3
Zânaŋ Zisasiyelen mulupmaŋ mbe keyelen weyeyaŋ mge
(Matiyu 3:1-12; Mak 1:1-8; Zân 1:6-8, 15-36)
Âpme an kwitnaŋ Tibeliasiyaŋ Loma msalen amobotnaŋ temaŋ maŋge. Kan keyet an ekŋen kapiyaŋ polowins sambe Lomayelen zemâtâtât kandaŋan mambien ekŋengalen amobotnaŋ mambien: Pontias Pailet Zudia, Samalia, Idumea polowins tuk ekŋen keyelen amobotnaŋ maŋge; Elolaŋ Galili ma Pelea polowins zut keyelen amobotnaŋ maŋge. Elotgat meniŋaŋ kwitnaŋ Piliwaŋ Itulia am ma msat isikŋaŋ kwitnaŋ Talakonaitis ekŋengalen amobotnaŋ maŋge. Âpme Lisaniasiyaŋ msat isikŋaŋ kwitnaŋ Abilin ekŋengalen amobotnaŋ maŋge. Âpme Anas ma Kaiapas egelaŋ Zelusalem sesewat mka temaŋgalen sâpe sâpe bumbu amobotnaŋ ilizuzut mambun. Kan keyet Kawawaŋaŋ zezapat Zân Zekalayasiyet nemuŋaŋgat msat tuŋgupman ke zemsame kopme Zân egaŋ Zodan tu nembet nembet mka ŋande tapmege ke meti zezapat kapigok diindoye, “Keŋ gilik zenze aikti yomengatnan kwati tu zulupme Kawawaŋaŋ yomin katikpesem.” Zeme zet ŋande keyet golaŋ zenze an Aizayayaŋ Kawawaŋgalen zapat itnaŋanen meluwaŋ mge keyet katnanen sokbein. Zet ke kapigok,
“An ŋenaŋ msat tuŋgupman kwizet buŋam kapigok takuin, ‘Amobotnaŋaŋ kokotnaŋgalen weyeyaŋ mulup mit. Set mobototot mimiŋaŋ utume kwetetepmaŋ beme egaŋ kokogalen setnaŋ sokbak. Ma luŋ temaŋ tototnaŋ sambe msat aŋbeme kwepmâlak ma kalaŋ mobotnaŋ utume tolak. Set guŋgwaŋ guŋgwaŋ mimiŋaŋ weyaŋme teŋ bek ma set aimboŋaŋmak ma kaŋaŋ mobot totot mme kwetetepmaŋ bek. Msalen am sambeyaŋ Kawawaŋaŋ yomengatnaŋ ndatetim kwazin ke ekmâtâbep!’ ” (Aizaya 40:3-5)
Zet ŋande ke Aizayayaŋ zeye ya Zânaŋ ewe zet ŋande keyegak zeye.
Âpme am sambe ekŋenaŋ Zânaŋ tu zulutindende ekmagen kopme kapigok diindoye, “In nombeyelen alikŋaŋ. In nâme Kawawaŋaŋ yominaŋgat dopmaŋ mutumindasâgât tapm ke walabep bein? Yek penaŋ. In mama mimi dolakŋaŋ mme keyaŋ in yomengatnan keŋin gilik zewien ke sosok sokbemkawaŋ bewe. In keŋinan kapigok ku otnâit, ‘Nin Abalaamgat iŋsokŋane manup keyepm Kawawaŋaŋ ku zemndowe.’ Neŋ pigok diindoma nâit, zet ke belakŋaŋ penaŋ. Kawawaŋ egaŋ zenak beme ke ŋep zeme nanzaŋ ekŋen kapiyaŋ Abalaamgat alikŋane bewiek.” Kegok zemti zet zapat sesepmaŋ ewe tusum pigok zeye, “An ŋen ek nâmkiŋpepeŋaŋmak bewe ke tep katnaŋ maelikzin keboŋ. Âpme an ek nâmkiŋpepeŋepiŋ bewe ek tep sinaŋ memuŋ beme tobe keboŋ ke ek tepgat zapat bewe.”
