋaŋ sokbembe,’ keyet zema geŋ nâmane nukŋaŋ penaŋ kumbek. Tâgâ ek belak kileŋ ke kumbume kwisakŋaŋ etaŋ kume manânup. Âpme geŋ pe deset yaŋbemti met deeset mamezin e ku manânik. Âpme Emetak Teŋaŋ am ŋenmagen mulup mme mama teŋ matin ekmagen Emetak Teŋaŋ tâgâyaŋ mulup maminok mamin.”
Zeme Nikodimasiyaŋ nâmti zet dopmaŋ kapigok gilik zem saye, “Pe zigok penaŋ mti alakŋaŋ sokbembeyelen nâmti zet kapi tazenik?”
10 Zeme Zisasiyaŋ Nikodimas pigok dunduye, “Geŋ Islael am ekŋengalen an zikat indanda temaŋaŋ zet kapi zema geŋ kwilekiyet nâmane nukŋaŋ taben? 11 Neŋ penaŋ pigok diŋgoma nâmbak: Neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe Kawawaŋaŋ zemâtâtname nâmban keyet zapatnaŋ ma Kawawaŋaŋ ammagen mulupmaŋ kawaŋan sosok mamme egap keyet zapatnaŋ diindoma in sambeyaŋ ningalen zet ke nâme ewe pepesut beme ku manâmkiŋpeip. 12 Neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ msalen sosok masokbemâpme egip kapiyet palen bemzema in ku manâmkiŋpeip. Âpme neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ kululuŋen gwaen masokbemezin keyet palen bemzema in zigok ŋep nâwiek? 13 An ŋenaŋ kululuŋen gwaen moti kwitnaŋ kwitnaŋ tazin ke ku ege. Angat Nemuŋaŋ neŋ kululuŋengatnan toban keyepmti kululuŋen gwaen kwitnaŋ kwitnaŋ wein e nâmâtâpma delaŋ zemâzin.
14 Itnaŋaŋ Moses egaŋ msat tuŋgupman nombe weŋaŋ aenaŋ weyaŋti tep palen kwasim pemti mwat onzempeme tapme ekbien. Sepem kegogak Angat Nemuŋaŋ neŋ ke tep palen palak palak masasok neme wema nomti mwat onzemneme tapma ekbep. 15 Amnaŋ neŋ nikti nâmkiŋnemti mama kanzizit aiikgat kegok mbep. 16 Kawawaŋ egaŋ msalen am sambe ingat gogot penaŋ mamimindein keyepmti egaŋ ikŋaŋgat Nemuŋaŋ kwep penaŋ ke ketalasimti msalen peme toge. Keyepmti am neŋ nâmkiŋnewep ekŋenaŋ walelepiŋ; mama kanzizit tiwep. 17 Kawawaŋaŋ Nemuŋaŋ neŋ msalen neme toban ke wa am yominaŋgat dopmaŋ indandayet nâmti ku neme toban. Neŋ am yomengatnan gilik zemti indatitiyet Bipmnaŋ zemneme toban.
18 An ŋenaŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋ neŋ manâmkiŋnein beme yomaŋgat dopmaŋ ku tiwe. Âpme an ŋenaŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋ neŋ ku manâmkiŋnein ek yomaŋgat dopmaŋ ilak titiyet damuŋ matazin. Elak egaŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋ neŋ nâmkiŋnenepiŋ mamm keyepmti sepem kegok sokbemsawe. 19 E yaŋaŋ kapigogapmti tosa mgasik kapi tiwe. An ekŋenaŋ busatnaŋ msalen kapi sokbeme buŋam zapatnaŋ ekŋenmagen mepme nâmtiŋgut ekŋenaŋ bamkumpemti ekŋenaŋ mama mimi bekanaŋ mti tambusosogat zapat mambeip. 20 An ŋenaŋ yom mamin beme egaŋ busatnanen mopma yomm sosok sokbesem zemti busatnaŋgat makiŋgazin. 21 An ŋenaŋ Kawawaŋgalen zet nâmti maŋgawepumti main egaŋ busatnaŋgat ku makiŋgazin. Âpme egaŋ busatnanen mopme busatnaŋaŋ mama mimiŋaŋ dolakŋaŋ ke sosok mamkawaŋbein.”
