Luk
Zisasiyet yaŋaŋ Lugaŋ meluwaŋ mge
Luk ikŋaŋgat yaŋaŋ penaŋ kapigok. Egaŋ Zisasiyet nembaŋane ekŋengat tuŋguwinangatnaŋ yek. Naman ek kegogak am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ yaŋgut egaŋ buŋam zapat kapi meluwaŋ mge. Ma Luk ek kegogak an dokta mamtan (Kolosi 4:14) ma an nânâŋaŋ temaŋ Gilis amgalen zet mninge keyepmti buŋam zapat kapi weyaŋti Zisasiyaŋ sokbem mamkwati gakiyet keyet buŋamaŋ weyaŋ kuye. Egaŋ kegogak Pâl mukulem mti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ kapi timti timet timkot mbun.
Lugaŋ buŋam zapat kapi an kwepgat kumsaye. An ke kwitnaŋ Tiopilas. An ikŋaŋ kapiyegak kwitnaŋ ewe nemba ekŋengalen muluwinaŋgalen papia keyet keŋan tazin. Kogogapmti am Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋaŋ mulupmaŋ mamiwaŋ zeiwen Lukgaŋegak Nembayelen Muluwin ke kogogak kuye. Zet zapat an kwepgat kuye yaŋgut zet keŋaŋ tazin keyaŋ an kwepgalen zapatnok ku ekbak. Zet zapat keŋaŋ tazin keyaŋ nin sambe ŋep ndamukulem msâpm. Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ an tuk ekŋenmak Lugaŋ kuwienaŋ belak etaŋ ku kuwien. Ekŋenaŋ yaŋaŋmak nâmtati kuwien. Zet sepem kwepnok kuwienaŋgut an maŋge ikŋak ikŋakgat nâmti kuwien. Kegogapmti Lugaŋ am maŋge Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋengat Zisasi nâmkiŋpepeŋin mamti zet notnaŋ ekŋenaŋ manzemmaipnok keyet wetekume zeye. Lugaŋ Zisasiyet kwitnaŋ Angat Nemuŋaŋ kuye ma ikŋaŋegak Zisasiyaŋ mulup notnaŋ am ekŋenmagen mge keyet zetnaŋ omba kuye: Animbi yomtoŋ ekŋenmak meu nini ma am kwep kwepgalen mkaen mot indige ma am kwep kwepget nâmtikŋaŋ mindeye. Egaŋ kogogak Emetak Teŋgat mulupmaŋgat yaŋaŋ zemâtâge. Zet kapi egalen buŋam zapalen etaŋ tazinaŋ makuwek.
Zet ŋotekŋaŋ temaŋ kapigogaŋ Lukgalen buŋam zapat keŋan talip:
1:1-4 Zet katnaŋ bemzenzeyelen zet
1:5–2:52 Zisasimak Zânmak sokbembeŋitdaŋgalen busup zet zenzeŋaŋ
3:1–4:13 Zisasiyaŋ ammagen mulup msâgât weyayaŋ mulup mge
4:14–9:9 Zisasiyaŋ Galili msalen an kwep kwep mukulem mimindeye
9:10–11:54 Zisasiyaŋ ikŋaŋgat yaŋaŋ msokbemti nembaŋane mulup zet indaye
12:1–19:27 Zisasiyaŋ amgalen mama mimi bekanaŋgat zet kutuk mti zemâtâtât zet omba keyet paleset bemzeye
19:28–24:53 Zisasiyaŋ ningapmti gakimti wat kululuŋen mowage
1
Lugaŋ Zisasiyelen zapat pembenaŋ Tiopilasiyet zapat meluwaŋ kumsaye
1-2 O amobotnaŋ Tiopilas, am notnaŋ ekŋenaŋ Kilais egaŋ msalen maŋge keyet zet zapatnaŋ ke mulup windeŋaŋbeŋ mti meluwaŋ mme nin ekbenn. Mti ekŋenaŋ zet zapat dolakŋaŋgalen an ekŋen yaŋbembeŋaŋ baenen Zisas ikŋaŋmak sokŋan mamti zikalinan weyaŋ eknâmâtâtmkwabien an ekŋen keyaŋ meluwaŋ ke mbien. Âpme neŋ kegogak kukŋaŋgat penaŋ kwileki notnaŋ sokbemkwage keyet papia sambe makumti nâmâtâti amobotnaŋ Tiopilas gâgât neŋ Zisasiyelen zet zapat ekdelaŋ zewann keyet kataŋ kapi kabemti meluwaŋ kuyap. Ma neŋ meluwaŋ kumgama geŋ zet zapat mgaŋgaŋaŋ ke zet zapat penaŋ kogok nâmâtâbanik.
