13
Alialik ondendeyelen bemzenze zet
(Mak 4:1-12; Luk 8:4-10)
Kasup keyet Zisasiyaŋ mkaengatnaŋ toti met tundua ganzenan met totatnepeme am maŋge sambe penaŋ koti bembuluŋ tapme indikti egaŋ waŋga dukŋan mototapme am sambe penaŋaŋ nelum gambibik palen tabien. Egaŋ bemzenze zet palen zet notnaŋ manzemtan. Bemzenze zet ŋen kapigok zeye, “Kan ŋengat an ŋenaŋ mulupmanen wit katnaŋ timtetelime mekokogalen mege. Egaŋ mulupmanen wit katnaŋ tatetelime notnaŋaŋ mulup selen ke towemâge. Âpme ageyaŋ koti nimbien. Ma wit katnaŋ notnaŋ nanzaŋ palen towemâge. Âpme ke msat belaknik dukŋan gwaen tageyepm dukŋaŋ sakwep kwabien. Keyepmti kindiŋaŋaŋ towesâgât olati nanzaŋ palen sagak sagak gwaen mepme kasup kukŋaŋbeŋ kwati ekme aŋgasimti memuŋ bewien. Ma wit katnaŋ notnaŋ didik tuŋgupman towembien. Âpme epeemti dukŋaŋ kwapme didigaŋ mme kwati eiŋeiŋsimti yek bewien. Âpme wit katnaŋ notnaŋ msat kelakŋaŋmagen toti kwati penaŋaŋ sambe penaŋ sokbewien. Yaŋaŋ ŋeniyet penaŋaŋ 100. Yaŋaŋ ŋeniyet penaŋaŋ 60 ma yaŋaŋ ŋeniyet penaŋaŋ 30 kogok sokbemmâge.” Zisasiyaŋ zet ke zemdelaŋ zemti kapigok zeye, “An ŋen zet nânâyelen tikŋaŋaŋ tazinaŋ zet kapi ŋep opeimti nâsem.”
10 Bemzenze zet kegok zeme nin nembaŋaneyaŋ ekmagen meti yaŋkwesiwenn, “Geŋ bemzenze zet ke yaŋaŋ zigogat am ekŋenmak manzenik?”
11 Âpme egaŋ kapigok dindoye, “Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama enzilim tazin ke nembanne in nânâyelen zenzeŋaŋ. Notnaŋ ekŋenaŋ ke ku nânâyelen nâmâtâtpeye. 12 Am ŋen Kawawaŋgalen zetnaŋ nâmti nâmtikŋaŋ mbe beme Kawawaŋaŋ nânâ ewe tusumti sawe keyepm egaŋ nânâŋaŋ sambe penaŋ tasawe. Ma am ŋenaŋ zetnaŋ nâmtikŋaŋ ku mbe beme Kawawaŋaŋ nânâŋaŋ isikŋaŋ ke menzem tiwe. 13 Âpme am ŋenaŋ zikat eek ektiŋgut kwitnaŋ kwitnaŋ ku maekmâtâlip ma wagaŋ zet nâmtiŋgut yaŋaŋ ku manâmâtâlip keyepmti bemzenze zet zeleset mandiindoyap. 14 Âpme Aizayayaŋ golaŋ zenze an Zuda am ekŋengat Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen kapigok zeye,
‘Ekŋenaŋ wagaŋ nânâ ke nâmbep yaŋgut penaŋ nâmâtâtât ke ku mamip. Zikalaŋ eek ke ŋep ekbep yaŋgut kwitnaŋ kwitnaŋ ekmâtâti mama ke ku mbep. 15 Enenogat ekŋen ke keŋin kaliŋaŋ bembeŋaŋ ma wakŋin kekekŋaŋ ma zikalin beŋaŋ. Keyepm zikalinaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ ku maekmâtâlip ma wakŋinaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ ku manâmâtâlip. Ma keŋinaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ ku maweyaŋnâmâtâlip. Kegok mti keŋin ku gilik zeme neŋ zigoset weyaŋindewak.’ (Aizaya 6:9-10)
16 Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama nembanne inmak tazin e wakŋinaŋ nâmâtâti zikalinaŋ ekmâtâlip keyepmti in oloŋen palen talip. 17 Neŋ penaŋ diindoma nâit. Eweŋan baenen golaŋ zenze an ma an teŋ notnaŋ ekŋenaŋ niksât webe webe mbien. Ekŋenaŋ nâgât zetn nâsât mbien yaŋgut ku nâmbien.
