2
Zisas sokbeyeyelen zezapat
(Matiyu 1:18-25; 2:1; Zân 1:14)
Âpme kan keyet Loma msatgalen amobotnaŋ temaŋ kwitnaŋ Ogastas egalen zemkatik bembe ŋen kapigok zemkatik beye, “Am msat kataŋ nâlen zemâtâtâtgat katnanen maip ekŋen kwilin makumti papiaen mkatikŋaŋ beseip.” (Âpme an kwitnaŋ Kwilinias ek Silia plowins amobotnaŋ temaŋ tati kan keyet mulup nembaŋane zemindeme am kwilin makuku mulup ke egaŋ kukŋaŋgat yaŋbemti mge.) Kegok sokbeme am sambe ekŋenaŋ mkaŋin ŋotakŋanen kataŋ kwilin besâgât mepmâbien.
Mepmâpme Zosep egaŋ Galili msalen Nasalet mkaen maŋgeyaŋ pemti Zudia msalen Beteleem mkaen amobotnaŋ Dewit egaŋ sokbeyeen mkaŋaŋ ŋotakŋan ke kwitnaŋ bembeyelen mege. Ek amobotnaŋ Dewitgat alikŋaŋgapmti ke mege. Egaŋ imbi zapatnaŋ Malia tetimti ilizuzut kwilit amobotnaŋgalen papiaen besât mebun. Ke Malia nemba keŋmak tetime mebun. Beteleem ke met tatnepemalu Malia okak sokbembeyelen kanaŋ bududuk beye. Kegok sokbeme am sambeyaŋ amkupgalen mka ke bemisikti tabien keyepm Maliayaŋ bulmakau mkaŋan nemuŋaŋ yu ambeti saŋgumaŋ sumuŋti peme bulmakau batiŋan toweŋge.
Sipsip damuŋ an ekŋenmagen enseliyaŋ sokbeye
Âpme msat keyegak sipsip damuŋ ekŋenaŋ tambuyet msat tuŋgupman kwaŋ tageen sipsiwin ekdamuŋ mbien. Mti tatnepeme Amobotnaŋgalen ensel ŋenaŋ ekŋenmagen sokbemindame busatnaŋaŋ mbusatnaŋ bemindeme omba penaŋ kiŋgati sebelaŋ diŋdiŋ mbien. 10 Kegok mbien yaŋgut ensel egaŋ kapigok diindoye, “An ekŋen, in ku kiŋgalit! Neŋ zapat dolakŋaŋ ŋen diindosâgât kolap. Keyet penaŋaŋ an imbi sambe ekŋenaŋ oloŋen temaŋ palen tabep. 11 Alak Amobotnaŋ Kilaisiŋin yomengatnan indatiti ek Dewitgalen mka ŋotekŋan sokbemindain. 12 Keyepmti an am yominangatnaŋ indetitiyelen kozin egalen piliŋaŋ kapigok: In nemba okakŋaŋ penaŋ bulmakau mkaŋan saŋgumaŋ sumuŋpepeŋaŋ bulmakau batiŋanen weme meekseip.”
13 Zeme zeme keyegak kululuŋengatnaŋ ensel maŋge temaŋ penaŋ ekŋenaŋ kotati pigok zemti Kawawaŋgat olim sesewabien, 14 “Kululuŋ bete bete gwaen penaŋ Kawawaŋ olim sesewat mpepeyelen. Egaŋ msalen am kwi ekŋen nâmtikŋaŋ mimindeme egalen keŋ sewakŋaŋ ekŋenmak wembe.”
15 Ensel ekŋenaŋ kegok zemdelaŋ zemti gilik zemti ekŋenaŋ kululuŋen mowepme sipsip damuŋ ekŋenaŋ ilinak zenâ zenâ mti zewien, “An ekŋen, kame nin Beteleem mkaen meti Amobotnaŋaŋ kwileki sokbeme dindoin keyet penaŋaŋ meekne.”
16 Ekŋenaŋ kegok zemti sakwep bulmakau mkaen meti Zosepmak Malia egelaŋ nemba okak pemalu batikondoen weme tapmalut moindikbien. 17 Ke metati sipsip damuŋ ekŋenaŋ ekŋen meindikti nemba okak ekti enseliyaŋ nemba okakgat zezapat mimindaye ke diidowien. 18 Âpme am notnaŋ ekŋenaŋ sipsip damuŋ ekŋengalen zezapat ke nâmti nâme igagen penaŋ beme nâmtemtem mbien. 19 Ma Maliayaŋ zet ke keŋan penaŋ bempemti otnâpeŋ penaŋ mamamtan. 20 Sipsip damuŋ ekŋenaŋ kegok zemdelaŋ zemti gilik zemti meti enseliyaŋ kwileki sambe mzikat indame eknâm mbien keyepmti Kawawaŋgat olim sesewatbien.
