13
Jap yet tɨŋtɨŋok dakon gen
(Mk 4.1‑9 ae Lk 8.4‑8)
Uŋun gɨldaron gɨn Yesu yut uŋun yɨpmaŋek pakbi ɨdap da ɨleŋon pabɨgɨ yɨkgɨt. Lk 5.1-3Yɨgakwan amɨn morapmɨsi da opba pɨndakgɨt, do bot kɨndakon wɨgɨgɨt. Boron pawɨgɨ yɨgakwan amɨn pakbi ɨdap da ɨleŋon akgwit. Agakwa Yesu da tɨlak gen kɨnda yaŋ yoyɨgɨt, “Amɨn kɨnda uŋun jap yet tɨŋtɨŋok do pigaga kɨgɨt. Jap yet tɨŋtɨŋaŋakwan dɨwarɨ kosiron maŋba mɨnam da abɨŋ nawit. 5-6 Ae yerɨ dɨwarɨ da mɨktɨm tɨpmɨ toŋ tɨmon mawit. Uŋun kwenjok tawit, do tepmɨ kwawit, mani tɨp kwenon mɨktɨm morapmɨ dɨma, do gelɨ tagɨ dɨma yopba kɨwit. Do gɨldat da wɨŋ pɨndakban alek tawit. Aŋakwa jap yet dɨwarɨ joŋ kelɨ toŋ tɨmgwan mawit. Uŋun joŋ kelɨ toŋ gat kɨsi kwaŋek wutjɨŋba kɨbɨdawit. Ae jap yet dɨwarɨ da mɨktɨm tagɨsikon maŋ kwawit. Maŋ kwaŋakwa dɨwarɨ da bamɨ 100, ae dɨwarɨ da 60, ae dɨwarɨ da 30 yaŋ tawit. Gen yosot uŋun pakyaŋsi nandani.”
Tɨlak gen yogok dakon mibɨlɨ yoyɨgɨt
(Mk 4.10‑12 ae Lk 8.9‑10)
10 Tɨlak gen uŋun yoyɨŋ mudaŋban paŋdet kabɨni da abɨŋ iyɨwit, “Mɨŋat amɨn kabɨyo madep gen yoyɨŋek tɨlak gen baŋ nido yoyɨsal?”
11 Yaŋba yaŋ yoyɨgɨt, “Piŋkop da Amɨn Kɨla Asak uŋun dakon mibɨlɨ pasɨlɨ tosok uŋun ji da tagɨ nandani do Piŋkop da nandɨsak, mani uŋun amɨn do dɨma yolɨsak. 12  Mt 25.29; Mk 4.25; Lk 8.18; 19.26Amɨn nak dakon gen nandaŋek burɨkon yɨpmaŋdak uŋun amɨn Piŋkop da saŋbeŋek nandak nandak tagɨ madepsi ɨmdɨsak. Mani amɨn nak dakon gen nandaŋek burɨkon dɨma yɨpmaŋdak uŋun amɨn nak dakon gen dɨwarɨ nandagɨt uŋun pasɨl ɨmdɨsak. 13 Mibɨlɨ yaŋ do tɨlak gen gɨn yosot. Amɨn uŋun dabɨl sɨŋtaŋek koŋ, mani yo kɨnda dɨma koŋ. Mɨrak paŋek nandaŋ, mani dɨma nandaba pɨsosok. 14  Ais 6.9-10; Jn 12.40; Ya 28.26-27Amɨn da yaŋ aŋakwa kombɨ amɨn Aisaia da kombɨ gen kɨnda yagɨt uŋun bamɨ toŋ asak. Gen uŋun yaŋ yagɨt:
‘Ji bɨsap morapmɨsi gen nandakdaŋ, mani mibɨlɨ dɨma nandaba pɨsokdɨsak.
Bɨsap morapmɨ dabɨl sɨŋtaŋek kokdaŋ, mani dɨma kaŋba pɨsokdɨsak.
15 Uŋun do aŋek on amɨn but teban kɨlɨ awit.
