Gɨñgɨt manda kɨndem Yoanelɨ youkuk
Eundakle manda
Yoane gɨñgɨt manda youkuk endɨ Yesulok gwañgwañii endoñnan nanin no, gan enlok koi tɨke-louptok nɨm nandɨmbi, kɨmɨt-sembɨmbi, enlok plon ñɨndɨñ e-yout tɨñguk, “gwañgwa nin Yesulɨ gɨnañlɨ kasɨleñguk” (13:23, 19:26, 21:7,20) ba “gwañgwa no” (18:15-16, 20:2-8).
Matayo wakɨt Maleko ba Lukalɨ gɨñgɨt manda kasatsɨ wɨn ikan youkɨlɨñ, wala tɨmbi Yesulɨ kundit engano tɨñguk asup wɨn Yoanelɨ lapɨpi, dɨwɨn no biennat sɨnɨk wɨngot youpi, ñɨndɨñ eñguk, “kundit youyoulɨn patak walɨ kusei ñɨndɨñda youyoulɨn: sɨndɨ manda ñɨn pinat nandɨ tɨmbi, Yesu en Mesia, Kunum Yambattok Nɨñañ, wɨn nandɨ-kwambɨñ danekalɨñ, tɨmbi nandɨ-kwambɨñ dañɨpi, endok gɨñgɨtñii kuañda tɨmbi kuñgu sɨsɨnɨk wɨn kasɨlenekalɨñ.” (20:31)
Yesulɨ e-yout manda asup eñguk wɨn Yoanelɨ wɨndɨñgangot lapɨpi, tɨpetgot youkuk. Gan endɨ Yesulok kusal wakɨt kuñgu sɨsɨnɨk ba nandɨ-kɨlɨktɨlok plon manda asup ñɨndɨñ youkuk: Yesulɨ Kunum Yambattok Man Mandan sɨsɨnɨk, tɨmbi nepek gɨtɨñgɨtɨk ep tɨmbɨ indañguk. Endɨ Kunum Yambattoñ lololok yama wakan; endɨ telaktok kusei, manda biañgan sɨsɨnɨktok kusei, ba kuñgu sɨsɨnɨktok kusei; endɨ kuñgulok nanañ tuk biañgan sɨsɨnɨk ba kolsalen kuñgu emlak en wakan; endɨ mɨlamɨlat ba kuñgu molom; tɨmbi endɨ sipsiplok kandɨkñenjɨ kɨndem ba wain komba sɨsɨnɨk en wakan. Nin endɨ Yesu nandɨ-kɨlɨktɨ tɨñmɨlak, endɨ kuñgu sɨsɨnɨk kasɨlembi, papat kwambɨñgan kulak, gan nin endɨ Yesu siñgi wɨlmɨlak, endɨ kɨmlok gɨñgɨt kulak, tɨmbi kolandok tambon ombɨ-tɨkeukak.
Yoanelɨ kasat youkuk wolok sambat
Yesulɨ ama sɨnɨk indambi, kena kusei kɨmɨkuk (1)
Yesulok mandan ba kundil walɨ endɨ Kunum Yambattok Nɨñañ wɨn tɨmbɨ inda-dakleñguk (2-12)
Yesulɨ kɨmbepi, gwañgwañii tɨ-pañgɨpañgɨle tɨ-semguk (13-17)
Yesulɨ enlok kusal tɨmbɨ inda-dakleuktok kɨm mɨlapi, gwañgwañiiloñ inda-semguk (18-21)
Yesulɨ ama sɨnɨk indambi, kena kusei kɨmɨkuk
1
Yesu, wɨn Kunum Yambattok Man Mandan en wakan, ama sɨnɨk indañguk
Kwet nain kusei kɨmɨkɨmɨlɨnan Man Mandan endɨ ikan pakuk. Endɨ Kunum Yambat gɨt yakan kuñgɨmɨk, en bo Yambat. En wakan kusei kɨmɨkɨmɨlɨnan Kunum Yambat gɨta yakan kuñguk, tɨmbi endok mandanla nepek gɨtɨñgɨtɨk ep tɨmbɨ inda-taleñguk, wɨn telak nolok plon nepek no nɨm tɨmbɨ indaindan. Man Mandan en wakan kuñgu biañgan sɨsɨnɨk wolok kusei, tɨmbi kuñgu walɨ amatamdok kolsalen sɨsɨnɨk. Tɨmbi kolsalen walɨ kɨlɨm gɨnañ kolɨ sale-ta-ñaumbi, kɨlɨmdɨ en makleuktok tuop nɨm.
