Mak
Magaŋ Zisasiyet yaŋaŋ meluwaŋ kapi mge
Mak ek Zisasiyet nembaŋane ekŋengalen maŋeengatnaŋ yek. Ek Pâlyet notnaŋgat donaŋ. Egat kwitnaŋ ŋen Zân Mak makuip. Ek Zelusalem mkaen sokbeye kogogapmti Zisasiyaŋ zigok mamkwakwatnaŋ e nâmâtâtim tati keyet ketaŋ kuye. Ma Zisasiyet nembaŋane ekŋenmagengatnaŋ zet notnaŋ nâŋge kemak temakwep timtusum kuye. Makgat donaŋgat kwitnaŋ Banabas (Kolosi 4:10) kegogapmti egaŋ Pâlmak donaŋ idamâti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ kapi kumbeme am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋmagen mege (Nembayelen Muluwin 15:38-40).
Kan egaŋ buŋam zapat kapi kuyeen am Loma msalengatnaŋ amobotnaŋaŋ egat kendeŋan mambien ekŋenaŋ an winde toŋ ekŋengat nâme mobotnaŋ mambemtangapmti Zisasiyet yaŋaŋ an winde toŋ Kawawaŋmagengatnaŋ koge kegok kuye. Magaŋ Zisasiyaŋ mulupmaŋ Bipmaŋ Kawawaŋaŋ zempeme kogeen yaŋbemti mgeen sakwep sakwep mimiŋaŋnok kogok kuye. Egaŋ meluwaŋ mgeen zet kaboŋ sambe aikbek: “Mimiŋak”, “Mmambeyegak”, “Pataŋ zemti keyegak”. Zet notnaŋ zet timtâmti zenzeŋaŋnok kumâge. Zisasiyaŋ msalen koti maŋgeyelen ma gakikiŋaŋ ma gakikiyengatnaŋ wage keyelen zet zapatnaŋ omba mge.
Zet ŋotekŋaŋ temaŋ kapigogaŋ Makgalen buŋam zapat keŋan talip:
1:1-8 Zân an tu zulutindendeŋaŋ mulupmaŋ yaŋbebeŋaŋ
1:9-11 Zisas Zânaŋ tu zulutpeye
1:12-13 Zisasiyaŋ Sadaŋgalen tetimaemaeen moti ku sukŋaŋ beye
1:14–6:29 Zisasiyaŋ Galili msalen Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ zemkawaŋ beye
6:30–9:32 Zisasiyaŋ Galili msalen Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ mulup mdelaŋpepeyelen bududuk beye
10 Zisasiyaŋ Zudia msalen Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ zemkawaŋ beye
11–15 Zisasiyaŋ sindem timti gakikiŋaŋgalen zet zapat
16 Zisas wawatnaŋgalen zet zapat
1
Zân tu zululut anaŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ zemkawaŋ beye
(Matiyu 3:1-12; Luk 3:1-18; Zân 1:19-28)
Zânaŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋ Zisas Kilaisiyelen Zet Zapatnaŋ Dolakŋaŋ kapi yaŋbemti ku zemsokbeye. Kwitnaŋ kwitnaŋ kapuk sokbembeyet Kawawaŋgalen golaŋ zenze an Aizayayaŋ eweŋan baen meluwaŋ pigok mge:
“ ‘Nânik!’ Kawawaŋaŋ zet pigok zeye, ‘Neŋ buŋam zapat zenzenn an ŋen zempema egaŋ koti ŋeŋaŋ bemindamti selin weyaŋindewe.’ (Malakai 3:1)
An ŋenaŋ msat tuŋgupman kwizet kapigok takuin, ‘Amobotnaŋgat setnaŋ weyaŋme doaŋaŋ bak.’ ” (Aizaya 40:3)
Zet keyet kataŋ Zân tu zululut anaŋ msat tuŋgupman sokbemkawaŋ beme am sambeyaŋ ekmagen meti yomengatnan keŋin gilik zemti tu zulupme Kawawaŋaŋ yomin zemzulutindendeyet mandiindomtan. Âpme Zudia msalen ma Zelusalem mka teman am mambien ekŋen sambeyaŋ ekmagen âlâk zem meti mama mimiŋin bekanaŋ ke zemsokbeme Zânaŋ Zodan tuyen tu zulutindeye.
Âpme Zânaŋ ikŋaŋ melakanduŋaŋ teepmaŋ kamel keyet zupmaŋaŋ weyayaŋaŋ ke peme topme bitimaŋ soŋgom sekŋaŋaŋ weyayaŋaŋ pemanen zamamtan. Âpme meuŋaŋ gwidek ma bizik tuŋaŋ mee ke timti manimamtan. Egaŋ Zet Zapat Dolakŋaŋ kapigok am zemkawaŋ bemindaye, “An bamnanen takozin, ek windeŋaŋbeŋ penaŋ, ek bekeboŋ neŋ bukaboŋaŋ eleŋaŋ timpema ŋep ku bewe. Neŋ belak in tu etaŋ manzulutindeyap. Yaŋ egaŋ ikŋaŋ kobeen Kawawaŋgalen Emetak Teŋ ke indame tiwep.”
