Kwit ma Zet Notnaŋgat Yaŋin
Abalaam Kwit keyet yaŋaŋ kapigok, “am sambeyet sokŋin”. Egaŋ Ibulu am ekŋengat biwin penaŋ. Kwitnaŋ itnaŋaŋ Abalam makumtemien ya bam Kawawaŋaŋ kwitnaŋ naman Abalaam kuye (Sokbembe 17:5). Abalaamgat bipmaŋ kwitnaŋ Tela (Sokbembe 11:26-27). Mkaŋaŋ ŋotekŋaŋ U Kaldia msalen mamamtan yaŋ meniŋaŋ gakime (Sokbembe 11:28) Abalaamaŋ imbiŋaŋ Sela ma meniŋaŋgat nemuŋaŋ Lot ke ilinsakwep msat ke pemti msat ŋen kwitnaŋ Alan ke mepmamtemien (Sokbembe 11:31; Nembayelen Muluwin 7:2-4). Ke mamti Abalaamaŋ nup kanaŋ 75 beme naman Kawawaŋaŋ pigok zeye, “Geŋ maŋgendine timti neŋ msat ŋen aikgawap ke met mambanik.” Kan keyegak Kawawaŋaŋ Abalaamgat zetik pigok mge, “Neŋ gâgât iŋsokdine mma sambe penaŋ sokbemti mambep.” (Sokbembe 12:2) Âpme Abalaamaŋ Kawawaŋgalen zet gawepumti Kenan msalen mege. Ke mame egat nup kanaŋ 100 kegok beme Kawawaŋgalen zetik keyet penaŋaŋ imbiŋaŋ Selayaŋ nemuŋit yu Aisak ambege (Sokbembe 17). Keyet sakŋan Kawawaŋ ma amnaŋ Abalaamgat kwit ma zet notnaŋ kapigok zewien: “An zet gawepupu toŋ,” “Nâgât notn penaŋ,” (Zems 2:21-23), “Am nâmkiŋpepeŋinmak ekŋengat biwin” (Loma 4:17). Abalaamaŋ set kegoset mame keyepmti egat kwitnaŋ ma mamaŋaŋgat yaŋaŋ notnaŋ kegok zenzeŋaŋ.
Abel Nemba ke Adammak Ewa egegat nemuŋit muŋ. Egaŋ sipsip damuŋ mamtan. Ek nâmkiŋpepeŋaŋ kaliŋaŋ keyepmti Kawawaŋaŋ eget nâme dolakŋaŋ penaŋ beye (Ibulu 11:4). Abelyet sipmaŋaŋ msalen mulatkwawati Kawawaŋgat dopmaŋ mututuyet kwizet kuye (Sokbembe 4:10) yaŋgut Zisasiyelen sipmaŋaŋ toti Kawawaŋgat kwizet kuyeen yom katikpepeyet kuye (Ibulu 12:24). Yuŋaŋ, Keinaŋ, kuye keyet zetnaŋ egalen zet kukuŋaŋ keyet ekbak.
Adam Kwit keyet yaŋaŋ penaŋ, “an”. Eweŋan Kawawaŋaŋ an ke ŋeŋaŋ weyaŋpemti mme sokbeme kwitnaŋ kwitnaŋ zelaŋ zeme sokbeye keyet damuŋin peme mamtan. Adam nup kanaŋ 930 beme gakiye. An ŋeŋaŋ yom mti gakiki aikndaye ek Adam. Âpme An bam sokbeyeyaŋ mama aikndaye ek Zisas (Loma 5:12-21; 1 Kolin 15:22, 45; Epesa 4:22-24).
Aga Imbi ke Abalaamgat imbiŋaŋ Selayet sisiliŋ imbi. Selayaŋ tipkatik maŋgeyepm sisiliŋ imbiŋaŋ nâmpeme apmaŋmak wemti nemba ambet itdandayet zempeme apmaŋ Abalaamak mamti nemba ambet itdaye (Sokbembe 16:1-4). Agayaŋ nemba ambege keyet kwitnaŋ Ismael. Yaŋgut Kawawaŋaŋ ekŋetmak zetik mge keyaŋ setnaŋ keeset ku mâbâgalen. Selayaŋ Abalaamgat imbiŋaŋ penaŋaŋ nemuŋaŋ ambet samti sisiliŋ imbiŋaŋ Agayet ŋenzinziŋ mti nemuŋaŋ Ismael itdamâpme msat tuŋgupman mebun. Selayet zet notnaŋ zenzeŋaŋ ke ekbak.