6-7 Kolsalen wolok gembɨn ilɨmektok Kunum Yambattɨ ama no koi Yoane * Yoane gɨñgɨt manda kɨndem youkuktɨ ñolok Yoane tuk i-sem-i-sem endok plon elak. nɨ-mulɨm bɨ indambi, kolsalen wolok kusei enɨ-daklembi, amatam gɨtɨkgandɨ endok mandan nandɨmbi, kolsalen wɨn nandɨ-kɨlɨktɨ tɨñmɨnelɨñdok wɨndɨñ tɨñguk. Kolsalen wɨn Yoane en nɨm, tambo endɨ kolsalen wolok kusei eu inda-dakleuktok indañguk. Kolsalen sɨsɨnɨk, nindɨ amatam gɨtɨk kolɨ sale-semlak, endɨ kwelan indaupi tɨñguk.
10 Man Mandanlɨ kwet ñɨn tɨmbɨ indañguk, tɨmbi en wakan kwelan ama indambi, kwelan kuñguk, ganmek kwelalok amatamdɨ en wɨn nin sɨnɨk wɨn nɨm ka-nandɨ-tomgɨlɨñ. 11 Wɨn endɨ enlok kwelnan wɨngan pɨ indambi kuñguk, gañgan enlok amatamñiilɨ siñgi wɨlmɨñgɨlɨñ. 12 Gan ama en not tɨñmɨñgɨlɨñ, wɨn endok koi tɨke-kwambɨñ dañgɨlɨñ, endɨ gɨtɨk Man Mandanlɨ ep tɨmbɨ pañgɨtaumbi, Kunum Yambattok gwañgwa bɨsalii indañgɨlɨñ. 13 Wɨn endɨ meñ beptok wekat sɨnɨk nɨm indañgɨlɨñ, ba amalok ka-galksɨla ba nanandɨnjɨla nɨm, tambo Kunum Yambat engan ep tɨmbɨmbi, enlok gwañgwa bɨsalii indañgɨlɨñ.
14 Man Mandanlɨ kwelan ama gwɨlap ba gaummat indambi, nɨndok boñgɨpnɨnan dou mɨlat tɨñguk. Tɨmbi nɨndɨ dautnɨlɨ kañɨtnambi, endɨ enlok kusal engano wɨn tɨmbɨ inda-dakleumbi kañgɨmɨñ, wɨn endɨ Bep Yambattok Nɨñañ engano sɨnɨk. Bep en nɨ-mulɨm pɨm indambi, yousɨyousɨñgan Beulok gɨnan sɨloñ ba kusal sɨsɨnɨk wɨn tɨmbɨ inda-dakleñguk.
15 Endok plon Yoanelɨ ñɨndɨñ e-daklembi kɨtɨmbi eñguk, “Wɨn ama wala wakan nak ñɨndɨñ sangut, ‘Ama nokok siñgi kandañ indalak endɨ nak gama nɨm indañɨlambi ikan pakuk, wala tɨmbi endɨ nak napma klelak.’ ” 16 Tɨmbi Man Mandanlɨ gɨnañ sɨloñ molom sɨnɨkta tɨmbi bɨsɨk kusei kuseilɨ nɨndɨ gɨtɨktok nain nain inda-nɨmguk. 17 Wɨn Moselɨ Kunum Yambattok endɨkñe mandan Juda nɨndok bep pañniila emguk, tɨmbi Yesu Klistolɨ Kunum Yambattok gɨnan sɨloñ ba kusal sɨsɨnɨk wɨn tɨmbɨ inda-dakleñguk. 18 Nimbek nolɨ Bep Yambat nain nola no nɨm kañgɨlɨñ. Wɨn enlok Nɨñañ engano sɨnɨk en wakan Bep Yambattok kusal tɨmbɨ inda-dakleñguk. Neta, endɨ bo Yambat sɨnɨk, tɨmbi Beu gɨta ñasɨñgan sɨnɨk patak.