Zânaŋ Zisas tu zulupeme Sadaŋaŋ tetipeye
(Matiyu 3:13-14; Luk 3:21-22; 4:1-13)
Kan keyet Zisasiyaŋ Nasalet mkaengatnan Galili msalen kopataŋ zemti Zânmagen mepme Zânaŋ Zisas Zodan tuyen tu zulutpeye. 10 Zulutpeme Zisasiyaŋ tuyengatnan kwapme kwapme keyegak kululuŋ ŋandem tapme Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ sasakandenombe keboŋ bemti ekmagen toge. 11 Topme kululuŋengatnaŋ zet ŋen kapigok toge, “Geŋ nâgât Nemun dolakŋaŋ penaŋ. Neŋ gâgât gogot penaŋ mamiap. Geŋ nâgât keŋ mamim oloŋen bemnenik.”
12 Zemdelaŋ zeme keyegak Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ Zisas peŋpeme msat tuŋgupman igak mege. 13 Meti ke kasup 40 kegok soŋgom kukŋaŋbeŋ didikŋaŋgatnaŋ ekŋengat tuŋguwinan meti mame Sadaŋgalen tetimaemae sambe sokbemsaye yaŋgut egaŋ katikŋaŋ bemti tage. Kegok mme Kawawaŋgalen ensel kululuŋengatnaŋ ekŋenaŋ kot mukulem mpewien.
Zisasiyaŋ nembaŋane yaŋbemti zulak zulak indatiye
(Matiyu 4:12-22; Luk 4:14-15, 31-37; 5:1-11)
14 Âpme amobotnaŋ Elolaŋ Zân mka katikŋan peme tage. Kan keyet Zisas ek Galili msalen meti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ am sambe 15 pigok manzemzikat indametan, “Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama kan bududuk bein. Keyet yomengatnan keŋin gilik zemti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ nâmti nâmkiŋpeit.” Kegok mandiindometan.
16 Yaŋ miseŋen Zisasiyaŋ Galili tundua ganzenaset wapme wapme metneti Saimonmak datnaŋ Endulu egelaŋ tunduaen aŋgalayet eleŋgolamidan aŋgala tatimalut idige. An zut ke muluwit ŋotekŋaŋ aŋgala titi mulup ke mammtemun. 17 Yaŋ Zisasiyaŋ metneti idikti pigok diidoye, “An zut, it neŋmak kopmalu meti neŋ aŋgala matilup kegogak am timti neŋmagen tusum indendeyelen mulup ke zikat idawap.” 18 Zeme egelaŋ nânâŋak eleŋgolamit mee pi timalu temepme keyegak wati Zisas mâpmebun.
19 Belaknik bugan dati meti naman Zebediyet nemulatnenet Zemsmak Zân idaige. Egelaŋ kegogak waŋgaŋidan tati eleŋgolamit taomkekmalu 20 idikti keyegak kwizet idakumtetime nâmti biwit Zebedi ma mulup an notnaŋ waŋgaen tabien ekŋen katim indemti kot Zisas mâti mebun.
21 Meti ekŋenaŋ Sabat tagoŋgo kanen kan keyet Zisasiyaŋ nembaŋane ekŋen ke indatime Kapaneam mkaen moti Zuda ilinaŋgalen sesewat mkaen moweti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ am zemzikat indammege. 22 Âpme amnaŋ zetnaŋ ke nâmti zet zenzeŋaŋgat nâmtemtem omba penaŋ mbien. Zisasiyaŋ naman zii zet zikat indanda an ekŋenaŋ zet manzemtemienen e silim indemti windeŋaŋbeŋ zemzikat indammege.
23 Âpme an ŋen we bekanaŋmagaŋ totapmaŋgeyaŋ wat kaŋkaŋ temaŋ kumti zeye, 24 “Zisas Nasalet mkaengatnaŋ, geŋ eneyet kot omenzaŋ ndamti ndawalesâgât tapmnik? Geŋ Kawawaŋmagengatnaŋ An Teŋ penaŋ ke nâmâtâgeyap.”
25 Zeme Zisasiyaŋ we bekanaŋ an keŋan tage keyet zemkulumpemti zeye, “Geŋ zet sambe mimipiŋ buzak angat keŋangatnan kwati belakŋan met!”