Zânaŋ Zisasiyet yaŋaŋ zemkawaŋ beye
22 Ke maneti Zisasiyaŋ nembaŋane nin ndatime Zelusalem mka pemti Zudia msat butnaset ŋen meti mambenn. Ke met ekŋenmak mamti animbi tu mazulutindemtemenn. 23 Âpme Zân egaŋ kegogak mka ŋen kwitnaŋ Enon zeme ke Selim msaleset tu sambe penaŋ matatan ke mamti am tu manzulutindemtan. 24 [Kan keyet Zân ewe mka katikŋan pepepiŋ tapme egaŋ belak mamti mulup ke mamtan.]
25 Zângalen nembaŋane Zudayetnaŋmak Zuda an ŋenmak tu zululugat 26 mdândâmti Zângat nembaŋane ekŋenaŋ Zânmagen meti pigok dunduwien, “An zikat indanda, geŋ an ŋen Zodan tu nembet daeset tapme zikat ndamane ekbenn an keyaŋ alak am tu tazulutindeme am sambe pi ekmagen etaŋ ondek mepmâpme delaŋ zein.”
27 Zeme Zânaŋ nâmti pigok diindoye, “An ŋen Kawawaŋaŋ mulup ŋen zemdelaŋ zem sasapiŋ mme egaŋ mulup belak keŋan galak ku mamin. 28 ‘Neŋ Kilais yek, neŋ belak Kawawaŋaŋ an keyet zapatnaŋ zenzeyet ŋeŋaŋ zemneme koti zema nâmbien. Âpme in zet ke eneyet sakwep penaŋ kandabien.’ 29 An ŋeniyet imbi zapat zempepeŋaŋ an keyaŋ imbi keyet apmaŋ penaŋ. Yaŋ egaŋ imbiŋaŋ kemak bet butemti keŋ oloŋen mme notnane ekŋenaŋ zapatnaŋ nâmti ekmak tusumti ilinsakwep oloŋen mamip. Keŋ oloŋen temaŋ penaŋ keboŋ ke sokbemnanayelen kan elak alak penaŋ kapi sokbemnain. 30 Zisasiyet kwizet buŋamaŋaŋ palakŋaŋ beme kopme nâlenaŋ naman uluk zemti towebe.
31 An ŋen msalen kapiyetnaŋ sokbembeŋaŋ egaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ msalen kapiyetnaŋ etaŋ ekti manzein. Âpme an kululuŋen gwaengatnan tototnaŋ ek kwitnaŋ kwitnaŋ sambe kapiyet Amobotnaŋaŋ tazin. 32 Egaŋ kululuŋen kwitnaŋ kwitnaŋ sambe tazin keyet zapatnaŋ zemeŋgut am ekŋenaŋ nâme dâsuki beme ku nâmkiŋpewien. 33 Âpme an ŋenaŋ zetnaŋ ke nâmti mamkitik pein beme egaŋ Kawawaŋgat yaŋaŋ an zet penaŋ penaŋaŋ zemti main, e nâmâtâpewep. 34 Kawawaŋaŋ an zempeme toge an keyaŋ koti Kawawaŋgat yaŋaŋ manzemkawaŋbein. Keyepmti Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ winde omba penaŋ same egalen windeen mulup mamin. 35 Bipmaŋaŋ Nemuŋaŋ egomti kwitnaŋ kwitnaŋ sambe bepi egaŋ damuŋ mimiyet betnanen bemâge. 36 Âpme an ŋenaŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋ ke manâmkiŋpein beme mama kanzizit eweŋan msalen kapiyegak yaŋbemti masokbemsain yaŋgut am ŋenaŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋ egalen zet ke ku gawepuwe beme mama kanzizit ke ku tiwe. Am keboŋ ekŋenmagen Kawawaŋgalen welili eweŋanak msalen kapiyegak masokbemindain.”