Zânaŋ sokbembeŋaŋgalen zet zapat
Âpme an kwitnaŋ Elolaŋ Zuda msalen amobotnaŋ mame kan keyet sâpe sâpe bumbu an ŋen maŋge egat kwitnaŋ Zekalayasi ek Abiyayelen mulup mimi katnanengatnaŋ mamtan. Imbiŋaŋ kwitnaŋ Elisabet ek kegogak sâpe sâpe bumbu an Alongat sipbutnaŋ. Egelaŋ Kawawaŋgat zimosetnan mama mimiŋit dolakŋaŋ kwetetepmaŋ mamkwati Amobotnaŋ Kawawaŋ egalen zet ma zii zetnaŋ maŋgawepum mâti mambun. Ma Elisabet ek imbi tipkatik keyepm egelaŋ nembapiŋ mamkwatneti an imbi ilip bewun.
Âpme kan ŋengat Zekalayasiyaŋ sâpe sâpe bumbu mulupmanen Kawawaŋgalen sesewat mka temanen mge. Egaŋ mulup ke kan kataŋ mammtan keyet katnaŋ mge. Sâpe sâpe bumbu an ilinaŋgalen selin sepem mama mimiŋin ek ombemti zempeme Kawawaŋgalen sesewat mka teman kambe sesikŋaŋmak dolakŋaŋ Amobotnaŋgalen zikatnan busât mowege. 10 Egaŋ moti kambe sesikŋaŋmak dolakŋaŋ tabume Zuda am ekŋenaŋ zupman ondek tati Kawawaŋgat dundundu mulup tapmambien. 11 Egaŋ kegok tapmnepeme Kawawaŋgalen enseliyaŋ sokbemti kambe sesikŋaŋ bumbu sisak ganzenaŋ bet penaset kotage. 12 Ke kotapme Zakaliasiyaŋ ekti palapemti weŋaŋ mepme kiŋgage. 13 Kegok mme enseliyaŋ ekti pigok dunduye, “Zakalias, geŋ kiŋgagapiŋ. Kawawaŋaŋ dundunduŋit nâyeyepmti imbindi Elisabelaŋ nemba keŋmak tati nemba ambepme egat kwitnaŋ Zân kuwanik. 14 Kegok sokbeme keŋdan oloŋen nâwanik ma am sambe ekŋenaŋ sokbembeŋaŋgat nâmtikŋaŋ mpewep. 15 Egaŋ Amobotnaŋ Kawawaŋgat zikatnan an temaŋ mambe. Mti egaŋ wain ma tu katikŋaŋ notnaŋ ku nimbe. Egaŋ mamaŋgat keŋanenak taweme Emetak Teŋaŋ ekmak tabe. 16 Ma Islael am sambe yomengatnan keŋin mgilik zemindeme Amobotnaŋ Kawawaŋin sesewatpewep. 17 Âpme golaŋ zenze an itnaŋaŋ kwitnaŋ Ilaiza ekmagen Kawawaŋgalen Emetak Teŋgalen winde wemsaye sepem kegogak Zânmagen wemsame zet zapat dolakŋaŋ zenze an bemti mambe. Egaŋ mulup mbeen kapigok: egaŋ bipnemba ekŋen yominangatnaŋ keŋit mgilik zeme kwep tusum tabalup. Ma am keŋin katikŋaŋmak ekŋen Zânaŋ weyaŋindeme an teŋ ekŋengalen nânâyet kandaŋanen wakbemti ekŋenaŋ Amobotnaŋgat Zânaŋ zeme kataŋ weyaŋti tabep.”
18 Enseliyaŋ kogok zeme nâmti Zakaliasiyaŋ zet kapigok gilik zem saye, “Imbinmak nit an imbi ilip penaŋ keyepm gâlen zet ke nâma ŋep penaŋ ku bein.”
19 Kegok zeyeyepmti enseliyaŋ pigok dunduye, “Nânik, neŋ kwitn Gabiel. Neŋ Kawawaŋgat zikatnan matalawaŋ ikŋaŋ zemneme toti zapat pembenaŋ kapi diŋgoyap 20 keyaŋgut zetn ku nâmkiŋpenik keyet dopmaŋ geŋ kopa bemti zetpiŋ manepemane zet diŋgoyap kapiyaŋ penaŋaŋmak sokbewe. Bam nâlen zetn penaŋaŋ sokbeme ekbanik.” Enseliyaŋ kegok zeye.