Nemba okak kwitnaŋ sawien
(Luk 1:59)
21 Âpme mulup mimi kasup 7 delaŋ zeme 8gat nemba sekŋaŋ butnaŋ antumpemti kwitnaŋ Zisas kuwien. Kwit ke kukŋaŋgat nemba okak ku sokbeme enseliyaŋ zemsokbeye.
Malia ma Zosewaŋ Zisas wati sesewat mka temanen mobun
22 Âpme Mosesiyelen zii zelen tage ke mâti Maliamak Zosewaŋ sesewat mka temaŋ mobopiŋ mamtemun ya bamgat Malia egalen nemba sokbeyeyelen sip katim delaŋ zeme Zelusalem sesewat mka temanen Zisas Amobotnaŋgat zapat sasayet wapmobun. 23 Ma Mosesiyelen zii zelen kapigok zenzeŋaŋ, “Anemba yu ekŋen Amobotnaŋgat zapat indandayelen.” (Kisim Bek 13:2-12)
24 Ma Amobotnaŋgalen zii zelen zet ŋen kapigok mimiyelen,
“Sasakandenombe awembiŋ zut yek beme kopende awembiŋ zut sâpe sâpe bumbuyelen mobogalen.” (Wok Pris 12:6-8)
Egelaŋ ke mâti kwitnaŋ kwitnaŋ ke timti bumbuyelen mowebun.
25 Âpme kan keyet an ŋen kwitnaŋ Simion egaŋ Zelusalem mka teman mamtan. Ek an dolakŋaŋ Kawawaŋgalen zet gawepumti Islael am ekŋenmagen yominangatnaŋ indatitiyelen An ŋengat damuŋ mamtan. Ma egaŋ Emetak Teŋmak mamtan. 26 Keyepmti Emetak Teŋaŋ kapigok zemâtâtpeme mamtan, “Geŋ gakikipiŋ tapmane Kawawaŋaŋ Kilais zempeme kokogalen zetik mpepeŋaŋ ke ektiŋgut gakiwanik.” 27 Zeme tatnepeme Zisas mamaŋ bipmaŋaŋ wati sesewat mka temanen zii zelaŋ zenzeŋaŋ ke mâti mowebun. Kan keyet Emetak Teŋaŋ Simion zemâtâtpeme sesewat mka temanen mowet 28 tapme Maliayaŋ nemba okak same ambetati Kawawaŋgat wisikŋ kapigok zeye,
29 “Amobotnaŋ, geŋ zetikdi bandim mnik keyepmti alak mulup andi neŋ nemba okak ambetati keŋ sewakŋaŋ penaŋ beingapm nemane ŋep gakisap. 30 Alak neŋ nemba kapiyaŋ am nin walelelengatnaŋ ndatim kwakwagalen ke zikatnnaŋ penaŋ egap. 31 Kawawaŋ geŋ weyeyaŋ mulup ke am sambe ekŋenaŋ ek nâmâtâtâgalen kegok mnik. 32 Ma an geŋ pemane kozin keyaŋ Zuda am ningat tuŋgupmaŋ tati walelelengatnaŋ ndamukulem mbe ma egaŋ kegogak am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋmagen meti Kawawaŋgalen zezapat dolakŋaŋ mzikat indame ekŋenaŋ nâmâtâbep.”
33 Kegok zemsesewatpeme nemba mamaŋ bipmaŋ egelaŋ Simionaŋ nemba okakgat zet ŋandaŋ zeye ke nâmti nâmtemtem mbun. 34 Kegok mmalu Simionaŋ Kawawaŋaŋ eget winde idadayelen wekumti egaŋ Zisas mamaŋgat kapigok dunduye, “Nemba okak kapi Kawawaŋaŋ ikŋaŋ ombempeme koge. Ya Islael am notnaŋ egat nâmkiŋpewewaŋ ku walebep. Ma notnaŋ ekŋenaŋ egat sek kaŋgaŋ nâmpewewaŋ walebep. Nemba okak kapiyaŋ Kawawaŋgalen golaŋ zet ammagen diindome ekŋenaŋ zet ke ku mkipmaŋ bewep. 35 Ma nemba kapiyaŋ amgalen nânâŋin enzililiŋaŋ penaŋ keyet yaŋaŋ mkawaŋ bewe. Kegok sokbeme geŋmagen sindem omba penaŋ sokbewe sakamaŋ wanam kukŋaŋ penaŋaŋ sekdi aŋme sindem mambein keboŋ penaŋ tiwanik.” Kegok zemdelaŋ zeye.
