6
Zisasiyet mkaŋaŋ ŋotakŋanen am ekŋenaŋ wisat mpewien
(Matiyu 13:53-58; Luk 4:16-30)
Zisasiyaŋ mka ke peme tapme ikŋaŋgat mkaŋaŋ ŋotekŋaŋ Nasalet mesât mme nembaŋaneyaŋ mâti ilinsakwep mebien. Mepmane peme Zuda am ilinaŋgalen kâtnânâ kan beme sesewat mkaen moti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zemzikat indamiŋge. Âpme am sambe ekŋenaŋ zetnaŋ nâmti nâmtemtem penaŋ mti zewien, “Kwitnaŋ kwitnaŋ sambe mamin kapi ma nânâ temaŋ temaŋ kapi egaŋ desetgatnan penaŋ tiye? Egaŋ zigoset mulup dolakŋaŋ temaŋ temaŋ kapi aikti mamm? Nin egat yaŋaŋ nânup. Ek bipmaŋ mka walalat an ma mamaŋ kwitnaŋ Malia ma meniŋane Zemsmak Zoses ma Zudamak Saimon ma ipmanemak ke nin nâmtatnup.” Kegok zemti zemtalati mtopewien.
Mtopeme Zisasiyaŋ pigok diindoye, “Kawawaŋgalen golaŋ zenze an ŋengat kwizet buŋamaŋ msat notnanen palakŋaŋ bem tapmepme ikŋaŋgat mamnotnane ma doipmane ma ikŋaŋgalen mkaengatnaŋ amnaŋ zemtalatpemti kwizet buŋamaŋ ku mamwalip.”
Kegok zemti Zisasiyaŋ ekŋenmagen mulup temaŋ ŋen ku mge. Am zawalinmak kwep kwep etaŋ notnaŋ betnaŋaŋ indatamti zawalin mme alik bewien. Mkaŋaŋ ŋotekŋan am ekŋen nâmkiŋpepeŋinpiŋgapmti tektek penaŋ miindemti egaŋ mka notnanen etaŋ tokwat meti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ zemzikat indam mge.
Zisasiyaŋ nembaŋane 12 mulup mimiyet zemindeme mekobien
(Matiyu 10:5-15; Luk 9:1-6)
Zisasiyaŋ nembaŋane 12 indazem tetime kopme Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ zenzeyelen ma we bekanaŋ indapmâbâgalen winde indamti nemba zut zut zemideme mka kataŋ mekokogat zemindeye. Ekŋenaŋ mesât mme Zisasiyaŋ kapigok diindoye, “In mesâti set mebegalen toŋgaŋin etaŋ mmebep. Meu ma ele ma mânewin mee ŋen ku timebep. Sewewelin mmebep ma melakanduŋin tipmasek mee ku munduŋ bep. Sekŋinan tazin ke etaŋmak mebep.” 10 Mti pigok diindoye, “In mepme mka keŋan ŋen indame in kwep keyegak mawemetneti mebep. 11 In mka ŋen pataŋ zeme mka keyelen am ekŋenaŋ mka weweyelen ku indawep beme in mesât mbep, kan keyet zipelukŋin seŋti zewep Kawawaŋgalen ŋenzinziŋaŋ mka kapimak tazin zemti mebep.”
12 Zeme nâmti ekŋenaŋ msat kataŋ meti amgat zeme yomengatnan gilik zenze keyet zetnaŋ diindowien. 13 Diindomti we bekanaŋ sambe am keŋan indapmâindewien ma zawatmak sambe olip kelakŋaŋ tuŋaŋaŋ sekŋinan zulutindemti mme alik bewien.
Zân tu zululut gakikiŋaŋgat zapatnaŋ
(Matiyu 14:1-12; Luk 9:7-9)
14-29 Elolaŋ meniŋaŋ Pilipgat imbiŋaŋ Elodias menzem wageyepmti Zânaŋ moti Elotgat zeye, “Geŋ meniŋdaŋgat imbiŋaŋ menzem wadik kapi geŋ Kawawaŋgalen zii zet tazin e aŋgosonik.” Kegok zeme Elodiasiyaŋ Zânaŋ Elotmak egegat yomit zemkawaŋ bemidaye keyet nâme ŋep ku beme Zângat ŋenzinziŋ mti zemdelaŋ zeme Elolaŋ am notnaŋ zemindeme Zân atamti setnaŋ betnaŋ zamti mka katikŋan met pewien.
Imbi Elodias keyaŋ Zângat ŋenzinziŋ mti kukuyelen nâŋgeyaŋgut Elolaŋ Zân ek Kawawaŋgalen mulup an teŋ ma yomepiŋ kwetetepmaŋ mamain keyet mti mineti, “Neŋ kuma gakime Kawawaŋaŋ naman neŋ kegogak nawalebemagen,” zemti kiŋgati aŋgalaŋ peme mamti zetnaŋ zeme nânâyelen nâmtikŋaŋ mamtan.