21 Kan tuŋgupmaŋ keyet Zakaliasiyaŋ Kawawaŋgalen sesewat mka temanen kwisiŋ penaŋ tapme an imbi ekŋenaŋ egat damuŋ kwisiŋ penaŋ tati, “Zigok tapm,” zemti yayaŋ igagen mbien. 22 Kegok tapmnepeme bam ekŋenmagen toti zet diindosâgât olapme ekŋenaŋ pigok nâmâtâbien ek sesewat mka temanen, “Kuleki ŋen mamanamaŋaŋ sokbemsap.” Ma egaŋ belaŋ sesepmaŋ etaŋ mimindaye, zet zigoset zenak.
23 Zakaliasiyaŋ kegok ke tapmnepeme kasup mulup kan delaŋ zeme mkaŋan gilik zem mege. 24 Âpme bamgat imbiŋaŋ Elisabelaŋ nemba keŋmak tati mkaŋan etaŋ tatnepeme eyoŋga 5 zeye. 25 Delaŋ zeme pigok zeye, “Neŋ nembapiŋ mambanaŋ Kawawaŋaŋ kan kapiyet namukulem mnein keyepm am sambeyet zikalinan sakambuk ku msap.”
Ensel Gabieliyaŋ Zisasiyet busup zet Malia zemsokbemsaye
26 Elisabelaŋ nemba keŋmak tapme eyoŋgaŋaŋ 6 beme Kawawaŋaŋ ensel Gabiel zempeme Galili msalen Nasalet mkaen mege. 27 Mka keyet keŋan imbi nembip ŋen maŋge kwitnaŋ Malia ekmagen busup zet ŋen mmege. Ek ke an ŋen kwitnaŋ Zosep amobotnaŋ Dewitgat iŋsokŋaŋ egat imbi zapatnaŋ zempepeŋaŋ. 28 Enseliyaŋ Maliamagen sokbemsamti zeye, “Ai, nânik, keŋ sewakŋaŋ geŋmagen wesemin. Kawawaŋ Amobotnaŋaŋ geŋmak tazin ma egaŋ gâgât nâmtikŋaŋ mgain.”
29 Enseliyaŋ zet kegok zeme keŋaŋaŋ nâmkwindemti pigok nâye, “Kwilekiyet zet nukŋaŋ kaboŋ kapi dinoin?”
30 Kegok otnâme enseliyaŋ pigok dunduye, “Malia, geŋ ku kiŋgat! Kawawaŋaŋ nâmtikŋaŋ mgain. 31 Nânik, geŋ kambakmak tati nemba an ambeti kwitnaŋ Zisas kuwanik. 32 Egaŋ Amobotnaŋ penaŋ mambe. Amnaŋ egat, ‘Amobotnaŋ Temaŋ Penaŋgat Nemuŋaŋ,’ zewep. Amobotnaŋ Kawawaŋaŋ sokŋaŋ Dewitgat munduman zempeme tabe. 33 Âpme egaŋ Zekopgat alikŋane ekŋen Zuda am ekŋenmagen Amobotnaŋ bemti damuŋ mulup mimiŋaŋaŋ delaŋ zenzepiŋ mmobe.”
34 Kegok zeme Maliayaŋ ensel kapigok yaŋkwesiye, “Neŋ apmpiŋ mayapgapmti zet zenik keyet penaŋaŋ zigoset sokbewe?”
35 Kegok zeme enseliyaŋ zetnaŋ pigok gilik zemsaye, “Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ gâgât keŋdan menok msokbeme nemba kambakmak tapmane Kawawaŋaŋ zewe, ‘Nemba ke nâlen Nemun Penaŋ.’ Kegok zeme Nemba ambebanik ke Teŋ Toŋaŋ mambe. 36 Keyepmti kapigok zema nâmbak. Imbi nodi Elisabet ek imbi iliwaŋ nemba kambakmak tapme eyoŋgaŋaŋ 6 bein. Egat, ‘Imbi tipkatik,’ manzeiwaŋgut ekmagen kegok sokbein. 37 Keyepmti Kawawaŋaŋ kwileki ŋen msât mnagen ku mim alenak egaŋ ŋep mnak.”
38 Kegok zeme Maliayaŋ pigok dunduye, “Neŋ Amobotnaŋgalen mulup imbi nemba keyepmti zet zenik keyaŋ neŋmagen ŋep sokbemnasemin.” Kegok zeme enseliyaŋ pemti mege.
