7
Stiwen da gen kokwin amɨnon gen yagɨt
Aŋek mukwa sogok amɨn dakon mibɨltok amɨn da yaŋ iyɨgɨt, “Gen on yaŋ gamaŋ uŋun asi yoŋ bo top?”
WW 11.31; 12.1Yaŋ iyɨŋban Stiwen da odeŋ yoyɨgɨt, “Not ae dat kabɨ, nandani! Datnin Abraham uŋun Aran mɨktɨmon dɨma kɨŋ egek Mesopotemia mɨktɨmon egɨpgut bɨsapmon Piŋkop tɨlɨmni uŋun Abrahamon altaŋ ɨmgut. Altaŋ ɨmɨŋek yaŋ iyɨgɨt:
‘Gak mɨktɨmgo ae notgo dabɨgoyo yopmaŋek mɨktɨm kɨnda nak da golɨkeŋ uŋudon kɨki.’
WW 11.31–12.5Piŋkop da yaŋ iyɨŋban Kaldia mɨktɨm yɨpmaŋek Aran mɨktɨmon paŋkɨ egɨpgut. Paŋkɨ egakwan datni kɨmagakwan Piŋkop da yabekban ji da abɨsok on mɨktɨm ekwaŋon apgut. WW 12.7; 15.18; 17.8Apban Piŋkop da Abraham iyɨ do mɨktɨm tɨmjok kɨnda dɨmasi ɨmgut. Mani Abraham gat yawi dɨwatni gat da on mɨktɨm don abɨdoni do yaŋ teban tok gen kɨnda yagɨt. Gen uŋun iyɨgɨt bɨsapmon Abraham monjɨ mɨni egɨpgut. WW 15.13-14; TP 12.40Piŋkop da Abraham yaŋ iyɨgɨt:
‘Gak dakon yawi dɨwatgo da amɨn ŋwakŋwarɨ da mɨktɨmon egɨpni.
Egek oman amɨn dagaŋakwa amɨn da yo yokwi aŋ yomɨŋakwa bɨlak 400 asak.
TP 3.12Mani yo yokwi aŋ yomni amɨn nak da don kobogɨ yokwi aŋ yobeŋ.
Yaŋ aŋapbo yawi dɨwatgo da mɨktɨm uŋun yɨpmaŋek obɨŋ on mɨktɨmon nak gawak namni.’
WW 17.9-14; 21.4Yaŋ iyɨŋek saŋbek saŋbek agɨmal dakon tɨlakni gɨptɨmni mandɨsak do iyɨgɨt. Aŋek don Abraham dakon monji Aisak altaŋban gɨldatni 8 kabɨ aŋakwan gɨptɨmɨ mandagɨt. Ae don Aisak da Jekop dakon datni agɨt. Ae Jekop da babɨknin 12 kabɨ dakon datni agɨt.
37.11,28; 39.2,21-23Uŋun babɨknin 12 kabɨkon da dɨwarɨ da Josep do nandaba yokwi tok aŋek amɨn do yomɨŋek tomni tɨmɨkgwit. Tɨmɨkba uŋun amɨn da Josep oman monjɨ egɨpjak do Isip mɨktɨmon aŋkɨwit. Mani Piŋkop uŋun Josep gat egek 10  WW 41.37-44jɨgɨ morapni altaŋ ɨmgwit uŋun aŋpulugaŋek kukwaŋ ɨmgut. Aŋakwan Josep da Isip dakon kɨla amɨn madep Pero gat gen yagɨmal bɨsapmon Piŋkop da nandaŋ kokwin tagɨsi ɨmɨŋakwan kɨla amɨn madep da kaŋban tagɨsi agɨt. Yaŋ kagɨt do Isip mɨktɨm ae yutni dakon yo morap kɨla asak do yɨpgut.
11  WW 41.54; 42.1-2Yɨpmaŋakwan Isip ae Kenan mɨktɨmon jap kaloŋɨsok tawit do babɨknin jap do aŋek jɨgɨ madepsi pawit. 12 Yaŋ egek Jekop jap Isip toŋ yaŋ nandaŋek babɨknin yabekban Isip mɨktɨmon kɨwit. 13  WW 45.1-4,16Don aeni kwa Josep da notni yaŋ yoyɨgɨt, ‘Nak naga ji dakon notji Josep.’ Yaŋ aban kɨla amɨn madep Pero da Josep dakon yawi dɨwatni dakon mibɨlɨ nandaŋ pɨndakyo agɨt. 14  WW 45.9-11; 46.27Uŋun da kwenon Josep da datni Jekop ae yawi dɨwatni 75 kabɨ yaŋ kɨsisi morap apni do gen yɨpban kɨgɨt. 15  WW 46.1-7; 49.33Jekop gen uŋun nandaŋek kɨŋ Isip mɨktɨmon egek kɨmakgɨt. Ae babɨknin dɨwarɨ kɨsi kɨmakgwit. 16  WW 23.2-20; 33.19; Jos 24.32Kɨmakba amɨn da bumjotni wamaŋ aeni tobɨl paŋkɨ Sekem kokup papmon wayɨkgwit. Bumjot yopyop tamo uŋun kalɨp Abraham da Sekem amɨn kɨnda mani Amo uŋun dakon monjini do moneŋ yomɨŋek abɨdagɨt.