Gen kalugɨ dɨ gat nandak do kurak taŋek mɨrakni paŋ sopgwit, ae dabɨlni wamaŋ sopgwit.
Yaŋ dɨma awit tam, dabɨlni ae mɨrakni ae butniyo da kaŋ nandaŋyo aba pɨsaŋban nagon tobɨlba tagɨ paŋmɨlɨp abom.’
16  Lk 10.23-24Mani ji dabɨlji da tagɨ pɨndakgaŋ, ae mɨrakji da tagɨ nandaŋ, do ji kɨsɨk kɨsɨk ekwaŋ. 17 Asisi dayɨsat, kalɨp kombɨ amɨn morapmɨ gat ae amɨn kɨlegɨ morapmɨ gat da yo ji da abɨsok pɨndak nandaŋyo aŋ uŋun pɨndat do but kɨndap pawit, mani dɨma pɨndakgwit. Ae abɨsok ji da gen nandaŋ uŋun nandak do but kɨndap pawit, mani dɨma nandawit.”
Jap yet tɨŋtɨŋok dakon mibɨlɨ yoyɨgɨt
(Mk 4.13‑20 ae Lk 8.11‑15)
18 Yesu da saŋbeŋek yaŋ yagɨt, “Kɨlɨ jap yet tɨŋtɨŋok dakon tɨlak gen dakon mibɨlɨ dayɨko nandani. 19 Amɨn Piŋkop da Amɨn Kɨla Asak dakon gen nandaŋek butni dɨma pɨsoŋ uŋun jap yet kosiron mawit uŋuden. Yokwi Ami da abɨŋ gen tagɨ butnikon toŋ uŋun gwayeŋ paŋkɨsak. 20 Jap yet tɨpmɨ toŋ tɨmon mawit uŋun amɨn kɨnda yombem. Uŋun amɨn Piŋkop dakon gen nandaŋek uŋun bɨsapmon gɨn kɨsɨk kɨsɨgon da abɨdosok. 21 Mani butnikon gelɨ tagɨ dɨma yɨpban kɨgɨt, do bɨsap pɨsɨpmɨsok akdak. Jɨgɨ mibɨlɨ mibɨlɨ altaŋ ɨmni ae Piŋkop dakon gen dakon uwal apni bɨsapmon nandaŋ gadatni yɨpban wɨtdal kɨsak. 22  Lk 12.16-21; 1Ti 6.9-10,17Ae jap yet joŋ kelɨ toŋ tɨmon mawit uŋun amɨn kɨnda yombem. Uŋun amɨn Piŋkop dakon gen nandɨsak, mani mɨktɨm dakon yo do nandaba kɨk asak, ae moneŋ da aŋkɨlɨkban uŋun do galagɨsi nandaŋakwan uŋun da Piŋkop gen wɨtjɨŋban bamɨ dɨma tosok. 23 Mani jap yet mɨktɨm tagɨsikon mawit uŋun amɨn kɨnda yombem. Uŋun amɨn Piŋkop dakon gen nandaŋek mibɨlɨ nandaŋ kɨmokdok. Uŋun amɨn bamɨ 100, ae kɨnda bamɨ 60, ae kɨnda bamɨ 30 yaŋ taŋtaŋ aŋ.”
Joŋ pigaga kwoŋ uŋun dakon tɨlak gen
24 Yesu da tɨlak gen kɨnda gat yaŋ yoyɨgɨt, “Piŋkop da Amɨn Kɨla Asak uŋun yaŋ. Amɨn kɨnda da jap yet pigagani kon tɨŋtɨŋagɨt. 25 Mani amɨn dɨpmɨn pak mudaŋakwa uwalni da abɨŋ jap yet tagɨ yopgut uŋun bɨkbɨkgwan joŋ yokwi dakon yerɨ tɨŋtɨŋaŋek kɨgɨt. 26 Jap yet kwaŋek bamɨ tok do aŋakwa joŋ yokwi kɨsi kwaŋ wɨwit.