10 Kegok zeme am ekŋenaŋ yaŋkwesiwien, “Nin zigok mmann ŋep benak?”
11 Zeme egaŋ zet dopmaŋ kapigok gilik zemindaye, “An ŋen melakanduŋaŋ zut wemsain beme ŋen an melakanduŋepiŋ main ke sawe ma an ŋen meu nimwiaŋ wiaŋaŋmak main beme am notnaŋ tu meupiŋ ekŋen kalaŋkum indawe.”
12 Kan keyet takis mânep titi an ekŋenaŋ kegogak Zânmagen tu zululugalen kobien. An ekŋen keyaŋ kapigok yaŋkwesiwien, “An diindondo, nin kwileki mmann ŋep benak?”
13 Ekŋen kegok yaŋkwesime egaŋ kapigok diindoye, “In takis mânep katnaŋen bembeŋaŋ ke aŋgosomti moti matip ke katikpemti zemâtâtpepeŋanen esemteŋ matimambep.”
14 Âpme kasa kuku an notnaŋ ekŋenaŋ koti kegogak yaŋkwesiwien, “We nin zigok? Nin kwileki mbanup?” Zeme kapigok diindoye, “In am ekŋenmagen mânep indapilimti zem kiŋgat indemti zet mutum mutum zemti ku tiwep. In muluwinaŋgat tosaŋaŋ keŋ pembenaŋ palen indame tiwep.”
15 Am ekŋenaŋ webe webe mamimtemien keyet penaŋaŋ yaŋbemti sokbeme ekŋenaŋ keŋinan kapigok otnâwien, “Zân kapi Kilais sokbembeyelen zenzeŋaŋ ke mene.” 16 Kegok zeme Zânaŋ ekŋen sambe kapigok diindoye, “Neŋ keŋin gilik zeme tu etaŋ manzulutindeyap yaŋgut bamnan An kosâpm ek Amobotnaŋ temaŋ windeŋaŋbeŋ penaŋ. Ek Amobotnaŋ penaŋ; neŋ an tototnaŋ. An keyaŋ koti ikŋaŋ Kawawaŋgalen Emetak Teŋ mulupmaŋ teziŋaŋ yom zim kwetetepmaŋ mambein kemak temakwep zulutindewe. 17 An keyaŋ am nâmkiŋpepeŋinmak time maŋge ŋen motasâip mti nâmkiŋpepeŋinpiŋ kegogak time maŋge ŋen motatsâpmnen sepemaŋ imbi ŋenaŋ kawakŋaŋ ondesâgât makalopbein kogok mbe. An ke mulupmaŋ imbiyaŋ kawakŋaŋ makalopbemti bekanaŋ matime mezin keyet kataŋ egaŋ am nâmkiŋpepeŋinpiŋ timti time teziŋ ŋandan towebep. Mti kawak ketnaŋ pembenaŋ ondesât time mamotazinen kogok ke am nâmkiŋpepeŋinmak indatime ikŋaŋmak tabep.” 18 Âpme Zânaŋ am mama mimiŋin ekmâtâti keŋ gilik zenze aiikgalen egaŋ zapat dolakŋaŋ yomengatnaŋ indamukulem mbe keyelen golaŋ zet set katnaŋ igak igak zemsokbemindaye.
Zânaŋ Zisas tu zulutpeye
(Matiyu 3:13-17; Mak 1:9-11)
19-22 Âpme am ekŋenaŋ tu zulupme delaŋ zeme Zisasiyaŋ kegogak mepme tu zulutpeye. Kegok mti keyegak tadundume kululuŋ ŋandeme Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ sasakandenombe nemboŋ bemti ekmagen toge. Ke topme kululuŋengatnaŋ zet ŋande kapigok sokbeye, “Geŋ nanaŋgat Nemun penaŋ. Neŋ gâgât nâmtikŋaŋ omba penaŋ manâyap. Neŋ geŋ gaombemgewanen am yominangatnaŋ indati kwabanik keyet oloŋen miap.”