17  TP 1.7-8Kalɨp Piŋkop da Abraham dakon yawi dɨwatni da Israel mɨktɨm don abɨdoni do yaŋ teban tok aŋ ɨmgut. Kɨlɨ mɨktɨm abɨdoni dakon bɨsap kwaŋ taŋakwan Israel amɨn Isip mɨktɨmon egɨpgwit uŋun madepsi ɨreŋ tawit. 18 Ɨreŋtaŋ egakwa kɨla amɨn madep kalugɨ kɨnda noman tagɨt. Uŋun amɨn da Josep dɨma nandaŋ ɨmgut. 19  TP 1.11-22Uŋun kɨla amɨn madep da nin dakon babɨknin madepsi paŋkewalek yo jɨgɨsi aŋ yomgut. Yaŋ aŋek gen tebaisi yoyɨŋban monjɨ ŋakŋakni waŋga pabɨgɨ yopba taŋek kɨmakgwit.
20  TP 2.2Uŋun bɨsapmon Moses altagɨt. Moses uŋun monjɨ ŋakŋak tagɨsi ae Piŋkop da kaŋ galak tagɨt. Datni da yutnon kɨlani aŋakwa kanekni kapbɨ agɨt. 21  TP 2.3-10Kanekni kapbɨ aŋakwan waŋga abɨgɨ yɨpmaŋakwa kɨla amɨn madep Pero dakon gwi da kaŋ abɨdaŋ aŋkɨ iyɨ dakon monji naŋ yaŋ upmakgɨt. 22 Upmakban tagaŋek Isip amɨn dakon nandak nandak tagɨsi kɨsi nandaŋ mudagɨt. Aŋek gen yagɨt ae pi mibɨlɨ mibɨlɨ agɨt uŋun tapmɨmɨ toŋsi agɨt.
23 Moses uŋun bɨlakni 40 aŋakwan Israel amɨn notni kɨŋ pɨndat do nandagɨt. 24  TP 2.11-15Kɨŋ pɨndakban Isip amɨn kɨnda da Israel amɨn kɨnda yokwi aŋ ɨban kagɨt. Yaŋ kaŋek notni aŋpulugok do aŋek Isip amɨn uŋun yokwi agɨt dakon kobogɨ do uŋun amɨn aŋakban kɨmakgɨt. 25 Moses yaŋ aŋek yaŋ nandagɨt, ‘Piŋkop da nak aŋpulugaŋban Israel amɨn uwal da kɨsiron baŋ tɨmɨtdɨsat yaŋ nandaŋ namdaŋ.’ Mani Israel amɨn Moses do yaŋ dɨma nandawit. 26 Pakgɨt da wɨsa dagokdo Moses abɨŋ pɨndakban Israel amɨn bamorɨ da emat wamgumal. Wabal paŋwasɨk do aŋek yaŋ yoyɨgɨt, ‘Jil not kaloŋɨ da nido notni dapmaŋ dapmaŋ amal?’
27 Yaŋ yoyɨŋban emat wasagɨt amɨn da Moses ukwayɨkban kɨŋakwan yaŋ iyɨgɨt: ‘Namɨn da kɨla amɨn ae gen kokwin amɨnin gepmak? 28  TP 2.14Apma gak Isip amɨn kɨnda aŋakbɨ kɨmakgɨt, abɨsok nakyo kɨsi yaŋ gɨn nɨkbɨ kɨmokgeŋ do nandɨsal, ma?’ 29  TP 2.21-22; 18.3-4 “Gen uŋun iyɨŋban nandaŋek Moses pasal Midian mɨktɨmon paŋkɨ egek uŋudon mɨŋat kɨnda paŋek monjɨ bamorɨ paŋalagɨt.