Wit katnaŋ ondendeŋaŋgalen bemzenze zet keyet yaŋaŋ diindoye
(Mak 4:13-20; Luk 8:11-15)
18 Âpme pi wit katnaŋ muluwen ondendeŋaŋ keyet bemzenze zet diindowan. Keyet yaŋaŋ zema nâit, 19 An ŋen ek Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama keyet Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ dundume nâmti keŋaŋ penaŋ ku bemti mambe ekmagen Sadaŋ an bekanaŋ mimi egaŋ koti keŋanen katnaŋ teteliliŋaŋ ke mpewe. An ke katnaŋ selen toweŋge keboŋ keyet kataŋ. 20 Ma nanzaŋ palen toweŋge am keboŋaŋ Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ nâmtikŋaŋ mmambep 21 yaŋgut kindiŋaŋ msat keŋan baen penaŋ ku towege e am Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ keŋinanen katikŋaŋ ku tabeyepmti nukŋaŋ sambe ma sisipeŋpeŋ sambeyaŋ sokbemti nâmkiŋpepeŋin mme mapeme towen. 22 Ma notnaŋ didik keŋan toweŋge keboŋ mambeyaŋ Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ nânâ ke nâmtiŋgut keŋanen ku bemti keŋaŋaŋ segesetgalen kwitnaŋ kwitnaŋ keyet keŋ otnânâŋaŋ bemti mame mânep milawat keyet tikŋaŋaŋ kwati Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ kume eiŋeiŋsimti penaŋepiŋ bewe. 23 Msat kelakŋanen toweŋge ekŋen keboŋaŋ Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ nâmti keŋinaŋ penaŋ bemti mambep. Âpme ŋen ekmagen penaŋaŋ 100 ma ŋenmagen penaŋaŋ 60 ma ŋenmagen penaŋaŋ 30 kegok masokbein.”
Nusiyaŋ wit tuŋgupman kwakwatnaŋ keyelen zet
24 Âpme bemzenze zet ŋen kapigok diindoye, “Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama set kapi nemboŋ: An ŋenaŋ mulupmanen wit katnaŋ dolakŋaŋ teteliye. 25 Âpme am sambe meluk tawemâpme kasaŋinaŋ kogeen nusi katnaŋ mgasik wit tuŋgupman time mepmâpme kunzuŋge. 26 Âpme wilaŋ kwati penaŋ sokbesâgât mme nusiyaŋ kegogak kwage.
27 Âpme mulup an ekŋenaŋ ke ekti mulup toŋaŋ dunduwien, ‘Amobotnaŋ, geŋ mulupdanen wit katnaŋ dolakŋaŋ etaŋ teteliwanan. Âpme nusi mgasik zigoset koti kwazin?’
28 Yaŋkwesime zeye, ‘Ke kasa ŋenaŋ koti teteliyeyaŋ kwazin.’
Zeme yaŋkwesiwien, ‘Keyepm met selumti pemann mesem, ma?’
29 Zeme kapigok diindoye, ‘Yek, wa in nusi selunup zemti wit penaŋaŋ ilizuzut seluwepgapm peme tati 30 ilizuzut kwabalup. Âpme wit eleŋgeŋge kanaŋ bemeŋgut, mulup an ekŋenaŋ eleŋgemti nusi makumti pendem mti tewen time mot zime wit mkananen beme tabe.’ ”
Mastat katnaŋ ma yis keyet bemzenze zet
(Mak 4:30-34; Luk 13:18-21)
31 Âpme bemzenze zet ŋen kapigok diindoye, “Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama ke mastat tep katnaŋ keboŋ an ŋenaŋ ke mulupmanen ondeye. 32 Katnaŋ ke isikŋaŋ penaŋ. Yaŋ semem katikŋaŋ bemtiŋgut tep nemboŋ kwati sebemindemti tep temaŋ mambein. Ma age ekŋenaŋ koti betnanen mkaŋin walati matalip.”* Mastet katnaŋ isikŋaŋaŋ semem katikbemti temaŋ mambein sepem keboŋak Kawawaŋgalen Zet Zapatnaŋaŋ sememti mamozin.
