4
Sadaŋaŋ msat tuŋgupman Zisasiyet yaŋaŋ mim ege
(Matiyu 4:1-11; Mak 1:12-13)
Âpme Zisas Emetak Teŋaŋ keŋanen tage keyepm egaŋ Zodan tu katipemti mepme Emetak Teŋ keyaŋ Zisas msat tuŋgupman met zeme ke meti msasa 40 ke Zisasiyaŋ tu meu ninipiŋ mamti egaŋ tu meuyet penaŋ gakiwaleletgalen mge.
Kegok tapmme msasa 40 delaŋ zeme Sadaŋaŋ ekmagen koti yaŋaŋ m eksâti pigok dunduye, “Geŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋ penaŋ benik beme nanzaŋ kapi zemane meu sokbeme ŋep nsenik.”
Kegok zeme Zisasiyaŋ kapigok dunduye, “Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen meluwaŋ kapigok kukuŋaŋ tazin,
‘Amnaŋ keŋin tu meuyet etaŋ bemti ku mamayelen. Yek penaŋ.’ ” (Zii Zet 8:3)
Kegok zeme Sadaŋaŋ Zisas kalaŋ teepmaŋ temaŋ ŋengat dukŋan aikmoti msat kataŋ amobotnaŋ sambe ekŋengalen msat sambe zikat same ekmâpmeŋgut Zisas kapigok dunduye, “Neŋ amobotnaŋ sambe ekŋengalen msat sambe msat kataŋ tazin ke ma ekŋengalen kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ sambe ke gâgât gasap. Ekŋen kwitnaŋ kwitnaŋ sambe kapi nâlen ma neŋ an ŋen ma an ŋen sasâgâti ŋep sasap. Keyet geŋ nâgât pedondomti dundundu mnasenik beme kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ekdigen ke gâgât gasap.”
Kegok zeme Zisasiyaŋ zet dopmaŋ kapigok dunduye, “Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen meluwaŋ kapigok kukuŋaŋ tazin,
‘Kawawaŋ Amobotnaŋdi etaŋ pedondom samti dundum sawanik ma ek kwep etaŋ sisiliŋ mim samti mambanik.’ ” (Zii Zet 6:13-14)
Kegok dundume Sadaŋaŋ Zisas Zelusalem sesewat mka temaŋ dukŋaŋen aikti mot peme tapme kapigok dunduye, “Geŋ Kawawaŋgat nemuŋaŋ beme kapiyetnan palam towet 10 enenogat Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋen meluwaŋ ŋen kapigok kumpepeŋaŋ tazin,
‘Kawawaŋaŋ enseliŋaŋ peme kot aŋgalaŋgeme ku walebanik.’
11 Ma ŋen ewe kapigok,
‘Ekŋenaŋ belinaŋ gatam topme nanzaŋaŋ sedi ku aŋbe.’ ” (Sam 91:11-12)
12 Kegok zeme Zisasiyaŋ Sadaŋ kapigok dunduye, “Yaŋgut Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋ meluwaŋ ŋen kapigok tazinegak,
‘Kawawaŋ Amobotnaŋdi tetimaemaeen ku pewanik.’ ” (Zii Zet 6:16)
13 Sadaŋ ek yaŋaŋ kegok m ek m ek mgeyaŋ yek beme bam yaŋaŋ m eekgalen nâmti pemege.
Zisasiyaŋ Kawawaŋgalen zet zapat dolakŋaŋ yaŋbemti Galili msalen zemsokbeye
14 Âpme Zisasiyaŋ Galili msalen gilik zem mepme Emetak Teŋgalen winde ekmak tage. Ke kot mame kwizapatnaŋaŋ sakwep palakŋaŋ bemti msat ke ma notnaŋ sokŋan tapmeliwen ke mekoge. 15 Ke mekopme egaŋ Zuda amgalen sesewat mka isisikŋan sambe ke meti am Kawawaŋgalen zezapat dolakŋaŋ diindome ekŋenaŋ zetnaŋ ke nâmtikŋaŋ ma oloŋen penaŋ mti zemsesewabien.