Yoane tuk i-sem-i-semlɨ Yesulok telak tɨ-dɨndɨm eñguk
(Matayo 3:1-12, Maleko 1:2-8, Luka 3:15-17)
19 Juda ama biesɨ Jelusalem pakɨlɨñ endɨ Yoanelok kusal, wɨn endɨ Mesia indaindalok een en wakan ba no, wɨn nandɨ-daklenelɨñdok nandɨñgɨlɨñ, wala tɨmbi endɨ tapma ama gɨt Livai ama Ablaamdok lan Jekop endok nɨñañiiloñnan nanin nolok koi Livai. Endok sambalii tapma ilan tɨplaplape kena kusei kusei tɨañgɨlɨñ endok kosɨ “Livai ama” kɨtɨkɨtɨn. (Namba 3:17-37) dɨwɨn Yoaneloñ enɨ-mulɨm ña tombi, “Dɨk nin sɨnɨk?” nɨ-nandɨñgɨlɨñ. Tɨmbi Yoanelɨ ñɨndɨñ tambane enguk: 20 endɨ enlok kusal nɨm kɨmɨt-sembɨmbi, endɨ e-daklembi enguk, “Natna wɨn Mesia nɨm.” 21 Wɨndɨñ eumbi, nɨ-nandɨmbi eñgɨlɨñ, “Tɨkap dɨk Mesia nɨmda, dɨk nin sɨnɨk? Ba dɨk plofet Elia bɨndambo indauktok een en ba?” Eumbi enguk, “Nak en nɨm.” Eumbi nɨñgɨlɨñ, “Wɨndɨñda dɨk plofet Mose nomɨk wɨn indauktok een en ba?” Malakai 4:5, Lo 18:15 Eumbi, “Nak en bo nɨmgot” enguk. 22 Wɨndɨñ eñgukta, bɨndambo nɨ-nandɨmbi eñgɨlɨñ, “Dɨk nin sɨnɨk? Nɨndɨ ama nɨnɨ-mukɨlɨñ enda manda tambon enɨneñdok dɨk kusaka nɨnbɨm nandɨna. Dɨk dɨtnala nɨtek elañ?” 23 Eumbi, Yoanelɨ manda no plofet Aisaialɨ youyoulɨn wɨn kɨmɨt-klembi, ñɨndɨñ enguk, “ ‘Ama no kwet ama nɨmnatnan papi, Wopumdok telal tɨ-dɨndɨm ewɨt! wɨndɨñ kɨtɨlak’ Aisaia 40:3 wɨn natna wakan.”
24 Tɨmbi Falisi amalɨ ama enɨ-mulɨmbi bɨñgɨlɨñ walɨ 25 Yoane ñɨndɨñ nɨ-nandɨñgɨlɨñ, “Tɨkap dɨk Mesia en nɨm, ba Elia ba plofet wɨn bo nɨm, wɨndɨñda dɨk nekta amatam tuk pa i-semlañ?” 26 Eumbi tambane enguk, “Nak wɨn tukgot pa i-semlet, gan ama no sɨndok boñgɨpsɨnan kulak - sɨn endok kusal nɨm ka-nandɨ-dakleañ - 27 endɨ wakan nokok singi kandañ indaupi tɨlak, tɨmbi nak pɨmbɨñen ñandin ñalɨ endok kesɨi gwɨlaplok toan pɨsalɨmettok tuop nɨm.”
28 Wɨn Yoanelɨ Betani it kwet, Jodan tuk maim lambɨlambɨn kandañ papi, tuk i-semlɨñguk kwet wolok wɨndɨñ indañguk.
Yoanelɨ Yesula Kunum Yambattok Sipsip Nɨñan sɨnɨk wɨndɨñ e-dakleñguk
29 Kwet salaumbi, Yoanelɨ Yesu bɨum kañbi, noliila ñɨndɨñ enguk, “Wɨ kawɨt: en Kunum Yambattok Sipsip Nɨñañ, nin endɨ kwelalok amatam gɨtɨk endok yomjɨlok mɨlap wɨn apma tɨke-taleukak! Kunum Yambattɨ yomjɨ bi-semektok Juda amalɨ sipsip ba gaut dɨwɨn no yandɨpbi, tapma tɨñmañgɨlɨñ. Gan gauttok wekailɨ amalok yom wɨlɨt-semum taleuktok tuop nɨm, wala tɨmbi Kunum Yambattɨ enlok nɨñañ Yesu amatam kolanjɨlok tuan apma tɨkeuktok nɨ-mulɨm pɨm indambi, sipsip nɨñañ wandin kɨm-semguk. 30 Wɨn ama walañgan nak ñɨndɨñ eñgut, ‘Ama nindɨ nokok singi kandañ indalak, endɨ nak gama nɨm indañɨlambi ikan pakuk, wala tɨmbi endɨ nak napma klelak.’ 31 Dama natna bo en nin sɨnɨk wɨn nɨm ka-dakleñgut, gan endok kusal Islael amatamda tɨmba inda-dakleuktok nak ñolok bɨmbi, tuk i-sem-i-sem kena kusei kɨmɨkut.”