30  TP 3.1-10Paŋalaŋek bɨlak 40 egɨ mudaŋakwan aŋelo kɨnda da Moses altaŋ ɨmgut. Aŋelo uŋun kɨndap monɨŋ kɨnda soŋek mɨleŋ asɨp baljagɨt uŋungwan akgɨt. Sinai Kabap da kapmatjok mɨktɨm kɨbɨrɨ tɨm kɨnda tagɨt uŋudon altaŋ ɨmgut. 31 Moses yo uŋun altaŋban kaŋek but morap agɨt. Yaŋ nandaŋek kapmatjok da pakyaŋsi kok do aŋek kɨgɨt. Kɨŋakwan Amɨn Tagɨ da yaŋ iyɨgɨt, 32 ‘Nak babɨkgo Abraham, Aisak ae Jekop dakon Piŋkop.’ Yaŋ iyɨŋban Moses nɨmnɨmɨgek sɨŋtaŋ kokdosi pasalgɨt. 33 Aŋakwan Amɨn Tagɨ da yaŋ iyɨgɨt: ‘Moses, kandap gwɨlgo ɨlɨk yopmaŋ. Mɨktɨm tɨm uŋun bamaŋ akdal uŋun telagɨ mɨktɨm. 34 Mɨŋat amɨn kabɨno Isip amɨn da yo yokwi morapmɨ aŋ yomɨŋakwa kɨlɨ pɨndat. Ae kunam wuwɨkni kɨlɨ nandat do aŋek Isip da kɨsiron baŋ tɨmɨt do pɨsat. Moses kɨlɨ apbɨ yabekgo Isip mɨktɨmon kɨki.’
35  TP 2.14 “Kalɨp Israel amɨn da Moses abɨŋ yɨpmaŋek yaŋ iyɨwit, ‘Namɨn da mibɨltok amɨn ae gen kokwin amɨnin manjɨŋ gepmak?’ Piŋkop da uŋun Moses naŋgɨn mibɨltok amɨni ae jɨgɨkon baŋ tɨmɨtjak amɨni yabek yomgut. Aŋelo kɨndap monɨŋon akgɨt uŋun da Piŋkop dakon gen abɨdaŋek Moses yabekgɨt. 36  TP 7.3; 14.21; IDT 14.33Aŋek Moses da Isip mɨktɨmon baŋ tɨmɨk paŋkɨŋek wasok tapmɨmɨ toŋ ae tɨlak mibɨlɨ mibɨlɨ Isip mɨktɨmon ae Tap Gamikon agɨt. Ae mɨktɨm kɨbɨrɨ tɨmon bɨlak 40 egek yaŋ gɨn agɨt.
37  GT 18.15 “Uŋun Moses dagɨn Israel amɨn yaŋ yoyɨgɨt, ‘Piŋkop da nak aŋalon aŋ nepgut yaŋ gɨn ji kabɨkon naŋ kombɨ amɨn kɨnda don aŋalon aŋ damjak.’ 38  TP 19.3Babɨknin mɨktɨm kɨbɨrɨ tɨm egɨpgwiron Moses uŋun gat kɨsi egɨpgwit. Sinai Kabapmon wɨkwan aŋelo kɨnda da gen iyɨgɨt. Moses da Piŋkop dakon gen egɨp egɨpmɨ toŋ tɨmɨgek nin da nandaneŋ do nimgut.
39 “Mani babɨknin Moses dakon gen nandaŋ guramɨt do dɨma galak tawit. Geni maba kɨŋakwan burɨkon da Isip mɨktɨmon tobɨl kɨk do nandawit. 40  TP 32.1Yaŋ nandaŋek Aron yaŋ iyɨwit, ‘Moses Isip mɨktɨmon da nin paŋ paŋ obɨk amɨn uŋun dukwan kɨk uŋun nin dɨma nandamaŋ. Do gak da kokup kɨdat dakon wupmɨ dɨ wasaŋ nibɨ uŋun da mibɨltaŋ niba kosit wasaŋek kɨneŋ.’ 41-42  TP 32.2-6 Am 5.25-27Uŋun bɨsapmon bulmakau wup kɨnda kokup kɨdatni wasawit. Wasaŋek paret aŋek kɨsit da yo wasawit do kɨsɨk kɨsɨk madepsi awit. Yaŋ aŋakwa Piŋkop da manji yomɨŋek gɨk kanek gɨldatyo gawak yomni do bɨkbɨk yomgut. Kombɨ amɨn da papiakon gen tosok uŋun da tɨlagon yo yokwi awit. Gen uŋun yaŋ tosok:
‘Israel amɨn ji mɨktɨm kɨbɨrɨ tɨmon bɨlak 40 egek bulmakau ae sipsip dapmaŋek mukwa sowit, uŋun nak do awit? Uŋun dɨmasi.
43 Yut kabeŋ ɨmalnaŋ wasaŋbi uŋun guramɨk awɨlgwit uŋun nak dakon yut dɨma.
Dɨsi dakon kokup kɨdatji Molek uŋun dakon yutnaŋ awɨlgwit.
Ae kokup kɨdatji Repan uŋun dakon gɨk wup wasaŋek uŋun kɨsi pawɨlek gawak yomgwit.
Yaŋ awit do nak da ji dolbo mɨktɨmji yɨpmaŋek Babilon umogap tetgɨn do kɨni.’ ”