27 “Kwaŋakwa pɨndagek pi monjɨ da kɨŋ pi ami aŋalon aŋek yaŋ iyɨwit, ‘Amɨn tagɨ, gak pigokon jap yet tagɨ baŋgɨn yopgul kagagwan joŋ yokwi uŋun niaŋon da kwawit?’
28 “Iyɨŋba yaŋ yagɨt, ‘Uwal kɨnda da tɨŋtɨŋagɨt.’
“Yaŋban iyɨwit, ‘Niaŋ nandɨsal? Kɨŋ joŋ yokwi pɨlɨtneŋ do nandɨsal bo niaŋ?’
29 “Yaŋba yaŋ yoyɨgɨt, ‘Dɨma. Joŋ yokwi pɨlɨtni kaŋ, jap bamɨ dɨ kɨsi pɨlɨtdaŋ. 30 Yum pɨndagakwa jap gat joŋ gat kɨsi kwaŋakwa bamɨ pakpak bɨsapmon jap bamɨ pakpak pi monjɨno yaŋ yoyɨkeŋ: Mibɨltok ji joŋ yokwi kɨndapmon sok do baljaŋ gwɨlɨk yopni. Aŋek jap bamɨ paŋ ɨlɨgek jap yutnokon pawɨgɨ yopni.’ ”
Mastat kɨndap dakon yerɨ dakon tɨlak gen
(Mk 4.30‑32 ae Lk 13.18‑19)
31 Tɨlak gen kɨnda gat yaŋ yoyɨgɨt: “Piŋkop da Amɨn Kɨla Asak uŋun mastat yet yombem. Amɨn kɨnda da mastat yet pinikon kwaokgɨt. 32 Mastat yet uŋun jap yet kɨsi morap dakon pɨŋbi. Yerɨ monɨŋɨsisok. Mani kwaotno madepsi kwosok. Jap dɨwarɨ dakon tagok tagokni uŋun yapmaŋ mudaŋek kɨndap da yaŋ kwosok. Ae kɨlɨŋɨ madep yopban kɨŋakwa mɨnam morapmɨ da paŋabɨŋ uŋungwan yɨkgaŋ.”
Yis dakon tɨlak gen
(Lk 13.20‑21)
33 Yesu da aeni tɨlak gen kɨnda gat yaŋ yoyɨgɨt, “Piŋkop da Amɨn Kɨla Asak uŋun yis yombem. Mɨŋat kɨnda da plaua ɨdap madep kɨnda gat ɨktagɨldak. Yaŋ aŋakwan plaua uŋun kɨsisi paptaŋ madep tawit.”
Yesu tɨlak genon dagɨn Piŋkop dakon gen yagɨt
(Mk 4.33‑34)
34 Gen morap uŋun Yesu da mɨŋat amɨn kabɨ yoyɨgɨt uŋun tɨlak genon dagɨn yagɨt. Gen noman dɨma yoyɨŋ teŋteŋagɨt. Tɨlak gengɨn yoyɨgɨt. 35  Kap 78.2Yaŋ aŋakwan kombɨ gen kɨnda kalɨp yaŋbi uŋun bamɨ toŋ agɨt. Gen uŋun yaŋ:
“Nak da ji tɨlak gen dayɨkeŋ.
Yo kalɨpsi Piŋkop da mɨktɨm wasagɨt bɨsapmon pasɨlɨ tawit da ae abɨsok toŋ uŋun do dayɨkeŋ.”
Joŋ yokwi pigaga kwoŋ dakon mibɨlɨ yoyɨgɨt
36 Yesu da mɨŋat amɨn kabɨ madepsi yopmaŋek yutnon wɨgakwan paŋdetni da Yesukon kɨŋek yaŋ iyɨwit, “Joŋ pigaga kwoŋ dakon tɨlak gen uŋun dakon mibɨlɨ yaŋbɨ nandano.”