Âpme amobotnaŋ Elolaŋ meniŋaŋgalen imbi kwitnaŋ Elodias kambu menzem wage ke ma sekŋeyak notnaŋ bekanaŋ penaŋ mge keyepmti Zânaŋ egaŋ yom mge keyet musuwewet zet zeye. Kegok mme Elolaŋ Zân mka katikŋan peye ke yom temaŋ ŋen ewe tusuye.
Zisasiyet yeŋsokŋane ekŋengat kwilin
23 Âpme Zisasiyaŋ nup kanaŋ 30 beme mulupmaŋ yaŋbemti mge. Am notnaŋaŋ Zisasiyet nâme Zosep ikŋaŋgat nemuŋaŋ penaŋ beye.
Zosepgat bipmaŋ Eli,
24 Eliyet bipmaŋ Matat.
Matatgat bipmaŋ Liwai.
Liwaiyet bipmaŋ Melki.
Melkiyet bipmaŋ Zanuai.
Zanuaiyet bipmaŋ Zosep.
25 Zosepgat bipmaŋ Matatias.
Matatiasiyet bipmaŋ Amos.
Amosiyet bipmaŋ Naum.
Naumgat bipmaŋ Esili.
Esiliyet bipmaŋ Nagai.
26 Nagaiyet bipmaŋ Mat.
Matgat bipmaŋ Matatias.
Matatiasiyet bipmaŋ Semein.
Semeingat bipmaŋ Zosek.
Zosekgat bipmaŋ Zoda.
27 Zodayet bipmaŋ Zoanan.
Zoanangat bipmaŋ Lesa.
Lesayet bipmaŋ Zelubabel.
Zelubabeliyet bipmaŋ Sealtiel.
Sealtieliyet bipmaŋ Neli.
28 Neliyet bipmaŋ Meliki.
Melikiyet bipmaŋ Adi.
Adiyet bipmaŋ Kosam.
Kosamgat bipmaŋ Elimadam.
Elimadamgat bipmaŋ Eili.
29 Eiliyet bipmaŋ Zosua.
Zosuayet bipmaŋ Eliezel.
Eliezeliyet bipmaŋ Zolim.
Zolimgat bipmaŋ Matat.
Matatgat bipmaŋ Liwai.
30 Liwaiyet bipmaŋ Simion.
Simiongat bipmaŋ Zuda.
Zudayet bipmaŋ Zosep.
Zosepgat bipmaŋ Zonam.
Zonamgat bipmaŋ Eliakim.
31 Eliakimgat bipmaŋ Melea.
Meleayet bipmaŋ Matata.
Matatayet bipmaŋ Natan.
Natangat bipmaŋ Dewit.
32 Dewitgat bipmaŋ Zesi.
Zesiyet bipmaŋ Obet.
Obetgat bipmaŋ Boas.
Boasiyet bipmaŋ Salimon.
Salimongat bipmaŋ Nason.
33 Nasongat bipmaŋ Aminadap.
Aminadapgat bipmaŋ Alini.
Aliniyet bipmaŋ Esilon.
Esilongat bipmaŋ Peles.
Pelesiyet bipmaŋ Zuda.
34 Zudayet bipmaŋ Zekop.
Zekopgat bipmaŋ Aisak.
Aisakgat bipmaŋ Abalaam.
Abalaamgat bipmaŋ Tela.
Telayet bipmaŋ Naol.
35 Naoliyet bipmaŋ Seluk.
Selukgat bipmaŋ Leu.
Leuyet bipmaŋ Pelek.
Pelekgat bipmaŋ Abel.
Abeliyet bipmaŋ Sela.
36 Selayet bipmaŋ Kainan.
Kainangat bipmaŋ Alapasat.
Alapasatgat bipmaŋ Sem.
Semgat bipmaŋ Noa.
Noayet bipmaŋ Lemek.
37 Lemekgat bipmaŋ Metusela.
Metuselayet bipmaŋ Enok.
Enogat bipmaŋ Zalet.
Zaletgat bipmaŋ Maalalel.
Maalaleliyet bipmaŋ Kenan.
38 Kenangat bipmaŋ Enos.
Enosiyet bipmaŋ Set.
Setgat bipmaŋ Adam
ma Adamgat bipmaŋ Kawawaŋ.