33 Âpme bemzenze zet ŋen kapigok diindoye, “Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama ke yis keboŋ. Ma neŋ yis keyet palen bemzema nâseip. Imbi ŋenaŋ yis isikŋaŋ buganmak plawa omba kemak weyaŋme plawa keyaŋ sememti omba penaŋ mambein.” Kawawaŋaŋgalen zapatnaŋ keboŋak semem palakŋaŋ mambein.
34 Zisasiyaŋ am zet ke bemzenze palen etaŋ diindomâge. Zet sosok ku zemsokbemindaye. Egaŋ bemzenze zeleset etaŋ zeye. 35 Kegok mme golaŋ zenze an ŋenaŋ zet kapigok zeye ke penaŋmak beye,
“Bemzenze zet paleset zewap. Msat sokbeyeen keyetnaŋ zet enzililiŋaŋ takoti tage ke neŋ zemkawaŋ bewap.” (Sam 78:2)
Zisasiyaŋ bemzenze nusiyet zeye keyet yaŋaŋ diindoye
36 Âpme Zisasiyaŋ am indeme mepme mkaen mowege. Mot tapme nembaŋane nin ekmagen meti zewenn, “Zemane nâne, zet bemzenze nusi muluwen kwakwagat zenak ke yaŋaŋ kwileki?”
37 Yaŋkwesimann dinndoye, “Wit katnaŋ dolakŋaŋ time mekodak ke Angat Nemuŋaŋ. 38 Mulup ke msat sambe kapi keboŋ. Katnaŋ dolakŋaŋ ke Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mamaen mamaipgat nembaŋane keboŋ. Nusiyaŋ an bekanaŋ penaŋgalen nembaŋane keboŋ. 39 Âpme an kasa nusi bekanaŋ katnaŋ ondeye ek ke Sadaŋ. Âpme akumbembe ke kululuŋ msat delaŋ zewe kenok. Ma akumbembeyelen mulup an ekŋen ke ensel. 40 Ensel ekŋenaŋ nusi selumti tewen bume ziwe sepem kegogak kan delaŋ zenzeŋan sokbewe. 41 Keyepmti Angat Nemuŋaŋaŋ ensel zemindeme toti am maŋgeŋane ekŋenmagengatnaŋ am bekanaŋgalen keŋ walalat ma notnaŋ mama mimiŋin bekanaŋ penaŋ mamaip. 42 Ekŋen keboŋ ondekindemti teziŋ ŋandaŋgalen zapat indeme towebep. Ke sikalem ma zelin aŋgalikti sek sindem palen mamti mamambep. 43 Âpme Kawawaŋgalen am ekŋenaŋ Biwin kululuŋen gwaen tazin egat zimosetnan mambep. An ŋen zet nânâyelen tikŋaŋaŋ tazinaŋ zet kapi ŋep opeimti nâsem.
Zisasiyaŋ zezapat milawat tosaŋaŋ tembe msalen enzilimpewien keyet bemzeye
44 An ŋenaŋ ŋengalen mulup an mamtan. Kasup ŋengat mulupmanen ke milawat tosaŋaŋ temaŋen aikti naman msalaŋ kwatampemti keŋaŋ saŋgamaŋ beme mkaŋan mege. Met bo milawatnaŋ sambe ke beme kwitime delaŋ zeye. Delaŋ zeme mânep ke timti met an mulup ma msat keyet toŋaŋmagen mot sokbemsamti mânewaŋ msat ke kwitiye. Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama ke milawat tosaŋaŋ temaŋ keboŋ. 45 Kegogak bemzenze zet ŋen pigok zeye. An mânep milawatnaŋ temaŋ ŋenaŋ kekek nanzaŋ satnaŋaŋ weyayaŋaŋ keyet matimatan. 46 Âpme egaŋ kekek nanzaŋ satnaŋaŋ weyayaŋaŋaŋ ŋen tosaŋaŋ mobotnaŋ aikti egaŋ milawatnaŋ sambe am ekŋenmagen beme kwitimâpme mânepmaŋ timti met kekek ke tosaŋaŋ mobotnaŋ ke kwitiye. Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama ke kekek tosaŋaŋ temaŋ keboŋ. Bemzenze zet zut kapiyet yaŋit kapigok, am ŋenaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ke bamkumpemti Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama ke ekme mobotnaŋ penaŋ beme ke ti mamayet keŋan sekŋaŋ ondekbemti mamain keyet kataŋ.