44 Stiwen saŋbeŋek yaŋ yagɨt, “Kalɨp babɨknin mɨktɨm kɨbɨrɨ tɨmon egɨpgwit bɨsapmon Piŋkop dakon ɨmal yutni taŋ yomgut. Yut uŋun da taŋakwan Piŋkop babɨknin gat egɨpgwit dakon tɨlak agɨt. Ɨmal yut uŋun awit Piŋkop da Moses yaŋ ani yaŋ iyɨgɨt uŋun da tɨlagon awit. 45  Jos 3.14-17Aŋek don monjini gat Josua gat da uŋun ɨmal yut abɨdaŋ aŋaŋ Piŋkop da amɨn kabɨ morapmɨ yolban abɨgɨwit uŋun mɨktɨmon aŋkɨ yɨpgwit. Aŋkɨ yɨpba agakwan wɨgɨ Dewit dakon bɨsap don apgut. 46  2Sa 7.1-16Piŋkop da Dewit do yo tagɨsi aŋ ɨmgut. Aŋakwan Dewit da Jekop dakon Piŋkop do yut kɨnda awal do bɨsit agɨt. 47  1KA 6.1-38Mani Solomon da uŋun yut awalgɨt.
48 “Mani Piŋkop Wɨkwisi uŋun amɨn kɨsit da yut awalgaŋon uŋudon dɨma egɨsak. Kombɨ amɨn da yaŋ yawit:
49  Ais 66.1-2 ‘Amɨn Tagɨ da yaŋ yosok, Kwen Kokup uŋun kɨla amɨn madep yɨyɨt tamono ae mɨktɨm uŋun kandap yɨpyɨp tamono.
Do nak do yut kɨnda arɨpmɨ dɨma agagɨ.
Ae yɨk yawot tamono dukwan tosak?
50 Nak naga uŋun yo morap wasagɨm.’ ”
51  Ais 63.10Stiwen da gen kokwin amɨn kabɨ saŋbeŋek tebaisi yaŋ yoyɨgɨt, “Kwen wɨgɨk amɨn ji amɨn Piŋkop dɨma nandaŋ ɨmaŋ da tɨlagon butji uŋun tebaisi ae mɨrakji da Piŋkop dakon gen dɨma nandabi yombem. Babɨkji da Telagɨ Wup do kurak tawit, jiyo kɨsi yaŋ gɨn aŋ. 52  Mt 23.31Ji dakon babɨkji da kalɨp kombɨ amɨn kɨsi morap do yo yokwisi aŋ yomgwit. Aŋek kombɨ amɨn dɨwarɨ Amɨn Kɨlegɨ don apjak do yaŋkwok awit babɨkji da uŋun amɨn dapba kɨmakgwit. Uŋun Amɨn Kɨlegɨ ji da uwal da kɨsiron yɨpba kɨlɨ aŋakba kɨmakgɨt. 53 Ji Piŋkop dakon gen teban aŋelo da gen kagakon baŋ tɨmɨkgwit, mani dɨmasi guramɨkgwit.”
Stiwen tɨpbaŋ aŋakba kɨmakgɨt
54 Stiwen da gen uŋun yaŋban nandaŋek butjap madepsi nandaŋek mam nawit. 55  Kap 110.1Yaŋsi awit, mani Telagɨ Wup da Stiwen da buron pɨgɨ tugaŋban Kwen Kokup sɨŋtaŋek Piŋkop dakon tɨlɨmni kagɨt. Ae Yesu Piŋkop da amɨnsi tet do akban kagɨt. 56  Kol 3.1Yaŋ kaŋek yagɨt, “Kabɨt, nak kaŋapbo Kwen Kokup wɨtdal kɨŋakwan Amɨn Dakon Monji Piŋkop da amɨnsi tet do akban kosot.”
57 Yaŋ yaŋban geni dɨwarɨ nandak do kurak taŋek mɨrakni si paŋsopmaŋek madepsi yaŋ tɨdawit. Yaŋ aŋek uŋudon gɨn amɨn kɨsisi da pɨdaŋ mipagek kɨŋ Stiwen abɨdawit. 58 Abɨdaŋ kokup pap yɨpmaŋek waŋga abɨgɨ tɨpbaŋ aŋakgwit. Amɨn Stiwen do wasaŋek sɨtnok aŋ ɨmgwit uŋun da ɨmal dubakni ɨlɨk paŋkɨ monjɨ kɨnda akgɨt mani Sol uŋudon yopmaŋek Stiwen tɨpbaŋ aŋakgwit.
59 Tɨpbaŋ aŋagakwa Stiwen bɨsit yaŋ agɨt, “Amɨn Tagɨ Yesu, wupno abɨda.”
60  Lk 23.34Stiwen yaŋ yaŋek ŋwakbeŋ aŋek yaŋ tɨdaŋek yaŋ yagɨt, “Amɨn Tagɨ, yokwini dakon kobogɨ dɨma yobi.” Stiwen yaŋ yaŋek kɨmakgɨt.