Nasalet mkaengalen am ekŋenaŋ Zisas zetnaŋgat ku nâmtikŋaŋ mbien
16 Âpme Zisasiyaŋ Nasalet mkaen mamti semeyeen ke metapme Sabat tagoŋgo kan sokbeme sesewat mkaen kan kataŋ mametan kegogak metati Kawawaŋgalen zezapat itnaŋaŋ maiŋgalen dendaŋ watapme 17 sesewat mkaengalen mulup an ŋenaŋ golaŋ zenze an Aizayayelen papia muŋguguŋaŋ meluwaŋaŋmak ke mti same mototi zet ŋen kapigok ekti maiŋge,
18 “Aizayayaŋ kapigok zenzeŋaŋ,
‘Amobotnaŋgalen Emetak Teŋaŋ ekmagen koti egaŋ ombem neme am tototnaŋ ekŋengat zezapat dolakŋaŋ mkawaŋ bembeyelen koban. Ma am notnaŋ mka katikŋan matalip ekŋenaŋ lala mebep. Ma am zikalin beŋaŋ ekŋenaŋ zikalin ekbep. Ma am notnaŋ am notnaŋaŋ mtoindewien ekŋen ke tiŋkwatindewe. 19 Ma egaŋ Kawawaŋaŋ amŋane yomengatnaŋ indamukulem mimiyelen kanaŋ sokbein keyelen zet zapat zemkawaŋ bewe.’ ” (Aizaya 61:1-2)
20 Zet kegok maiŋme delaŋ zeme papia ke muŋgumti mulup an ke samti egaŋ zet keyet yaŋaŋ mkawaŋ bembeyelen totapme animbi sambe sesewat mkaen tabien ekŋenaŋ zikat gwalalaŋ ek kwep ekbien. 21 Kegok mme egaŋ zet yaŋbemti kapigok diindoye, “Alak zet zapat maiŋma nâip keyet penaŋaŋ neŋmagen sokbem tazin.”
22 Kegok zeme ekŋenaŋ nâme penaŋ beme zetnaŋgat nâmtikŋaŋ mti tek tek mti nânâŋaŋgat pisem zewien, “Anemba kapi sosok Zosepgat nemuŋaŋ wa kapi.”
23 Kegok zeme egaŋ diindoye, “Neŋ nâyap in neŋ zapat dinosâbip ke amnaŋ zezapat ke nânâŋaŋ manzeip ke kapigok, ‘Geŋ dokta benik beme gitaŋgat nodine weyaŋindesenik.’ Ma in nâgât kegogak zesâbip, ‘Geŋ Kapaneam mka temanen menok sepem igak igak mbananen ke alak kapi mkandi ŋotekŋaŋ mulupdi ke kegogak mmane ekne.’ ”
24 Kegok zemti egaŋ tusum zeye, “Golaŋ zenze an ŋen mkaŋaŋ ŋotekŋan tapme ikŋaŋgalen maŋge ekŋenaŋ notn notn dolakŋaŋ ku mamimpeip.” 25 Ma zet ŋen ewe pigogat zema nâit, “Golaŋ zenze an Ilaiza egaŋ maŋge kan keyet Islael msat kataŋ nup kan tuk ma eyoŋga 6 kegok mtete temaŋ tapme msat kataŋ meuyet kambeŋ sokbeye. Ke penaŋ kan keyet Islael msalen imbi kwambet sambe mambien. In ma neŋ nânup. 26 Kawawaŋ egaŋ golaŋ zenze an Ilaiza imbi kwambet Islael msalen mambien ekŋen indamukulem mimiyelen ku zempeme mege. Yek penaŋ. Egaŋ ek Islael maŋgeen ku sokbembeŋaŋ mka kwitnaŋ Salepat Saidon msalen imbi kwambet ŋenmagen zempeme mukulem mpepeyelen mege. 27 Âpme naman golaŋ zenze an ŋen kwitnaŋ Elisayaŋ maŋgeen kan keyet Islael msalen am liŋgit katikŋaŋinmak sambe penaŋ mambien yaŋgut egaŋ ekŋenmagengatnaŋ ŋen mukulem mme dolakŋaŋ ku beye. An kwitnaŋ Naeman ek Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ek Silia msalengatnaŋ mukulem mpeme ek etaŋ liŋgitnaŋ ŋeluye.”
28 Zisasiyaŋ kegok diindome am sesewat mka keŋan tabien ekŋenaŋ zet keyet nâmti ŋenzinziŋ penaŋ mbien. 29 Kegok sokbeme ekŋenaŋ wati Zisas âtâpe âtâpem toti Nasalet mka ŋande ganzenan met pewien. Ma ekŋengalen mka ŋande ke kalaŋ temaŋ keyet dukŋan matatan. Keyepmti ekŋenaŋ mandamti kalaŋ kandaŋaset moti ekŋenaŋ Zisas ŋandaŋan âtâpeme towesât mbien 30 yaŋgut egaŋ ekŋengat tuŋguwinaset mege.