Zisasiyaŋ am aŋgala titiyelen keyet bemzenze zet zeye
47 Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama ke eleŋgolam temaŋ keboŋ am ekŋenaŋ eleŋgolam temaŋ nembuen waŋga mti mapeme towepme aŋgala sepemaŋ igak igak matip keboŋ. 48 Âpme ke aŋgalayaŋ gak zem tapme mandame katikŋaŋ mopme kalaŋ kumti niniyelen timti ele keŋan time toge ma ku niniyelen time mege. 49 Msatgalen kanaŋ delaŋ zewe sepem kegok ke sokbesâpm. Keyet Kawawaŋgalen ensel ekŋenaŋ msat ŋen msat ŋen meti am ilak pembenaŋ bembeŋaŋ ekŋengat tuŋguwinangatnan am bekanaŋ indamakumti 50 indaâtâtindeme teziŋ ŋandaŋ keŋan towebep. Ke sindem temaŋ timti zelin aŋgalikti mamambep.”
51 Kegok zemti ndayaŋkwesiye, “In neŋ zet sambe zeya ke nâmâtâlo?”
Âpme nin zewenn, “Nâmâtâtnup,”
52 Zemann kapigok dinndoye, “In golaŋ zenze an itnaŋaŋgalen zet ke nâip in keyaŋ nâlen nembanne tati nânâŋin itnaŋaŋmak alakŋaŋ temakwep nânâ temaŋ penaŋ tiip. Kwep ŋen Kawawaŋgalen zet itnaŋaŋ ma ŋen Kawawaŋgalen zet alakŋaŋ. Zut kemak in am ŋep mzikat indanda dolakŋaŋ mbep.”
Nasalet mka temaŋgatnaŋ am ekŋenaŋ Zisasiyet nâmtikŋaŋ kumti bamkumpewien
(Mak 6:1-6; Luk 4:16-30)
53 Zisas egaŋ bemzenze zet sambe ke zemdelaŋ zemti ke pemti meti 54 mkaŋaŋ ŋotekŋan pataŋ zemti sesewat mkaen moti Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zemzikat indame am ekŋenaŋ tektek mti zewien, “Nânâŋaŋ temaŋ ma menok mamin kapi desetgatnaŋ penaŋ aige? 55 Nin egat yaŋaŋ nânup. Ek an mka walalat egat nemuŋaŋ ma mamaŋ kwitnaŋ Malia ma meniŋane ekŋengat kwilin nânup Zemsmak Zosep ma Saimonmak Zuda. 56 Ma ipmane ninmak temakwep kapi mamanup. Âpme ek nânâ ma winde sambe ke desetgatnaŋ aige?”
57 Kegok zemti peŋpeŋ mpewien. Âpme Zisasiyaŋ kapigok diindoye, “Golaŋ zenze an ŋen kwizet buŋamaŋaŋ msat notnanen tapalakŋaŋ bemepme mkaŋaŋgatnaŋ am ma notnane penaŋ ekŋenaŋ egat wisat mamimpeip.” 58 Âpme mka keyetnaŋ am ekŋenaŋ ku nâmkiŋpewiengapmti Zisasiyaŋ ekŋenmagen menok sambe ku mge.

*13:32: Mastet katnaŋ isikŋaŋaŋ semem katikbemti temaŋ mambein sepem keboŋak Kawawaŋgalen Zet Zapatnaŋaŋ sememti mamozin.

13:33: Kawawaŋaŋgalen zapatnaŋ keboŋak semem palakŋaŋ mambein.

13:46: Bemzenze zet zut kapiyet yaŋit kapigok, am ŋenaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ke bamkumpemti Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama ke ekme mobotnaŋ penaŋ beme ke ti mamayet keŋan sekŋaŋ ondekbemti mamain keyet kataŋ.