37 Iyɨŋba yaŋ yoyɨgɨt, “Jap yet tagɨ yopmaŋdak amɨn uŋun Amɨn Dakon Monji. 38 Pi uŋun on mɨktɨm. Aŋek jap yet tagɨ uŋun Piŋkop da Amɨn Kɨla Asak da kagagwan ekwaŋ mɨŋat amɨn kabɨyo. Ae joŋ yokwi uŋun Yokwi Ami dakon mɨŋat amɨn kabɨyo. 39 Aŋek uwal joŋ tɨŋtɨŋagɨt uŋun Sunduk, ae jap pakpak bɨsap uŋun mɨktɨm da mudosak bɨsap madep. Ae jap bamɨ pakpak pi monjɨ uŋun Piŋkop dakon aŋelo kabɨni.
40  Jn 15.6 “Amɨn da joŋ pɨlɨk kɨndapmon sosoŋ uŋudeŋ gɨn bɨsap mudok mudogɨkon yaŋ gɨn altokdɨsak. 41-42  Mt 8:12; 24.31; 25.31; Mk 13.27 Mt 8.12Amɨn Dakon Monji uŋun aŋelo kabɨni yabekban uŋun da yo morap yokwi agak dakon yo paŋalon aŋ gat ae yokwi pakpak amɨn gat kɨsi Iyɨ Kɨla Asak da kagagwan baŋ pɨlɨk maba kɨndap tepmɨsi sosok uŋungwan pɨgɨkdaŋ. Pɨgɨ uŋungwan kunam tagek iyoŋ iyoŋ yaŋek egɨpdaŋ. 43  Dan 12.3Uŋun bɨsapmon amɨn kɨlegɨ kabɨ Datni da Amɨn Kɨla Asak da kagagwan gɨldat da teŋteŋosok uŋudeŋ teŋteŋaŋek egɨpdaŋ. Nak da gen yosot pakyaŋsi nandani.”
Moneŋ wɨtjɨŋbi dakon tɨlak gen
44 Yesu da saŋbeŋek yaŋ yagɨt, “Piŋkop da Amɨn Kɨla Asak uŋun moneŋ kɨnam kɨnda wɨtjɨŋbi yombem. Amɨn kɨnda da moneŋ kɨnam kɨnda mɨktɨm kagagwan yɨpbi naŋ kaŋkwaŋ aeni aŋkɨ sɨbɨgɨt. Aŋek but galak nandaŋek yo kabɨni taŋ ɨmgwit uŋun kɨsisi amɨnon yumaŋ naŋek uŋun dakon moneŋɨ baŋ uŋun mɨktɨm tɨm yumaŋ nagɨt.”
Kɨndɨrɨŋ mani toŋsi dakon tɨlak gen
45 Yesu da saŋbeŋek yaŋ yagɨt, “Ae Piŋkop da Amɨn Kɨla Asak uŋun moneŋ ɨlɨt amɨn kɨnda yombem. Uŋun amɨn yo tomni wɨkwisi wɨsɨŋ pɨndat do pi asak. 46 Aŋek kɨndɨrɨŋ kɨnda wagɨl mani toŋsi tomni wukwisi kɨnda kosok bɨsapmon kɨŋ yo kabɨni taŋ ɨmgwit uŋun kɨsisi amɨnon yumaŋ naŋek uŋun dakon moneŋɨ baŋ uŋun kɨndɨrɨŋ tagɨsi yumgut.”
Tap kɨlap sɨmɨl sɨmɨl yɨk dakon tɨlak gen
