12
Lasalusiyet weneŋaŋ Malia egaŋ Zisas wet sesik dolakŋaŋaŋ zulutpeye
Aŋgalalaŋ Kendo tatagalen kasup 6 ewe tapme Zisasmak nin Betani mkaen mebenn. Nin mka ke Lasalus gakikiengatnan mme wage keyet motabenn. Zisasmak nin mepmann ekti notnane ekŋenaŋ tu meu weyaŋ bume mopme ambepeleti met Matayelen mkaen tapme am zeme moti Zisasmak nin Lasalusmak totapmann Matayaŋ tu meu timti kalop bem ndame nimbenn. Ke tati tatnimann Maliayaŋ wet sesikŋaŋ dolakŋaŋ penaŋ tosaŋaŋ mobotnaŋ penaŋ makwitimtemien ke nukŋaŋaŋ temaŋ pi mkoti keyaŋ Zisasiyet setnan mulapme topme zulutpemti ŋoksinaŋaŋ kapupeye. Âpme mka keŋaŋ tapmambenn bee wet sesik dolakŋaŋ bepiyaŋ pimpemti tage. Âpme nembaŋane ningat tuŋgupmnaŋgatnaŋ Zudas ek Iskaliot mkaengatnaŋ nemba keyaŋ maneti Zisas bam zemkuwe. Egaŋ nâmti pigok zeye, “Wet kelakŋaŋ sesikŋaŋ dolakŋaŋ penaŋ kaboŋ kapi belak mti met bemann amnaŋ 300 Kina ndame mti am bekopsat ekŋen indawenek ze ŋep benak!” Egaŋ wa mânep ke timti am bekopsat penaŋ indasât nâmti ku zeye. Egaŋ ningalen mânep ele nemuŋŋ ke mmamti mânep ndame mwatpemti mânep butnaŋ buzak kambu matim makumkwitim nimtan keyepmti ndame wanok kok mbak nâmti zeye.
Âpme Zisasiyaŋ pigok zeye, “In imbi kapiyet zet sambe zenzepiŋ. Egaŋ wet sesikŋaŋ dolakŋaŋ ke neŋ sekŋ kapi zulutneinen maneti gakima nabembeyet nâmti kwitimti beme matazin yaŋ alak kapi zulutnein. Am bekopsat sambe ekŋen bepi inmak msalen kapi kan teepmaŋ ewe mamambep mme neŋ inmak kan teepmaŋ ewe ku mambap.”
Âpme Zisasiyaŋ Betani mkaen ke met Lasalusmak mame Zuda am ekŋenaŋ zapatnaŋ nâmti Zisasmak Lasalus an Zisasiyaŋ gakikiengatnan mme wage an ke eyo ilisakwep idiksâgât kobien. 10-11 Zuda am ekŋenaŋ Lasalusmageset sâpe sâpe bumbu an ekŋen bamkum indemti Zisas mâti mepmâbien. Keyepmti sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ekŋenaŋ Zisasmak Lasalus ilisakwep idome gakikiyet zetnaŋ zewien.
Zisas Zelusalem mka teman mowepme kwizet buŋamaŋ mwabien
(Matiyu 21:1-11; Mak 11:1-11; Luk 19:28-40)
12 Msat msame am sambe penaŋ ekŋenaŋ Aŋgalalaŋ Kendo tasâgât Zelusalem mka kopmâbien ekŋenaŋ zet pigok nâmbien: Zisas ewe selen baen takozin zeme nâmti 13 ekŋenaŋ niwet sinaŋ mee pi mutum timti Zisasmak nin selen baen ndaiksâgât mepmâbien. Met ndaikti kwizet buŋamaŋ mwati kwizet pigok kumebien,
“An kapi Amobotnaŋ Kawawaŋaŋ ikŋaŋ zempeme kozingat Kawawaŋgat kwizet buŋamaŋ mwati sesewatpene! Kawawaŋaŋ ikŋaŋ Islael am ningalen Amobotnaŋ kapi keŋ sewakŋaŋ mpen.” (Sam 118:25)
14 Keyet Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen kapigok zenzeŋaŋ keyet kataŋ Zisasiyaŋ doŋki nembaŋaŋ ŋen aikti keyet dukŋan totati moge.
15 “Am Zaion mka temaŋ talip in ku kiŋgalit. Amobotnaŋin ilak kozin. Egaŋ doŋki nembaŋaŋ ŋeniyet dukŋan mot totati ingalen kozin.” (Zekaraia 9:9)
16 Nembaŋane nin kwitnaŋ kwitnaŋ sokbeye ke ekbennaŋgut yaŋaŋ ku nâmâtâbenn. Yaŋ bam Zisasiyaŋ gakimti kululuŋen mundumaŋ saŋga soŋgaŋaŋmak keyet keŋan ewe mowepme nin Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zet keyet yaŋaŋ eknâmâtâti pigok otnâmbenn, “O, an pi sesewatpewenn ke meluwaŋ pi mimiŋaŋ keyet kataŋ penaŋ msawenn.”