Âpme maneti peme Elot sokbembeŋaŋ keyet kan daŋgome egaŋ egat kandaŋan an ŋeŋaŋ bembe notnaŋ mamtemien ma an kasa kuku ekŋengalen ŋeŋaŋin ma Galili msat notnaŋ ekŋengalen an ŋeŋaŋ notnaŋ indamandame kopme bumuluŋti indamti tapmambien. Kan keyet Elodiasiyaŋ Zân kume gakikiyelen setnaŋ dolakŋaŋ penaŋ sokbemsaye. Elot ma an ŋeŋaŋ notnaŋ ekŋenaŋ ondek tapme Elodiasiyet nambaŋaŋaŋ ekŋengat zikalinan meti silik wendiye. Silik wendime Elot ma an ŋeŋaŋ notnaŋaŋ egome Elolaŋ nambaŋaŋ keyet zeye, “Geŋ kwileki ŋengat gembeme zemane neŋ ŋep gasap. E Kawawaŋgat zikatnan pigok zemkatik bem gayap. Geŋ kwileki belakŋaŋ ŋengat zemane ŋep gasap ma msat mandamuŋ miap kapi butnaŋ eleŋgem gaŋgayelen zemane e kegogak ŋep eleŋgemti gasap.”
Zeme imbi nemba keyaŋ mka butnan gwaen mamaŋgalen meti mamaŋgat yaŋkwesiye, “Maŋge, neŋ bienaŋ kwileki nanayet zesap?”
Yaŋkwesime mamaŋaŋ Zân tu zululut egat ŋenzinziŋ mamtan keyepmti nambaŋaŋgat pigok zeye, “Geŋ Zângat ŋokasetnaŋ gaŋgayet zesenik.”
Zeme nambaŋaŋaŋ nâmti keyegak winde bemti amobotnaŋ Elotmagen toweti zeye, “Alak kapi Zân tu zululut angat ŋokasetnaŋ usumti batien bemti nasenik.”
Zeme amobotnaŋ Elolaŋ zet ke nâmti keŋaŋ bekanaŋ penaŋ beye, yaŋgut amgat zikalinan zemkatik beyeyepm yek ŋep ku zenak. Keyepm egaŋ kasa kuku an ŋen zempeme egaŋ mka katikŋan meti Zângat bimaŋ usumti ŋokasetnaŋ batien bem mti kot nambaŋaŋ ke same egaŋ Zângat ŋokasetnaŋ pelep ke mti mamaŋ mesaye. Âpme mamaŋaŋ Zângat ŋenzinziŋ mamtan keyepmti Zângat ŋokasetnaŋ ke same egat ŋokasetnaŋ ke ekti nâme ŋep beme mti mepeme mege. Kegok mme nembaŋane ekŋenaŋ zet zapatnaŋ nâmti kot sekŋaŋ mti met miŋa keŋan wat pemti atampewien.
Elot kegok mmame Zisasiyet zet zapatnaŋ msat kataŋ palakŋaŋ bemeti amobotnaŋ egat wakŋan topme nâmti zeye, “Zân tu zululut neŋ bimaŋ eleŋgewan keyaŋ naman gakikiengatnan walep keyepm windeŋaŋ igagen penaŋ tapm.”
Yaŋgut am notnaŋaŋ zewien, “An kapi Kawawaŋgalen golaŋ zenze an Ilaiza,” ma notnaŋaŋ zewien, “Ek Kawawaŋgalen golaŋ zenze an itnaŋaŋ baen mamtemien ekŋen keboŋ.”
Zisasiyaŋ am 5 tausen meu indaye
(Matiyu 14:13-21; Luk 9:10-17; Zân 6:1-14)
30 Zisasiyaŋ nembaŋane zemindeme mka kataŋ mebienaŋ maneti Zisasmagen koondakti ammagen kwitnaŋ kwitnaŋ mbien ma Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zemzikat indawien keyet zezapatnaŋ msawien. 31 Âpme am sambeyaŋ ekŋenaŋ tabienen ke mekopeŋ tapme Zisas ma nembaŋane ekŋenaŋ meu niniyelen kan tuŋgupmaŋ bugan ku sokbemindame keyet mti Zisasiyaŋ nembaŋaneyet zeye, “Kame, nin pi pemti msat tuŋgupman nnak daen meti bugan kâtnâmtati meu nsenup.” 32 Zemti ekŋenaŋ ilinak waŋgaen moti msat tuŋgupman tu nembet daeset ke mesât mebien.
33 Tapmepme am sambe mka temangatnan ekŋenaŋ indik mâtâti ekŋenaŋ nembu gilop windem bemti nembet daen ŋeŋaŋ met pataŋ zewien. 34 Âpme Zisasmak nembaŋane ekŋenaŋ bam met ganzenan patakpemti Zisasiyaŋ toti met am sambe penaŋ indige. Ekŋenaŋ sipsip damuŋinpiŋnok tabiengapmti Zisasiyaŋ am ekŋengat kembeŋ penaŋ mti yaŋbemti Zet Zapat Dolakŋaŋ sambe zemzikat indam mge. 35-36 Tazemzikat indam mnepeme msat tambusât penaŋ tapmme nembaŋaneyaŋ ekti Zisasmagen meti zewien, “Msat penaŋ tambusât tapm keyet geŋ am indemane mka temanen ma isikŋanen meti meuŋin ilinaŋgat aikti kwitimti nseip.”