7:2: WW 11.31; 12.1

7:4: WW 11.31–12.5

7:5: WW 12.7; 15.18; 17.8

7:6: WW 15.13-14; TP 12.40

7:7: TP 3.12

7:8: WW 17.9-14; 21.4

7:9: 37.11,28; 39.2,21-23

7:10: WW 41.37-44

7:11: WW 41.54; 42.1-2

7:13: WW 45.1-4,16

7:14: WW 45.9-11; 46.27

7:15: WW 46.1-7; 49.33

7:16: WW 23.2-20; 33.19; Jos 24.32

7:17: TP 1.7-8

7:19: TP 1.11-22

7:20: TP 2.2

7:21: TP 2.3-10

7:24: TP 2.11-15

7:28: TP 2.14

7:29: TP 2.21-22; 18.3-4

7:30: TP 3.1-10

7:35: TP 2.14

7:36: TP 7.3; 14.21; IDT 14.33

7:37: GT 18.15

7:38: TP 19.3

7:40: TP 32.1

7:41-42: TP 32.2-6

7:41-42: Am 5.25-27

7:45: Jos 3.14-17

7:46: 2Sa 7.1-16

7:47: 1KA 6.1-38

7:49: Ais 66.1-2

7:51: Ais 63.10

7:52: Mt 23.31

7:55: Kap 110.1

7:56: Kol 3.1

7:60: Lk 23.34