47 Yesu da saŋbeŋek yaŋ yagɨt, “Aeno tɨlak gen kɨnda dayɨko nandani. Piŋkop da Amɨn Kɨla Asak uŋun tap kɨlap sɨmɨl sɨmɨl yɨk yombem. Amɨn da uŋun yɨk pakbi ɨdapgwan yɨpba pɨkwan tap kɨlap mibɨlɨ mibɨlɨ yɨkgwan pɨkwaŋ. 48 Pɨgɨ tugaŋba ɨlɨkba ɨleŋɨkon wɨkwan yɨgek tap kɨlap kokwinɨkgaŋ. Tagɨ amɨn ɨdap madepmon yopmaŋek yokwi amɨn maba kwaŋ. 49 Mɨktɨm dakon bɨsap mudosak bɨsapmon yaŋ gɨn altokdɨsak. Aŋelo kabɨ da abɨŋ amɨn yokwi amɨn kɨlegɨ da bɨkbɨgon ekwaŋ uŋun tɨmɨtdaŋ. 50  Mt 13.42; Lk 13.28Tɨmɨgek maba kɨndap tebanon pɨgek uŋungwan kunam tagek iyoŋ iyoŋ yaŋek egɨpdaŋ.”
51 Yaŋ yaŋek Yesu da paŋdetni yaŋ yoyɨgɨt, “Gen morap dayɨsat uŋun dakon mibɨlɨ nandaŋ mudoŋ bo dɨma?”
Yoyɨŋban iyɨwit, “O, nandaŋ mudomaŋ.”
52 Yaŋba Yesu da yoyɨgɨt, “Gen teban dakon yoyɨŋdet amɨn Piŋkop da Amɨn Kɨla Asak uŋun dakon mibɨlɨ kaluk nandaŋek nandaŋ gadasak uŋun yut kɨnda dakon ami yombem. Uŋun amɨn yo kabɨ yopyop tamonikon kɨŋ yo kalugɨ ae kalɨpmɨ kɨsi paŋabɨŋ amɨn yolɨsak.”
Nasaret amɨn da Yesu do kurak taŋ ɨmgwit
(Mk 6.1‑6 ae Lk 4.16‑30)
53 Yesu uŋun tɨlak gen morap yoyɨŋ mudaŋek uŋun kokup yɨpmaŋek 54  Jn 7.15iyɨ da kokupmon kɨgɨt. Uŋudon Juda amɨn da muwut muwut yutnon wɨgɨ amɨn yoyɨŋ degakwan tamtam yaŋek yaŋ yawit, “Nandaŋ kokwin tagɨsi ae wasok tapmɨmɨ toŋ agak dakon tapmɨm dukwan baŋ pagɨt? 55  Jn 6.42Uŋun kɨsit kɨlda dakon monji. Meŋi uŋun Maria, ma? Ae padɨk padɨk kabɨni Jems, Josep, Saimon ae Judas, ma? 56 Aŋek samɨni kabɨ bɨkbɨk ninon ekwaŋ. Yo morap uŋun dukon tɨmɨkgɨt?” 57  Jn 4.44Yaŋ yaŋek kurak taŋ ɨmɨŋek nandaba pɨŋban ɨmgwit.
Yaŋ nandaŋek egakwa Yesu da yaŋ yoyɨgɨt, “Kombɨ amɨn kɨnda iyɨ dakon kokupni ae dɨwatniyo da nandaba pɨŋban ɨmɨŋakwa mɨktɨm dɨwarɨkon amɨn da nandaba wɨkwan ɨmaŋ.” 58 Amɨn uŋun dɨma nandaŋ gadaŋ ɨmgwit, do Yesu uŋudon wasok tapmɨmɨ toŋ morapmɨ dɨma agɨt.

13:2: Lk 5.1-3

13:12: Mt 25.29; Mk 4.25; Lk 8.18; 19.26

13:14: Ais 6.9-10; Jn 12.40; Ya 28.26-27

13:16: Lk 10.23-24

13:22: Lk 12.16-21; 1Ti 6.9-10,17

13:35: Kap 78.2

13:40: Jn 15.6

13:41-42: Mt 8:12; 24.31; 25.31; Mk 13.27

13:41-42: Mt 8.12

13:43: Dan 12.3

13:50: Mt 13.42; Lk 13.28

13:54: Jn 7.15

13:55: Jn 6.42

13:57: Jn 4.44