Zisasiyaŋ we bekanaŋ an ŋengat keŋangatnaŋ zempeme mege
31 Âpme Zisasiyaŋ ke toti met Galili msalen mka temaŋ kwitnaŋ Kapaneam ke pataŋ zemti Sabat tagoŋgo kanen zezapat dolakŋaŋ am ekŋen kemagen zemzikat indaye. 32 Egaŋ zetnaŋ windeŋaŋmak zeye keyepm amnaŋ egaŋ zezapat diindoye ke nâmti nâmtemtem mbien.
33 Âpme sesewat mka keyet keŋan an ŋen we bekanaŋaŋmagaŋ keyak tapmaŋge. 34 Yaŋ we bekanaŋ keyaŋ Zisas ekiŋgati omba penaŋ kwizet kumti zeye, “Eii! Zisas Nasalet mkaengatnaŋ, geŋ ninmak mulup msâpmnik ke nin nânup. Geŋ nin ndawaleletgalen nâmti kodik, ma? Geŋ an kwi ke neŋ ŋep nâmâtâlap. Geŋ Kawawaŋgalen Nemuŋaŋ Teŋ penaŋ.”
35 Kegok zeme Zisasiyaŋ we bekanaŋ keyet pigok zeye, “Buzak tati an keŋangatnaŋ kwati met.” Kegok zeme we bekanaŋ an keyet keŋangatnaŋ kwaweti am ekŋengat zikalinan an ke mme tokutum peweme egaŋ ku waletpeye.
36 Kegok sokbeme an imbi sambeyaŋ ke ekti nâmtemtem mti ilinak kapigok zemâbien, “Kae, egaŋ zet windeŋaŋbeŋ penaŋ tazein. Ke ek an kwizapatnaŋmak ma windeŋaŋmakgapm zet zeme we bekanaŋaŋ am keŋangatnan wati mamepmâlip.” 37 Âpme amnaŋ Zisasiyet zezapat ma menok mamanamaŋ mkwage keyaŋ Galili msalen mka ŋande igak igak sokŋan ma beŋan ke zapatnaŋaŋ mekopme delaŋ zemâge.
Zisasiyaŋ Saimongat tatnaŋ imbi ma am notnaŋ weyaŋindeye
38 Âpme Zisas sesewat mkaengatnan toti Saimongalen mkaen mowege. Kan keyet Saimongat tatnaŋ imbi zawat sek kip temaŋ mti tawemaŋgeyaŋ egat yayaŋ mti Zisasiyet pigok yaŋkwesiwien, “Geŋ imbi kapi ŋep mukulem mpesenik ma yek?” 39 Kegok zeme Zisasiyaŋ imbi weŋgeen mka keyet keŋan meti mundum imbiyaŋ tawemaŋgeen ganzenan dendaŋ tati kusum toti sekŋaŋ kipmaŋ ke atam nâmti zawat sek kikip ke zempeme egaŋ keyegak wawatnak ekŋengat tu meu weyeyaŋ mulup mge.
40 Kegok mti tatnepeme kasup towesâgât mme Sabat tagoŋgo kan delaŋ zeme am sambeyaŋ noline zawat kwitnaŋ igak igakmak indatimti Zisasmagen kopme betnaŋ ilizuzut am kwep kwep sekŋinan beme ŋep bewien. 41 Kegok mme we bekanaŋaŋ am keŋinangatnan kwati kwizet ŋagak omba penaŋ mti zewien, “Geŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋ penaŋ!”
Ekŋenaŋ Zisasiyet yaŋaŋ Kilais nâmbien keyepmti egaŋ ekŋen zemkulumindemti, “Buzak talit,” zemindeye.
42 Âpme msat msame egaŋ toti msat tuŋgupman butnaŋ ŋen met dundundu mulup mti tapmaŋge. Âpme am ekŋenaŋ Zisas timat meti met aikti ekŋenmak mamayet aŋgalaŋbien. 43 Ekŋenaŋ kegok mme egaŋ pigok diindoye, “Neŋ mka temaŋ kataŋ meti Kawawaŋgalen zemâtâtât katnanen mama keyet zet zapatnaŋ diindondoyelen Kawawaŋaŋ zemneneŋaŋgapmti ŋep ku tasap.”
44 Kegok zemti Zudia msat keyelen sesewat mkaen meti Kawawaŋgalen zezapat dolakŋaŋ mandiindometan.