Maliayaŋ Elisabet eksât mege
39 Enseliyaŋ mepme kan teepmaŋ ku beme Maliayaŋ sakwep penaŋ milawatnaŋ omakumbe akumbe mti Zudia msat kalaŋan mka ŋen tageen ke memoge. 40 Mot pataŋ pemti Zakaliasiyelen mkaen moti imbiŋaŋ Elisabet ekti zem oloŋen mpeye. 41 Zem oloŋen mpeme tatnânepeme keyegak kambakŋanen nemba okagaŋ titokŋaŋ mge. Âpme Emetak Teŋaŋ Elisabetgat keŋan tot bemisige. 42 Âpme Elisabelaŋ olimti Maliayet zeye, “Kawawaŋaŋ imbi ŋenaŋ nemba kapi ambebegalen ku ombempeye. Egaŋ gâgât nâme mobotnaŋ penaŋ beme geŋ gaombem geye. Keyepmti am ekŋenaŋ gâlen nemba ke egat nâme mobotnaŋ penaŋ beme ek sesewatpewep. 43 Geŋ Amobotnaŋŋ ambebanigaŋ Kawawaŋaŋ zeme geŋ neŋmagen kodik keyepm oloŋen miap. 44 Zem oloŋen mnemane nâma keyegak keŋŋnanen nemba okagaŋ endilipemti oloŋen mme nâyap. 45 Geŋmagen Kawawaŋaŋ menok mme sokbembeyet zeyeen nâmkiŋpewanangapmti geŋ imbi oloŋen toŋ.”
Maliayaŋ Kawawaŋgat sesewat silik kuye
46-49 Âpme Maliayaŋ silik kapigok kuye,
“Kawawaŋ egaŋ mulup imbi nembaŋaŋ tototnaŋ penaŋ neŋ mmotneme neŋ sesewatpemti keŋnan oloŋen penaŋ nâmpema am sambeyaŋ nâgât nâmneme neŋ imbi oloŋentoŋ bemobe. Ma Kawawaŋ ek An Winde Toŋ keyepmti menok kapi neŋmagen min. Ek kwitnaŋ An Teŋ Toŋ. Egaŋ yomengatnaŋ mkwatnein. 50 Âpme am keŋin Kawawaŋgat nâme mobotnaŋ mambein ekŋen ilin ma alikŋaŋine ekŋenmagen aŋgalaŋ gogotnaŋaŋ wemti wemobe. 51 Kawawaŋ ek windeŋaŋ igagen wemsain keyepm am notnaŋaŋ nânâŋinaŋgat nâme mobotnaŋ mambein ekŋen nânâŋin makume tozin. 52 Egaŋ amobotnaŋ notnaŋ ilinaŋgat nâme mobotnaŋ penaŋ mambein ekŋen munduminangatnaŋ zemindeme keiŋan mamtotindein, yaŋgut am ilinaŋgat nâme tototnaŋ penaŋ mambein ekŋen mmot indeye. 53 Egaŋ ola olat palen mamaip ekŋen indamukulem mimindein. Ma polak polak maip ekŋen ku maindamukulem mimindein. 54 Egaŋ yeŋsokŋne ekŋenmak zetik mimindaye ke katikŋaŋ bein. Keyet penaŋaŋ Islael amŋane ekŋen indamukulem min. 55 Ke aŋgalaŋ gogotnaŋgat penaŋaŋ Abalaam ma egat alikŋane sambe ekŋenmagen wemoti weweyelen nâmâtâti kegok zikat sasaŋaŋ.”
Silik kogok kuye. 56 Maliayaŋ eyoŋga tuk mee kegok Elisabetmak tapmâti mkaŋan gilik ze koge.
Zânaŋ sokbeye keyelen zet zapat
57 Âpme Elisabet nemba ambebegalen kanaŋ kopme nemba okak an sokbeye. 58 Kegok sokbeme am notnaŋ sokŋan ke mambien ekŋenaŋ keyet zapatnaŋ nâmti ekmagen koti Amobotnaŋgalen aŋgalaŋ gogotgat penaŋaŋ ekmagen sokbeye keyet olim sesewatsawien.
59 Keyet palaŋaŋ kasup mulup mimi 7 delaŋ zeme 8gat ekŋenaŋ nemba okak keyet sekŋaŋ butnaŋ Kawawaŋgalen piliŋ antumpemti kwitnaŋ bipmaŋgat opmaŋ Zakalias kusâgât zewien. 60 Kegok zeme mamaŋaŋ zemkulumindemti zeye, “Ekŋen, ke yek; kwitnaŋ Zân kusenup.” 61 Mamaŋaŋ kegok zeme ekŋenaŋ kapigok zewien “An nodinemagen kwit keboŋ ŋen ku matazin!”
