28
Nin ke ilindiŋ mot tapmann msat ŋetakŋaŋ motabenn keyet kwitnaŋ Malta kume nâmbenn. Âpme msat keyelen am ekŋenaŋ kot ndikti notn notn minndamti map tâgâ temaŋ minndame tâgâyet diŋdiŋ tapmmambenngapmti tep timkoti bum ndeme kâti tapmambenn. Âpme Pâlaŋ tep sembe melesiŋ kopeme weŋge ke kwabume nombe kukŋaŋbeŋ ŋen tep sembe keŋan ke tageyaŋ tewaŋ zime tep kipmaŋgapm kwati Pâl betnanak imtapme msat mtoŋ ekŋen keyaŋ ekti weŋin mepme ilinak zet kusuŋ kasaŋ mti zewien, “An kapi am kileŋ maindoin keyepmti nembuyen baen toti gakikipiŋ mip yaŋ pi kwat tatnepeme nombeyaŋ dopmaŋ pi mutumsain egip.” Nombe kukŋaŋbeŋ keyaŋ ime Pâlaŋ tetelipeme tewen toti zime egaŋ sek sindem ma zikat gililiŋ mee ŋen ku mge. Kegok mme am ekŋenaŋ sekŋaŋ semesem ma zikatnaŋ gililiŋ peme tokutumti gakisem mene zemti tati ekbien ekbienaŋ yek beme zewien, “Kawawaŋ ŋen an kapi!”
Nin msat moti mambenn keyelen amobotnaŋin kwitnaŋ Pabilias. Egalen mulupmaŋ nin taben keyet sokŋanik kandati tage. An keyaŋ nin egalen mkaen ke mebegalen zet beme mepme kopme nin met ekmak ke kasup tuk tabenn. Kan keyet Pabiliasiyet bipmaŋaŋ mkaŋanen ke zawat temaŋ sek kip ma tip zawat mti mawemtan. Yaŋ Pâlaŋ zapatnaŋ nâmti mkaŋanen moti betnaŋ an penaŋ egat ŋokŋan bemti Kawawaŋgat dundume zawatnaŋ delaŋ peye. Kegok mme am msat keyetnaŋaŋ zapatnaŋ nâmti am zawatmak ma liŋgilinmak indatim kopme weyaŋindeme alik bemâbien. 10 Pâlaŋ kegok mme am ekŋenaŋ keŋin pembenaŋ nâmndemti tebumolet omba penaŋ mimndamti ke ndapmanepeme eyoŋga tuk delaŋ zeme keyet sakŋan naman mebegalen kan beme set ŋalem mee bumti ndame timti naman waŋga ŋengat moti mebenn.
Pâl mee ekŋenaŋ waŋga ŋen moti Loma mkaen mebien
11 Waŋga ke Aleksandia mka temangatnan koge. Waŋga keyet ŋeŋaset gwaen msat keyelen kawawaŋin nemba pepet keyet weŋit mimiŋaŋ ke onzemideme matatemun. Nin tabenn kan keyet waŋga ke map tâgâyepm keyegak met matatan. 12 Yaŋ keyet moti mane mane Silakus mka temanen pataŋ zemti mka ke kasup tuk etaŋ tabenn. 13 Eyetnan naman mane mane Legium mka teman pataŋ zewenn. Msat msame naman tâgâ ŋenaŋ kot bamnaset windeŋaŋbeŋ ndakumbume sakwep msasa zut etaŋ pi nembu palen e metne metne Puteoli mka teman pataŋ zemti 14 mka keyetnaŋ am Zisas nâmkiŋpepeŋaŋ notnaŋ indaaikmann ekŋenaŋ ndazemtetime moti kasup 7 pi ekŋenmak ke matatemenn. Keyetnan ewe tusum meti Loma mka teman pataŋ zewenn. 15 Âpme Loma mka keyet am notnaŋ Zisas manâmkiŋpemamtemien ekŋenaŋ nin kokogalen zapatn eweŋanak nâmbien keyepmti notnaŋaŋ koti Apias bemkwiti kwiti mundumen ke ndaikbien. Âpme notnaŋaŋ Mukup Tuk mka teman ke ndaikme Pâlaŋ indikti keŋaŋ eleŋ beleŋ beme Kawawaŋgat wisikŋ zeye.
Pâlaŋ Loma mka teman Zisasiyelen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zemkawaŋ beye
16 Met pataŋ zemann Lomayelen amobotnaŋ temaŋaŋ Pâlyet zeme met mkaŋaŋ igak ŋen timti tapme kasa kuku an kwewaŋ damuŋ mti tatagat zempeye.