36 Âpme kan keyegak imbi ilip golaŋ zenze imbi ŋen mamtan kwitnaŋ Ana. Ek imbi kwambet Panueliyet nembaŋaŋ Aseliyet sipbutnaŋ. Egaŋ an wati manepeme nup kan 7 etaŋ beme apmaŋaŋ gakime 37 igak kwambet manepeme nup kanaŋ 84 beye. Egaŋ sesewat mka temanen mene mene Kawawaŋgat olim sesewati mandundum samtan ke tu meuyet nâmtalati kegok mamtan. 38 Egaŋ Simionaŋ olim sesewat tapmaŋgeen keyegak kot pataŋ pemti Kawawaŋgat wisikŋ zemti am notnaŋ ekŋen Kawawaŋaŋ Islael am yomengatnaŋ indatitiyelen damuŋ matatemien ekŋen nemba keyet zapat diindoye.
Zisasmak mambipmaneyaŋ Nasalet mkaen gilik zewien
39 Âpme Zosepmak Malia egelaŋ Amobotnaŋgalen zii zelaŋ zenzeŋaŋ ke mâti kwileki mimiyet zenzeŋaŋ ke mdelaŋ zemti nemba okak wetimti gilik zemti mkaŋitdan Nasalet Galili msalen mebun. 40 Âpme nemba ek windeŋaŋmak ma nânâŋaŋ temaŋmak sememe Kawawaŋaŋ ek oloŋen igagen mpeye.
Zisasiyaŋ anembaen sesewat mka teman mowege
41 Nup kan kataŋ Zisasiyet mamaŋ bipmaŋaŋ Aŋgalalaŋ Kendoyet Zelusalem mka temanen mamotemun. 42 Âpme Zisasiyaŋ nup kanaŋ 12 beme Kendoyet mamotemun kegogapm mowebien. 43 Ke moti mame Kendo delaŋ zeme am ekŋenaŋ gilik zemti mkaŋinan mekopme an nemba Zisas ek Zelusalem mka temaŋ tapme mamaŋ bipmaŋaŋ nânâpiŋ pemti ilidak mebun. 44 Egelaŋ, “Wan notnaŋnemak olokati melep,” zemti mebun. Kegok tapm nepemalu kasup kwep delaŋ zeme selen ekmepmalu yek beme sipbutnaŋ ma notnane ekŋenmagen timamat mulup mbun. 45 Egelaŋ kegok mti ku aikbungapm egelaŋ Zelusalem mka temaŋ gilik zemti egat timapmebun. 46 Kegok tapmalut kasup zut delaŋ zeme tugat keŋan egelaŋ Zelusalem sesewat mka temaŋ keŋan Zuda zii zet diindondo an ekŋenmak tomtati zenâ zenâ tapmme moti aikbun. 47 Ekŋenaŋ egat nânâŋaŋ ma yaŋkwesisiŋinaŋgat dopmaŋ zeye ke ekti nâme igagen beme nâmtemtem mbien. 48 Kegok tapme mam bipmanelaŋ ek ekti kan keyet nâmtemtem temaŋ mti mamaŋaŋ pigok dunduye, “Nemun, kwilekiyet mti geŋ pigok mimndamane bipdimak nit keŋ sindem palen gâgât timalup?”
49 Kegok zeme egaŋ kapigok gilik zemti diidoye, “Maŋge bien, kwilekiyet natimalup? It neŋ Bipmnaŋgalen mka keŋan tatagalen ke ku nâlup?” 50 Kegok zeme egelaŋ Zisasiyelen zetnaŋ gilik zemidaye keyet yaŋaŋ ku nâmâtâbun.
51 Kegok sokbeme Zisasiyaŋ mamaŋ bipmaŋ egetgalen zelit gawepumti ilinsakwep gilik zemti Nasalet mkaen mebien. Meti ke mamti mamaŋ bipmaŋgalen zelit gawepumti mamtan. Mamaŋaŋ egalen zet ke keŋanen mkatikŋaŋ bemti nâmamtan. 52 Âpme Zisasiyaŋ sekŋaŋ sememe nânâŋaŋ kegogak nâmteleŋ peme Kawawaŋaŋ ma amnaŋ ek ekti nâmtikŋaŋ mme maŋge.