37 Zeme Zisasiyaŋ dopmaŋ pigok gilik zem zeye, “In meu ŋen aikti indame nila!” Zeme ekŋenaŋ Zisasiyet yaŋkwesiwien, “Nin 200 kina kapiyaŋ nupmamaŋ met kwiti koindamann niniyet nâmti tazenik?”
38 Âpme egaŋ pigok indayaŋkwesiye, “In meti eleŋinaŋ nupmamaŋ zigok tazin ze egit?” Zeme ekŋenaŋ meekti zewien, “Eleen nupmamaŋ 5 ma aŋgala zulaŋ talup.”
39 Zeme nâmti egaŋ nembaŋaneyet zeme am zemindeme maŋge ŋen maŋge ŋen kwaŋ sinaŋ dolakŋaŋ palen gwilelaŋ pemti totapmebien. 40 Maŋge notnaŋgat am 100 ma maŋge notnaŋgat am 50 kegok tapmebien. 41 Tapmepme Zisasiyaŋ nupmamaŋ 5 kemak aŋgala zut ke timtati zikatnaŋ kululuŋen gwaen ekme mopme Kawawaŋgat, “Wisikŋ,” zemti nupmamaŋ ke meselemti nembaŋane indame ekŋenaŋ ambepelet timti am maŋge tabien kataŋ indamebien. 42-44 Indamepme am 5 tausen piyaŋ meu nimkiŋgapme meu butnaŋ kileŋ temepme ke naman nemba ekŋenaŋ akumtim akumtim mti tise 12 kegok wepme gak zeme nembaŋane ekŋenaŋ timti mebewien.
Zisasiyaŋ tu paleset mege
(Matiyu 14:22-23; Zân 6:15-21)
45 Kegok mti Zisasiyaŋ ikŋaŋ ewe keyegak tati nembaŋane ekŋen ŋeŋaŋ zemindeme ekŋenaŋ waŋgaen moti tu nembet Besaida mkaen daeset mesâgât tapmepme egaŋ ikŋaŋ ke tati am sambe zemindeme mekobien. 46-48 Ekŋenaŋ mekopme delaŋ zeme Zisasiyaŋ dundusâgât kalaŋan memoge. Moti Zisasiyaŋ igak kalaŋan ke dundumambe tapme gasi penaŋ beme indikme nembaŋane ekŋenaŋ ilinak etaŋ piyaŋ tundua sutnan penaŋ daen mepme tâgâ temaŋaŋ mebieneset kot indakumbume mesâgât taolapmambien. Tambu tetak piwan mulup temaŋ ke tapmmetnepeme msasâgât tapmme, Zisasiyaŋ toti tundua paleset ekŋenmagen sokŋan sebem indesâgât mge. 49 Egaŋ kegok mme ekŋenaŋ, “Wa, we bekanaŋaŋ kozin,” zemti kiŋgati yeye mme 50 Zisasiyaŋ pigok diindoye, “Kiŋgagapiŋ. Neŋ nen penaŋ takolapgat sewak talit.” 51 Zemti Zisasiyaŋ waŋga keŋan mowepme keyegak tâgâyaŋ katikŋaŋ takumaŋgewan bep zeme nembaŋaneyaŋ nâmtemtem temaŋ mti tabien. 52 Ekŋenaŋ Zisasiyaŋ am sambe penaŋ meu indame nimbien windeŋaŋ keyet yaŋaŋ mee kegogak ku eknâmbien.
Zisasiyaŋ Genesalet msalen am zawalinmak weyaŋindeye
(Matiyu 14:34-36)
53 Âpme ekŋenaŋ tundua nembet daenen meti Genesalet msalen pataŋ zemti waŋga mandame kaiŋan mopme tekŋaŋ mandamti mot tep palen 54-55 zampemti Zisasmak nembaŋane ekŋenaŋ toti mepme am notnaŋaŋ indikmâtâti windembemti mka kataŋ meti am zawalinmak indaluanzamtimti Zisasmagen kopmâbien. 56 Âpme Zisasiyaŋ mka temanen ma mka isikŋaŋ notnanen mege kan keyet am zawalinmak luemtimti tambaŋgum sutnanen koindeme wemti ekme Zisasiyaŋ takopme melakanduŋaŋ butnaŋ etaŋ ke timekti dolakŋaŋ bembeyet wekuwien. Wekume nâmindeme am zawalinmak ekŋenaŋ saŋgumaŋ busiliŋaŋ etaŋ timekti alik bemâbien.