32 Tɨmbi Yoanelɨ yousɨmbi, Yesulok plon ñɨndɨñ e-dakleñguk, “Dɨndɨm Woñdɨ mambaip wandin kunum gɨnañ nanin pɨmbi, endok plon pɨ palɨm kañgut. 33 Damañgan nak bo en Mesia wɨn nɨm nandɨñmɨñgut, gan tuk i-sem-i-semlok nanɨ-mukuktɨ ñɨndɨñ nanguk, ‘Ama nindok plon nokok Woñnalɨ pɨ palɨmbi kaukañ en wakandɨ amatam Dɨndɨm Woñlɨ i-semekak.’ 34 Eumbi, natna dautnalɨ wɨndɨñ indaumbi ka-taleletta tɨmbi ñɨndɨñ pa e-daklelet: ñɨn Kunum Yambattok Nɨñañ sɨnɨk.”
35 Salaunda Yoanelɨ kwet pakuknan wolok bɨndambo ñam ikuk. Tɨmbi gwañgwa en kle-ta-kuñgɨlɨñ endoñnan nanin tɨpettɨ en gɨta ikɨmɨk. Ilɨñɨlɨmbi, 36 Yoanelɨ Yesu yapma kle ñaum kañbi, gwañgwañiitta ñɨndɨñ enguk, “Wɨn kandemɨk! Kunum Yambattok Sipsip Nɨñañ wakan ñak!” 37 Eumbi, endɨ manda wɨn nandɨmbi, Yesu kle ñañgɨmɨk. 38 Tɨmbi Yesulɨ tambanembi, ama tɨpet en kle bɨumbi yambɨmbi, enɨ-nandɨmbi eñguk, “Sɨtɨ nekta bamɨk?” Eumbi nɨñgɨmɨk, “Rabai” (wɨn nɨndok mandanɨ plon ‘endaut’), “dɨk it delok dou mɨlat pa tɨlañ?” 39 Eumbi enguk, “Bɨmbi kandemɨk!” Yesulɨ wɨndɨñ eumbi, endɨ en kle ña it wɨn kañgɨmɨk. 4 kilok tɨmbɨmbi, en gɨta palɨmbi, tim tɨñguk.
40 Ama tɨpet Yoanelok mandan nandɨmbi, Yesu kle ñañgɨmɨk, endoñnan nanin no wɨn Simon Petlolok kwayañ koi Andlu. 41 Endɨ Yesu gɨta pakap kañbimbi, dɨndɨmgan ñam dal Simon lonjɨ-ta-ña kañbi nɨñguk, “Nɨtɨ Mesia ip kamɨk.” (Mesia wɨn Glik manda plon Klisto kɨtɨañ.) 42 Wɨndɨñ embi nañgɨlɨmbi, Yesuloñ ña tomgɨmɨk. Ña tombɨmbi, Yesulɨ Simon daut kwambɨñ kañbi nɨñguk, “Dɨk Simon Yoanelok nɨñañ. Koka komblin Sifas kɨtɨnekalɨñ.” (Kot ‘Sifas’ wɨn Grik manda plon Petlo.) § Kot tɨpet wolok kusaset wɨn ‘kawat’.
Filip gɨt Natanaellɨ Yesu en Mesia, Kunum Yambattok Nɨñañ, wɨn ka-nandɨ-tomgɨmɨk
43 Salaumbi, Yesulɨ Galili kwelan ñaupi nandɨmbi ñañguk. Ñañɨpi, Filip tɨmbɨ indaumbi nɨñguk, “Dɨk bɨ nak nep kle kuukañ.” 44 (Filiptok it kwet wɨn Betsaida, wɨn Andlu gɨt Petlo endok iset kweset.) 45 Tɨmbi Filiptɨ ña Natanael tɨmbɨ indaumbi nɨñguk, “Ama walɨñgan Moselɨ endɨkñe manda gɨnañ ba plofet amalɨ bo indauktok youyoulɨn, wɨn Mesia en nɨndɨ ip kamɨñ. En Joseptoñ nɨñañ koi Yesu Nasalet it kwelan nanin.” 46 Eumbi nɨ-nandɨmbi eñguk, “Akai! Ba nepek kɨndem no it kwet koi gɨñgɨl nɨmnat wandinnan indauktok tuop ba?” Eumbi, Filiptɨ nɨñguk, “Dɨtna bɨmek ka!”