17 Pâl ke mepeme kasup tuk kegok tati Zuda an ŋeŋaŋ notnaŋ Loma mkaen ke mamtemien ekŋen indaondak indemti zeye, “Zuda am notnne neŋ Zuda am notnne notnaŋ ku kalaŋindewan ma yeŋsokŋne ekŋengalen mama mimi ke ku myuŋguwan yaŋgut an damuŋ nne ekŋenaŋ belak etaŋ Loma an ekŋenmagen zem nome ekŋenaŋ Zelusalem mkaen mka katikŋan newien. 18 Âpme Loma amobotnaŋ Sisalia mkaen main egaŋ zetn ke guluk gilik mti yaŋaŋ nâŋgeyaŋ yom yaŋaŋ ŋenpiŋ nome gakikiyelen kataŋ ŋen kum beye keyepmti belak nâmneme kwaweweget zeye. 19 Yaŋgut Zuda am notnaŋ ekŋenaŋ Sisalia amobotnaŋ mamain egalen zet mtopemti neŋ nome gakikiyet zetnaŋ windeŋaŋ mbien. Keyepmti neŋ pigok nâmban yegat neŋ amobotnaŋ temaŋ Loma tazin egalen mepma egaŋ zetn nâmti zetn zemdelaŋ zemnewe. Kegok nâmti zema keyepmti neme kapi kopman. Neŋ notnne ekŋen kaindeyaŋ muluwaŋ mnawien keyet nâmbekambemindemti ekŋengat ŋenzinziŋ ŋen ku mimindawan. 20 Keyepm neŋ in indikti inmak zet zenâ zenâ mimiyelen nâmti zema kolo. Neŋ Islael am nin Kawawaŋaŋ zetik mndandaŋaŋ keyet penaŋaŋ sokbembeyet webemti mamamtemenn keyet penaŋaŋ sokbeme keyet zet zapatnaŋ zempalakŋaŋ bema keyepmti nati mka katikŋaŋ met newienaŋ ewe mka katikŋanagak ewe pi tatakolap.”
21 Kegok diindome ekŋenaŋ zewien, “Msatnnan Zuda am notnne mambien ekŋenaŋ gâgât zemâtâtât papia ŋen ku ndame ekbenn ma am ŋen zempeme egaŋ koti gâlen yom zet ŋen ku zeme nâmbenn. 22 Keyepm geŋ giti yaŋaŋdi penaŋ weyaŋ dindomane nâne. Am nâmkiŋpepe set alakŋaŋ mâti tapmaip am maŋge ekŋen keyet zapalingulak manzeme nânup. Am maŋge alakŋaŋ ilinak ondekti tapmaip ekŋengat am sambeyaŋ peŋpeŋ mamiindeip. Keyegulak zapalin zemkopme manânup.”
23 Kegok zemti belak ondedagat kanaŋ kwep bem indamti belak zemindeme mekobien. Met manepeme kan ke bemeŋgut Zuda am Loma mkaen ke mamtemien ekŋen sambe penaŋaŋ Pâlyelen mkaen ke met gak zem tabien. Âpme Pâlaŋ Kawawaŋgalen zemâtâtât katnanen mama keyet ma Mosesiyelen zii zet ma golaŋ zenze an ekŋenaŋ Zisasiyet zetnaŋ zemkwabien keyet yaŋaŋ tambuŋan yaŋbemti tadiindom metnepeme met msat gasi penaŋ beye. 24 Zet zapat mimindame nâmti am notnaŋ ekŋenaŋ zetnaŋ nâme penaŋ beye. Âpme am notnaŋ ekŋenaŋ nâmti ku nâmkiŋpewien. 25 Mti ilinak zet mmot mtot mme Pâlaŋ nâmti zet kapigok diindoye, “Emetak Teŋaŋ dolakŋaŋ penaŋ golaŋ zenze an Aizayayet zet pigok dundume nâmti egaŋ met yeŋsokŋneyet diindome nâmbien. 26 Geŋ meti am maŋge pigok diindo,
‘Wak etaŋ bemti zet ŋep nâmbep yaŋgut yaŋaŋ nâmâtâtât ke ku mbep. Kwitnaŋ kwitnaŋ zikalaŋ eek e ŋep ekbep yaŋgut kwitnaŋ kwitnaŋ ekti yaŋaŋ ku ekmâtâbep. 27 Am maŋge ekŋen kapi seoŋ penaŋ keyepmti ekŋenaŋ wakŋin mambekek maip ma zikalin manzimoŋ maip kegok ku mbiek benagen zikalinaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ ŋep ekmâtâbiek ma wakŋinaŋ zet ŋep nâmâtâbiek ma keŋinaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ ŋen nâmâtâtât ke penaŋ ŋep penaŋ nâmbiek. Kegok mti neŋmagen keŋin gilik zeme neŋ ŋep mukulem mimindema nâgât yaŋŋ nâmâtâti napmâpmambiek.’ ” (Aizaya 6:9-10)
28 Zet kegok penaŋ diindoye keyepmti neŋ pigok diindoma nâit, “Kawawaŋaŋ am weyaŋ timkwat indendeyet setnaŋ aige ke am msat belakŋan ekŋenaŋ setnaŋ ke ekmâtâti nâmkatikŋaŋ mbep am ekŋen keyet zapat bewe.” 29 [Pâlaŋ zet kegok zemdelaŋ zeme Zuda am ekŋenaŋ ilinak zet mmot mtot mbienaŋ yek beme belak toti mepmâbien.]
30 Âpme Pâlaŋ nup kan zut pi mka belakŋan igak maweme am ekŋenaŋ mot ekmak zet zapat zenâ zenâ msâgât mamototemien. 31 Mot ekmak tapme egaŋ ekŋengat kwalaŋ kwalaŋpiŋ Kawawaŋgalen zemâtât katnanen mama keyet zapatnaŋ ma Amobotnaŋ Zisas Kilaisiyet zapatnaŋ zet windeŋaŋbeŋ manzemâtâtindamtan. Âpme keyet an ŋenaŋ ŋen ku manzemkulumpemtan.