62 Kegok zemti zet mmot mtot mti bipmaŋ an kopa beyeyepm belaŋ sesepmaŋ msamti yaŋkwesiwien, “Kwitnaŋ kwi kukuyelen nânik?” 63 Yaŋkwesime egaŋ meluwaŋ mimimak papiamak meluwaŋ kukuyet belaŋ sesepmaŋ mme mkot same egaŋ, “Kwitnaŋ Zân,” kegok meluwaŋ mme ekbien. Ekti ekŋenaŋ keyet nâmtemtem igagen mbien. 64 Kegok mme keyegak Zakalias nambalamaŋ gilik zeme zetnaŋ zemti Kawawaŋ sesewatpeye. 65 Âpme an notnaŋ sokŋaŋ sokŋaŋ mambien ekŋenaŋ zet zapat ke nâme igagen penaŋ beye. Ma zet timet timkot mmetnepeme Zudia msat kalaŋan zelaŋ memot sambeleŋge. 66 Âpme Amobotnaŋ nemba ke ektikŋaŋ mpeyepmti an imbi notnaŋ zapat ke nâme igagen penaŋ beme pigok zewien, “Anemba keboŋaŋ sememti bamgat amobotnaŋ temaŋ bewe.”
Zekalayasiyaŋ Kawawaŋgat sesewage
67 Âpme Zângat bipmaŋ Zakalias ek Emetak Teŋaŋ keŋanen bemisikme kwitnaŋ kwitnaŋ bam sokbewe keyet golaŋ zenze anaŋ zenzeŋaŋnok zet kapi zeye,
68 “Islael am, nin Amobotnaŋŋ Kawawaŋ sesewatpene! Ikŋaŋ amŋane ninmagen koti walelelengatnan ndatin. 69-70 Itnaŋaŋ golaŋ zenze an teŋ ekŋenaŋ busup zet zewienen kelak kapi sokbemkawaŋ bein. Ke kapigok zewien, ‘Mulup anaŋ Dewitgat alikŋane nin walelelengatnaŋ ndatitiyelen Amobotnaŋ awindeŋaŋbeŋ ŋen mmonzemndain. 71 Ma ekŋenaŋ kasa mimindawien ekŋengalen windeengatnaŋ ndamukulem mbe.’ 72 Kawawaŋaŋ yeŋsokŋneyet kapigok diindoye, ‘Neŋ aŋgalaŋ gogot mimindewap. Ke tususu zet inmak mimiŋaŋ keyet otnâmti kegok mbap.’ 73-74 Egaŋ ningat sokŋ Abalaamgat kapigok zemkatik beye, ‘Neŋ kasaŋine ekŋengat belinaŋgatnaŋ indamukulem mimindema in nâmtalasimti neŋ sesewatnewep. 75 Keyet in nâgât zimosetnnan kwetetepmaŋ ma keŋinaŋ teŋ mamti zezapatn mmamkwatneti gakime delaŋ zewe.’ 76 Âpme nemun, gâgât amnaŋ, ‘Kawawaŋ Temaŋ penaŋgalen golaŋ zenze an,’ zewep. Geŋ Amobotnaŋaŋ ammagen kokogalen kukŋaŋgat setnaŋ weyeyaŋ mulup mti keyet zezapatnaŋ diindowanik. 77 Mti amŋane pigok diindowanik, ‘Kawawaŋaŋ yomin katikpemti walelelengatnaŋ indatisâpm.’ 78 Âpme kasuwaŋ msat mme mambusatnaŋ mambeinok keyet kataŋ Kawawaŋaŋ an ŋen zempeme koti ndamukulem mti tambusosogengatnaŋ mbusatnaŋ bemndemti ikŋaŋmagen timkwatndewe. Ke Kawawaŋgalen aŋgalaŋ gogot ma keŋ sewakŋaŋgapmti kegok mimndewe. 79 Ma busatnaŋ keyaŋ nin am tambusosok katikŋanen matatnup nin mbusatnaŋ bemndeme busatnanen kwati keŋ sewakŋaŋgalen set aiikgalen sokbeme meti aikbanup.”
Egaŋ kegok zeye.
80 Âpme anemba ek sekŋaŋ ma nânâŋaŋ Kawawaŋmagen kegogak semen katik beye. Kegok mti msat tuŋgupman mepmanepeme Kawawaŋgalen mulup mimiyelen kanaŋ sokbeme Islael am ekŋenmagen koti sokbemkawaŋ bemindeye.