47 Tɨmbi Yesulɨ Natanael bɨum kañbi, endok plon ñɨndɨñ eñguk, “Yakñe! Ama ñɨn endɨ Islael ama sɨsɨnɨk. Juluñɨt endok plon no nɨm palmɨlak.” 48 Wɨndɨñ eumbi nɨ-nandɨmbi eñguk, “Nɨtek tɨmbi dɨk nokok kusatna wandin nandɨ-namlañ?” Eumbi nɨñguk, “Filiptɨ gama nɨm kɨtɨ-gamñɨlɨmbi, dɨk komba fik kapmainan pipalɨmbi gambɨt.” 49 Natanaellɨ manda wɨn nandɨmbi nɨñguk, “Endaut. Dɨk Kunum Yambattok Nɨñañ sɨnɨk, Islael nɨndok Ama Wapmañnɨ mandɨ pakamɨñ wɨn dɨk wakan!” 50 Eumbi, Yesulɨ tambane nɨñguk, “Ba nak komba fik kapmainan pipalɨm gambɨt wɨndɨñ ganɨtta tɨmbi, dɨk wɨndɨñ nandɨ-kwambɨñ dalañ ba? Dɨk nepek gɨtikñin dɨwɨn siñgimek indaumbi kaukañ walɨ man nek indalak wɨn makleukak.” 51 Tɨmbi yousɨmbi nɨñguk, “Wɨn biañgan sɨnɨk. Nak ñɨndɨñ sanlet: sɨndɨ kanekalɨñ, wɨn kunum yama dɨlɨ tombɨmbi, Kunum Yambattok eñaloñiilɨ kwelan nanin kunum gɨnañ lombi, nak Ama Sɨsɨnɨk nokoñnan undane pɨmbi, wɨndɨñ lo ña pɨ pa tɨnekalɨñ.” ** Jekoptɨ Kunum Yambattok eñaloñii lat plon lombi pɨumbi kañbi ka-nandɨ-dakleñguk, wɨn Yambattɨ en kasɨleñguk (Stat 28:12-15), wɨndɨñgangot Yesulok gwañgwañiilɨ Yambattɨ Yesu kasɨleñguk wɨn ka-nandɨ-tomnekalɨñ.

*1:6-7: Yoane gɨñgɨt manda kɨndem youkuktɨ ñolok Yoane tuk i-sem-i-sem endok plon elak.

1:19: Ablaamdok lan Jekop endok nɨñañiiloñnan nanin nolok koi Livai. Endok sambalii tapma ilan tɨplaplape kena kusei kusei tɨañgɨlɨñ endok kosɨ “Livai ama” kɨtɨkɨtɨn. (Namba 3:17-37)

1:21: Malakai 4:5, Lo 18:15

1:23: Aisaia 40:3

1:29: Kunum Yambattɨ yomjɨ bi-semektok Juda amalɨ sipsip ba gaut dɨwɨn no yandɨpbi, tapma tɨñmañgɨlɨñ. Gan gauttok wekailɨ amalok yom wɨlɨt-semum taleuktok tuop nɨm, wala tɨmbi Kunum Yambattɨ enlok nɨñañ Yesu amatam kolanjɨlok tuan apma tɨkeuktok nɨ-mulɨm pɨm indambi, sipsip nɨñañ wandin kɨm-semguk.

§1:42: Kot tɨpet wolok kusaset wɨn ‘kawat’.

**1:51: Jekoptɨ Kunum Yambattok eñaloñii lat plon lombi pɨumbi kañbi ka-nandɨ-dakleñguk, wɨn Yambattɨ en kasɨleñguk (Stat 28:12-15), wɨndɨñgangot Yesulok gwañgwañiilɨ Yambattɨ Yesu kasɨleñguk wɨn ka-nandɨ-tomnekalɨñ.