17 Zisasiyaŋ Lasalus gakikiengatnan mme wapme am sambe tati ekbien ekŋenaŋ meti am notnaŋ zet zapat mimindame 18 am sambe penaŋ ekŋenaŋ zapat ke nâme delaŋ zeye keyepmti ekŋenaŋ selen meti Zisas aikbien. 19 Aiksâgât selen mepmâpme Palisi ekŋenaŋ indikti ilinak zenâ zenâ mti zewien, “Nin belak zet mulup etaŋ tapmmann am sambe bepi ilak ekmagen met tusume delaŋ zemâzin!”
Glik am notnaŋ ekŋenaŋ Zisas eksâgât mebien
20 Zuda am Aŋgalalaŋ Kendoyet Zelusalem mka teman Kawawaŋ sesewatsasât mopmâbien kan keyet Glik am notnaŋaŋ kegogak Kawawaŋ sesewatsasâgât koti tapmambien. 21 Yaŋ an ekŋen keyaŋ Pilip Galili msat keyet mka ŋen Betsaida keyetnaŋ ekmagen meti zewien, “An notn, nin Zisas eksâgât nâmti kotnup.”
22 Zeme Piliwaŋ met Enduluyet zeme wati ilisakwep Zisasmagen meti “Glik am notnaŋ giksât kolip,”
23 zemalu Zisasiyaŋ nâmti zeye, “Kawawaŋaŋ Angat Nemuŋaŋ kwizet buŋamaŋ mwat peme amnaŋ eegalen temaŋ ilak daŋgoin. 24 Neŋ zet penaŋ pigok zema nâit, nin saŋgom alik kwewetaŋ sumuŋti kasiŋen bemann e ikŋaŋ kwep keyak matazin. Yaŋ msalen met ondemann moti penaŋ bilimak sambe mapein. 25 Âpme an ŋenaŋ msalen kapi mamti nâgât kwizet buŋamnaŋgapmti mamaŋaŋ ketalasiwe beme bam mama kanzizit tiwe. Âpme am ŋenaŋ nâgât kwizapatnnaŋgat mti mamaŋaŋ ketalat ku pewe beme bam an ke walelet aikbe. 26 Am ŋenaŋ nâlen sisiliŋ nemba besât nâmbe beme neŋ mambawenak napmâpmeti mulupm mti mambe. Am ŋenaŋ nâlen mulup mti mambe beme Bienaŋ kwizet buŋamaŋ mwapewe.
Zisasiyaŋ gakikiŋaŋgat yaŋaŋ zemkawaŋ beye
27 Pi gakikiyelen kan sokŋan penaŋ kopme nâmti keŋŋ sindem penaŋ bein. We, ne pe zigok msap? ‘Bien, geŋ kan bewanan kapi sebem neneyelen zesap ma zigok?’ Wa kegok yek, sindem kegok ke titiyet msalen kapi toban. 28 Keyepmti Bien, geŋ ŋepgat nukŋaŋ beke pemane nâgât palen mopme keyaŋ gâgât kwizet buŋamdi mwabe!”
Zeme kululuŋengatnaŋ zet pigok sokbeye, “Geŋ mmane nâgât kwizet buŋamm msalen ke palakŋaŋ beyeyaŋ ewe mmane omba penaŋ palakŋaŋ bem mekobe.”
29 Âpme am sambe ninmak tapmambenn ekŋenaŋ kwisak ke nâmti zewien, “Kululuŋ kwisak kun.”
Zeme am notnaŋaŋ zewien, “Kawawaŋgalen ensel ŋenaŋ Zisas zet tadunduin.”
30 Zeme Zisasiyaŋ zet ke nâmti pigok zeye, “Wa zet ke nâgât mti ku zep. Ingat mti kululuŋengatnaŋ zet ke sokbep. 31 Pi ilak msalen am Kawawaŋaŋ zelin nâmti keyet dopmaŋ mutumindandayelen kan bein. Keyepmti msalengalen mama mimi mgasik keyelen toŋaŋ Sadaŋ ilak mkutupeme wembe. 32 Âpme neŋ tep palen palak palak wema nomnemti mwatonzemnewep kan keyet msat sambe am ekŋenaŋ zapatn ke nâmti neŋmagen kot tusumti mambep.” 33 Ke Zisasiyaŋ gakiki zigok gakiwe keyet zetnaŋ zemkawaŋ bemindaye.
34 Zeme nâmti am tabien ekŋenaŋ pigok dunduwien, “Nin Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zet kapigok maeknup, Kilais ek msalen koti gakikipiŋ kwesiŋ kwesiŋ mamambe. Âpme naman geŋ eneyet pigok zenik, Angat Nemuŋaŋ ek tewen kumti mwatonzempewep. Geŋ Angat Nemuŋaŋ ke pe an kwiyet penaŋ nâmti tazenik?”
