4
Sadaŋaŋ msat tuŋgupman Zisas yaŋaŋ mim ege
(Mak 1:12-13; Luk 4:1-13)
Âpme Emetak Teŋaŋ Zisas msat tuŋgupman Sadaŋaŋ tetipepeyelen nâmti watmeti Zisasiyaŋ mame kasup 40 ma tambumbu 40 maneti tu meuyet penaŋ gakiwaleletgalen mge. Âpme Sadaŋaŋ ekmagen koti zeye, “ ‘Neŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋ’ kok manzenik keyepmti ke penaŋ manik beme zemane nanzaŋ kapiyaŋ meu sokbeme ŋep nsenik.”
Kegok zeme Zisasiyaŋ kapigok dunduye, “Kawawaŋgalen zet meluwaŋ itnaŋanen kapigok kukuŋaŋ tazin,
‘Amnaŋ keŋin tu meuyet etaŋ bemti ku mamayelen. Yek penaŋ. Zet kwep kwep Kawawaŋmagengatnaŋ kozin ke keŋinan mkipmaŋ bembeyelen.’ ” (Zii Zet 8:3)
Kegok zeme Sadaŋaŋ Zisas naman wati Zelusalem sesewat mka temaŋ dukŋan wapmotati kapigok dunduye, “Geŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋ manik beme kapiyetnan palam towepmane zet meluwaŋ ŋen kapigok tazin ke nânik,
‘Kawawaŋaŋ enselŋane ekŋengat belinan geme ekŋenaŋ belen gatam topme nanzaŋaŋ sedi ku aaŋgalen.’ ” (Sam 91:11-12)
Zeme Zisasiyaŋ kapigok dunduye, “Yaŋgut Kawawaŋgalen zet meluwaŋ itnaŋanen zet ŋen kapigok kukuŋaŋ tazinegek,
‘Kawawaŋ Amobotnaŋdi yaŋaŋ ku mim ekbanik.’ ”
8-9 Kegok zeme Sadaŋaŋ kalaŋ teepmaŋ ŋengat watmotati msat sambeyelen kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ sepem igak igak ke zikat samti zeye, “Geŋ pedondom namti dundum namane kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ke ekdik beke gâlen belen bepema damuŋ mmambanik.”
10 Âpme Zisasiyaŋ kapigok gilik zem zeye, “Kawawaŋgalen zet meluwaŋ itnaŋanen zet ŋen kapigok kukuŋaŋ tazin,
‘Kawawaŋ Amobotnaŋdi etaŋ pedondom samti dundum sawanik ma ek kwewetaŋ sisiliŋ msamti mambanik.’ (Zii Zet 6:13)
Sadaŋ, geŋ nemti met.”
11 Kegok zeme Sadaŋaŋ pemti mege. Âpme Kawawaŋgalen ensel ekŋenaŋ koti mukulem mpewien.
Zisas Galili msalen meti mulupmaŋ yaŋbem mge
(Mak 1:14-15; Luk 4:14-15)
12 Zân mka katikŋan peme tapme Zisasiyaŋ zapatnaŋ nâmti Galili msalen mege. 13 Mti egaŋ Zudia msat peme tapme Galili msalen meti mkaŋaŋ ŋotakŋan Nasalet ke met tabi tabi mineti peme tapme naman Kapaneam mkaen mege. Mka ke Galili tunduamak msat zut Zebulanmak Naptalai keyet sokŋanik ke matatan. 14 Kegok mme golaŋ zenze an Aizaya egaŋ Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zet ŋen kapigok kukuŋaŋ ke katikŋaŋ beye,
15-16 “Am Zebulan msaleset ma Naptalai msaleset mamaip ekŋenaŋ Galili tundua lemunaŋ temaneset mamaip. Am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋmak lumaŋti kileŋ mamaip. Sambe beke tambusosok temaŋ keŋan mamaip ekŋenmagen busatnaŋaŋ sokbemindawe. Am waleletgat zapat mamaip ekŋen kemagen busatnaŋ sokbembeyelen.” (Aizaya 9:1-2)
17 Kan keyet Zisasiyaŋ Zet Zapat Dolakŋaŋ zemti am kapigok yaŋbem diindoye, “Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mamayelen kan ilak kolapgat yomengatnan keŋin gilik zeit.”
Zisasiyaŋ nembaŋane zulak zulak kapi yaŋbemti idatiye
(Mak 1:16-20; Luk 5:1-11)
18 Âpme kasup ŋeniyet Zisas egaŋ Galili Tundua keyet nelum palen mepmambe an zut dapmeniŋ idige ŋen Saimon egat kwitnaŋ ŋen Pita ma datnaŋ Endulu. Egelaŋ tunduaen eleŋgolamit pemti tapmambun. Egegat muluwit ŋotekŋaŋ aŋgala titi. 19 Eget ke idikti zeye, “It kopmalu neŋmak meti neŋ naman am indatitiyelen mulup ke neŋmak tusumti indandayelen zikat idawap.” 20 Zeme keyegak eleŋgolamit mee pemalu tapme Zisasmak tusum mebien.
21 Âpme belaknik meti an dapmeniŋ ŋen ewe idaige Zems ma meniŋaŋ Zân. Eget Zebediyet nembaŋanet. Biwitmak waŋgaŋinan tati eleŋgolamin taweyaŋmambien. 22 Idikti Zisasiyaŋ idakumtetime eleŋgolamit mee ma biwit pemti Zisasmak tusum mebien.
Zisasiyaŋ am sambe sek zawatmak weyaŋindeye
(Luk 6:17-19)
23 Âpme Zisas ek Galili msat toweti sesewat mka kataŋ mototi am Zet Zapat Dolakŋaŋ diindomti Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama keyet zapatnaŋ diindoye. Mti am zawalin sepemaŋ igak igak ke mme alik bemâbien. 24 Kegok mme kwit zapatnaŋ Silia msalen palakŋaŋ beme nâmti am zawat sepemaŋ igak igak sek sindemak ma we bekanaŋinmak ma gakim wat gakim wat mamip keboŋ ma selin belin selauuŋaŋ ekmagen indatim kopme weyaŋindemâge. 25 Âpme Galili msalengatnaŋ ma Dekapolas mkaengatnaŋ ma Zelusalem mkaengatnaŋ ma Zudia msalengatnaŋ ma Zodan tu nembet daeset am maŋge temaŋ penaŋ ondekti ekmak tasât mebien.