26 Zeme we bekanaŋaŋ an bekan piwan sekŋaŋ windeŋaŋbeŋ mbutemti kaŋkaŋ temaŋ penaŋ kumti an keŋangatnan kwati mege. 27 Âpme am tabien ekŋenaŋ nâmtemtem penaŋ mti ilinak met zenâ zenâ mti zewien, “An kapi kwilekiyet set alakŋaŋ penaŋ zikat ndame eknuwa? An kapi we bekanaŋ ekŋen zemindeme mebegalen keyet windeŋaŋ tasaingapmti zetnaŋ zeme gawepumti mezin.”
28 Âpme keyet zapatnaŋaŋ sakwep penaŋ Galili msalen ilindiŋ palakŋaŋ bemekopme am sambeyaŋ nâme delaŋ zeye.
Zisasiyaŋ am zawatmak sambe weyaŋindeye
(Matiyu 8:14-17; Luk 4:38-44)
29 Zemsmak Zânaŋ Zisasmak ilinsakwep Zuda ilinaŋgalen sesewat mkaengatnan toti Saimonmak Endulu egegalen mkaen mowebien. 30 Âpme Saimongat tatnaŋ imbi zawat sek kikip temaŋ tapmme keyet zapatnaŋ Zisasiyet 31 dundume nâmti egaŋ mka keŋaŋ tawemaŋgaen ke meti betnanen atamti mwapme keyegak zawat sek kikip bepiwan katikpeme wati timbumuluŋ indaye.
32 Mti tatnepeme msat tambusât tapmme am notnaŋ ekŋenaŋ noline zawatmak ma we bekanaŋinmak indatimti Zisasmagen kopmâbien. 33 Kogogak mka keyetnaŋ am mee piyaŋ ilinsakwep mka dembusegeset pi met gak zemti tabien. 34 Âpme egaŋ an zawalin sepem igak igak ma we bekanaŋinmak mâtindeme we bekanaŋ ekŋenaŋ Zisasiyet yaŋaŋ nâmâtâpewiengapmti egat yaŋaŋ ku zemsokbembeyet zemkulumindeye.
35 Mulup ke tapmmetneti weŋge yaŋ tambuŋan penaŋ ewe msasapiŋ tapme Zisasiyaŋ wati mkaengatnan toti msat kwisak piŋan penaŋ igak metati dundundu mulup tapmimaŋge. 36 Âpme Saimonmak am notnaŋ tabienaŋ Zisas mâti mebien. 37 Meaikti zewien, “Zisas! Am sambe ekŋenaŋ gâgât tatimalip.”
38 Zeme Zisasiyaŋ pigok diindoye, “Neŋ Kapaneam mka ke wa belak ku pemkola, ke nin mka sokŋanik notnaŋ tapmezinen ke meti Zet Zapat Dolakŋaŋ eyo diindondoyet nâmti kola.”
39 Âpme Galili msalen mka kataŋ tokwati Zuda ilinaŋgalen sesewat mkaen meti Zet Zapat Dolakŋaŋ diindomti am notnaŋ we bekanaŋaŋ keŋinan tatatnaŋ eyo mâtindeye.
Zisasiyaŋ an ŋen liŋgit satnaŋaŋmak mme ŋeluye
(Matiyu 8:1-4; Luk 5:12-16)
40 Âpme an ŋen liŋgit satnaŋmagaŋ Zisasmagen kotpedondom samti pigok yaŋkwesiye. “Amobotnaŋ, geŋ ŋep weyaŋneneyelen nânik beme liŋgit satn kapi mmane ŋeluk.”
41 Zeme Zisasiyaŋ an ke ekti egat kembeŋ penaŋ nâmti betnaŋaŋ sekŋanen timakti zeye, “Ŋep nâmgeyapgat liŋgidi ŋepbak!” 42 Kogok zeme keyegak liŋgit satnaŋaŋ piwan ŋelume sekŋaŋ dolakŋaŋ beye. 43-44 Âpme Zisasiyaŋ an keyet zeye, “Geŋ meti am ŋengat sedi dolakŋaŋ bep keyet zet zapatnaŋ ku diindomane nâseip. Geŋ belak buzak meti sâpe sâpe bumbu an ekmagen mepmane egaŋ sekdi weyaŋ wiliŋgim gikme delaŋ zeme geŋ eweŋan baenen Mosesiyaŋ sâpe sâpe zigoset bumbuyelen meluwaŋ mge keyet kataŋ Kawawaŋgat sâpe sâpe bumane amnaŋ liŋgit satnaŋdi dolakŋaŋ bep keyet yaŋaŋ nâseip.” Zisasiyaŋ zet windeŋaŋbeŋ kegok zemti keyegak zempeme mege. 45 Yaŋgut an piwan selen mepmambe dolakŋaŋ beye, keyet zet zapatnaŋ am sambe diindom mege. Keyepmti Zisasiyaŋ mka teman am sambeyaŋ kot bemisikti bembuluŋ tabien. Keyepmti egaŋ igak msat tuŋgupman meti âlâk gâlâk tapme am mka ŋande sambeyaŋ ekmagen kopmâbien.