35 Yaŋkwesime Zisasiyaŋ zet dopmaŋ pigok gilik zem diindoye, “Nâlen taŋamm busatnaŋaŋ ingat tuŋguwinan kan isikŋaŋ bugan busatnaŋ bemti tabe. Tapme in taŋam sokŋaset ke ekti mebep. Mineti in tambusosok temaŋaŋ indasumuŋme keyet keŋan mebepmagengat ek titiwep. Geŋ tambusosok kiŋkiŋaŋ keŋan mebegen set ŋep ekmâtâti ku mebek. 36 Keyepmti taŋamm busatnaŋ toŋaŋ neŋ ewe kapi yagak tapma in nâgât nâmkiŋpemti nâgât nemunamban penaŋ bewep.” Zisasiyaŋ zet kegok dinndomti buzak pak zemti met enzilim mebenn.
Zuda am notnaŋaŋ Zisas ku nâmkiŋpewien
37 Zisasiyaŋ am zikalin palen penaŋ menok sepem igak igak mme ekbienaŋgut am sambe penaŋaŋ ku nâmkiŋpewien. 38 Bee golaŋ zenze an Aizayayaŋ eweŋan baen zeye keyet kataŋ amnaŋ mbien. Egaŋ pigok zeye,
“Amobotnaŋ, am pe kwiyaŋ penaŋ ningalen zet nâmkiŋpewe? Ma Amobotnaŋaŋ am pe kwi penaŋmagen menok mme windendi temaŋ ke ekbep?” (Aizaya 53:1)
39 Amnaŋ Zisas ku nâmkiŋpewien keyet zetnaŋ eweŋan golaŋ zenze an Aizayayaŋ ikŋaŋak zet ŋen ewe pigok zeye,
40 “Am ekŋenaŋ zet zapatn nâmti nâme belakŋaŋ mambein keyepmti am ekŋen keyaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ ŋen ekti yaŋaŋ nâmâtâbiekmagengapmti Amobotnaŋaŋ zikalin ma keŋin mee pi mme bubep pemâge. Mineti ekŋenaŋ eknâmâtâti keŋ gilik zenze aikme weyaŋindenakmagengapmti kegok mge.” (Aizaya 6:10)
41 Golaŋ zenze an Aizayayaŋ zet zeye kapi egaŋ Zisasiyelen mulupmaŋgat windeŋaŋ bam kwabe beke ektati egat zetnaŋ kapi zeye.
42 Âpme an ŋeŋaŋ bembe notnaŋ ekŋenaŋ Zisas nâmkiŋpewien. Yaŋgut nâmkiŋpepenn sosok zemkawaŋ bemann Palisi ekŋenaŋ ndiksokbemti paset zupman ndamâpme towebanupmagen zemti buzak mamtemien. 43 Ma am ekŋenaŋ zapatn nâmti mme kwizapatn tototnaŋ bewemagen zemti nâme nukŋaŋ beye. Mti ekŋenaŋ Kawawaŋ kwizet buŋamaŋ mwatpepeyet nâme tototnaŋ beye.
Zisasiyelen zetnaŋaŋ bam zemndowe
44-45 Zisasiyaŋ zet pigok bekap penaŋ zeye, “Am ŋenaŋ neŋ nikmâtâti nâmkiŋpemnewe beme wa neŋ etaŋ yek an zemneme toban ek eyo ekmâtâti nâmkiŋpempewe. 46 Neŋ kululuŋgatnan msalen kapi am mbusatnaŋ bemindesâgât toban. Âpme am ŋenaŋ neŋ nâmkiŋpemnewe beme egaŋ tambusosogengatnan nâlen busatnanen kwabe. 47 Am ŋenaŋ zetn nâmti wisat mti bamkumpewe yaŋgut neŋ keyet dopmaŋ ku sawap. Neŋ wa am yominaŋgat dopmaŋin indandayet msalen kapi ku toban am yomengatnan gilik zemti indatitiyet toban. 48 Âpme am ŋenaŋ neŋ bam kumnemti zetnnaŋgat wisat mbe beme bam zet mulup temanen tabe. Zet zema wisat mamin zet kapiyaŋ ikŋaŋ kan delaŋ zenzeŋaŋgat zet muluwen peme tati ekbe. 49 Wa neŋ zet kapi nanaŋgat keŋnaŋgalak ku manzeyap. Bien zemneme toban egaŋ ikŋaŋ zenzeyet zemâtâtnaŋge keyet kataŋ penaŋ manzemkawaŋ beyap. 50 Neŋ zetnaŋ ikŋaŋ kapiyaŋak am mama kanzizit maaikindain e nâmkiŋpemti keyepmti egalen zet ke ikŋaŋ zemâtâtnaŋgenok esemteŋ manzemkawaŋ beyap.”