2
Kasup kwakwatnasetgatnaŋ amobotnaŋ nânâŋinmagaŋ Zisas eksâgât timat kobien
1-2 Elot ek amobotnaŋ mame kan keyet Zisas Beteleem mkaen Zudia msalen sokbeye. Âpme kan keyet kasup kwakwatnaset an notnaŋ Zelusalem mkaen kwati am pigok indayaŋkwesiwien, “Zuda am ingalen Amobotnaŋ alakŋaŋ sokbeye. Ek mka deset tazin? Nin msatnan beŋan daengatnaŋ okak sokbembeyelen wenzim busatnaŋ ekti pedondom sesewatpesâgât takotnup.”
Kegok zeme amobotnaŋ Elot ma Zelusalem mka toŋaŋ ekŋenaŋ ilinsakwep zet ke nâmti endilipewien. Âpme Elot egaŋ sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ma zii zet zikat indanda an ekŋen ondekindemti pigok indayaŋkwesiye, “Kilais pe msat deset sokbembeyet zenzeŋaŋ ze? Zeme nâne.”
Âpme ekŋenaŋ kapigok dunduwien, “Beteleem mkaen Zudia msalen sokbewe. Golaŋ zenze an ŋenaŋ kapigok kuye,
‘Beteleem mka Zudia msalen tadik geŋ Zuda am ekŋenaŋ mka tototnaŋ yek. Mka ŋotekŋaŋ temaŋ. Geŋmagen An ŋen temaŋ sokbemti Islael aminne indikdamuŋ mbe.’ ” (Maika 5:2)
Zet kegok zeme nâmti Elot egaŋ an ekŋen beŋangatnaŋ kobien ekŋen ke buzakset indamandamti wenzim zukŋan sokbeye keyet yaŋaŋgat indayaŋkwesime yaŋaŋ dunduwien. Dundume nâmti, Beteleem mkaen meeegat nâmindemti pigok zeye, “In meti windeŋaŋ mti aikti kot nâgât zeme nâmti neŋ kegogak meekti pedondom samti sesewatpesap.” Dâsuki kogok zemindeme mebien.
Amobotnaŋaŋ kegok diindome toti meti selen mepme mkaŋinan wenzim ekbien keyaŋ ewe ŋeŋaŋ bemindap meti Zisasiyaŋ mka weŋge keyet dukŋan wenzimaŋ kaliŋaŋ atam tage. 10 Âpme ekŋenaŋ wenzim ekti keŋ oloŋen igagen mbien. 11 Mti mka keŋan moti nemba ma mamaŋ Malia idikti nemba pedondom samti zemsesewatpewien. Mti milawat boŋgisiŋin mâtâti gol ma kwitnaŋ kwitnaŋ sesikŋaŋ dolakŋaŋ tosaŋaŋ temaŋ ke timti taolet msawien. 12 Âpme Kawawaŋaŋ kieset zemkulumindemti zeye, “In Elotmagen set mebepiŋ.” Kegok zemindeme set ŋenieset meti msalinan pataŋ zewien.
An Temaŋaŋ Zisas nemba okak aŋgalaŋpeye
13 Ekŋenaŋ gilik zem mepme An Temaŋgalen Ensel Zosep mulugen sokbemsamti pigok dunduye, “Geŋ wati imbi nembandi idatimti Izip msalen meti nâlen zetgat damuŋ manepeme neŋ zemaŋgut nâmti kobep. Nânik, Elot ek nemba timati aikti kusât tazein.”
14 Zeme Zosep egaŋ tambuyet penaŋ wati imbi nembaŋaŋ time Izip msalen kunzuŋ mebien. 15 Kwitnaŋ kwitnaŋ kegok sokbeme Amobotnaŋaŋ golaŋ zenze an ŋeniyet zet zeme nâmti meluwaŋ pigok mge ke penaŋaŋ sokbeye,
“Nemun Izip msalen met manepeme neŋ kumtetima gilik zemti kobe.” (Hosea 11:1)
Elolaŋ zeme nemba okak sambe indomâbien
16 An kasup kwakwatnaset kobien, ekŋenaŋ Kawawaŋaŋ zemâtâtindame nâmti set butnaset mepme amobotnaŋ Elot egaŋ tapme beme pigok nâŋge, “An ekŋen pi tetimnemti butnaset melo.” E nâmti ŋeŋaŋ penaŋ zime an kobien ekŋenaŋ nup kan zut keyet keŋan sokbeme ekŋenaŋ zeme nâŋge keyepmti kasa kuku an zemindeme Beteleem mkaen meti mka isikŋan eyo tokwati anemba okak nup kanŋin zut ma keyet kandaŋan tozin ekŋen indome delaŋ zemâge. 17 Âpme kan keyet golaŋ zenze an Zelemaiayaŋ zet pigok zeye ke penaŋaŋ sokbeye.
18 “Lema mkaen Zuda msalen kwisak temaŋ sokbein. Nembaŋine sambe penaŋ gakimâpme keyepmti Islael nemba mamine ekŋen sume delaŋ zeme am ekŋenaŋ keŋin mme sewakŋaŋ bembeyet olalip.” (Zelemaia 31:15)
Zosewaŋ imbi nembaŋaŋ indatimti gilik zemti koge
19 Zosep imbi nembaŋaŋ ekŋen ewe Izip msat mame amobotnaŋ Elot gakime Amobotnaŋgalen ensel ŋenaŋ kie Zosep pigok dunduye, 20 “Geŋ milawat weyaŋ bemti imbi nembandi indatimti Islael msalen ewe melit nemba kume gakikiyet giŋgiŋ mamtan elak gakiye.”
21 Âpme Zosep egaŋ imbi nembaŋaŋ idatimti Islael msalen ewe kobien. 22-23 Gilik zem koti Zosewaŋ zet kapigok nâŋge. Akeleas ek bipmaŋgat munduman amobotnaŋ tati amobotnaŋ mulup Zudia msalen ke met tapm zeme kiŋgage, yaŋgut mulugen Kawawaŋaŋ zet dundume nâmti Galili msaleset meti mka ŋen kwitnaŋ Nasalet ke met mamtemien. Kegok mme golaŋ zenze an ekŋengalen zet ŋen pigok tazin ke penaŋaŋ sokbeye.
“Am ekŋenaŋ, ‘Nasalet an,’ zewep.” (Aizaya 11:1)