Aisak Ek Abalaamak Sela ekŋetgat nemuŋit yu. Abalaam ek ailip penaŋ nup kanaŋ 100 beye âpme imbiŋaŋ imbi penaŋ nup kanaŋ 90 beye. Kawawaŋaŋ ekŋetgat alikŋit sambe penaŋ sokbembeyet zeye. Yaŋgut nemuŋit yu Aisak sokbeye (Sokbembe 21). Âpme nemba ke mamkwati sememe naman nemuŋit kwewetaŋ ke kumti Kawawaŋaŋ ikŋaŋgat sâpe sâpe bum sasayet zeye. Âpme Abalaamaŋ nâmti nemuŋaŋ kwep Aisak ke tep mee pi same time kalaŋan Aisak ke kumti busâgât mowebun. Âpme Kawawaŋaŋ Abalaamgat nâmkiŋpepeŋaŋ ke ekti nan sipsip ŋen same kumti sâpe sâpe bumti naman nemuŋaŋ wapme gilik zemti tobun (Sokbembe 22; Ibulu 11:17-19). Yaŋ mamoti Aisakgaŋ imbiŋaŋ Lebeka wati manepemalu nemuŋit yu muŋ nemba pepet sokbewun. Nemuŋit yu kwitnaŋ Isâ ma muŋgat kwitnaŋ Zakop. Aisakgat kwitnaŋ Zisasiyet sokŋane ekŋengat kwilin tazinen ke egalen kogogak tazin (Matiyu 1:2; Luk 3:34).
Aizaya An kapi Kilais ewe sokbembepiŋ tapme nup kan 700 mee keyet keŋan golaŋ zenze an maŋge. Egaŋ Zelusalem mka temaŋ mawemtan. An keyaŋ Zuda am ekŋenaŋ keŋin gilik zenzeyet zetnaŋ mandiidomkwatan, “In keŋin ku gilik zewep beme Kawawaŋaŋ am maŋge notnaŋ nâmindeme ekŋenaŋ koti Zuda am nin ndomkumti ndatimti mebep.” Egalen zet sambe kapi teepmaŋ kumpepeŋaŋ Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋ keyet keŋan Aizayayet kwitnaŋ tazin. Aizaya papia keyet keŋanen zet notnaŋ zenzeŋaŋ ilak kwep ŋen Zân tu zululut an ekmagen penaŋaŋ sokbeye (Matiyu 3:3; Mak 1:2; Luk 3:4; Zân 1:23). Zet notnaŋ Mesaiayet nâmti zenzeŋaŋ elak Zisasimagen penaŋaŋ sokbemâpme delaŋ zeye (Matiyu 1:23; 4:14; 8:17; Luk 4:17; Nembayelen Muluwin 8:23, 30; Loma 15:12). Zet notnaŋ am Kawawaŋgalen zetnaŋ kulumti ilinaŋgat keŋinaŋgalak mamaip ekŋengat nâmti zenzeŋaŋ (Matiyu 13:14; 15:7; Mak 7:6; Zân 12:38-41; Nembayelen Muluwin 28:25; Loma 9:27, 29; 10:20-21).
Aleluya Zet kapi Ibulu ekŋengalen zet. Aleluya zet kapiyet yaŋaŋ penaŋ, “Amobotnaŋgat kwizet buŋamaŋ mwatne.” Ibulu zet aleluya kapi age zelen gilik zewien ma Nabak zeleset gilik zewennen aleluya pemann toweme naman kapigok etaŋ kuwann, “Nin Kawawaŋgat kwizet buŋamaŋ mwatne.”
Alon (Luk 1:5; Nembayelen Muluwin 7:40; Ibulu 5:4; 7:11; 9:4). Alon ek Liwaiyet sokŋaŋ. Mme Liwai ek Zekopgat nemuŋaŋ. Islael amnaŋ Izip msat pemti kwawebienen Kawawaŋaŋ Alon ombempeme sâpe sâpe bumbu mulup an ŋeŋaŋ kwage. Alonaŋ meniŋaŋ Moses mukulem mpeme Islael am indatimti msat zetik mimindendeŋaŋ indatime mepmâbien.
Am Nâmkiŋpepeŋinmak Am Zisas nâmkiŋpemti mamaip ekŋengat kwilin Kawawaŋgalen Tâtâ Alakŋaŋaŋ zeinen “am nâmkiŋpepeŋinmak” (Nembayelen Muluwin 1:15; 2:44; 4:32). Am ekŋen Zisasiyelen gakikiŋaŋ ma wawatnaŋgat manâmkiŋpeip ekŋen ke animbi nâmkiŋpepetoŋ kegok mazenup.
Am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ (Ol Heiden) Zuda amnaŋ am ekŋengalen siwen ku sokbembeŋaŋ ekŋengat nâme belakŋaŋ penaŋ tam ma bo keboŋ mambeip. Mme indikpeŋpeŋ ikŋakŋen mamimindemtemien. Yaŋgut Zisasiyaŋ msalen togeyeen egaŋ am sambe indikme waleletgalen selen mepme keyepmti am Zuda maŋgeen sokbembeŋaŋ ma ekŋengalen maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ilinsakwep indamukulem mge (Matiyu 15:21-28; Luk 17:12-16). Pâlaŋ ikŋaŋgat kapigok zeye, “Neŋ am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenmagen buŋam zapat timebegalen an ombemneŋge.” (Loma 11:13, 25; 1 Timoti 2:7) Dapmelaŋge sambe penaŋ tapmeliwen am Zuda maŋge ku sokbembeŋaŋ ekŋenmagen omba sokbemmege (Nembayelen Muluwin 10:25; Kie Kienok 2–3).
Angat Nemuŋaŋ (Pikinini Bilong Man) Zisasiyet kwitnaŋ kapi ikŋaŋ ewe sokbembepiŋ tapme golaŋ zenze an kwitnaŋ Danielaŋ amŋaneyet keŋin mme sewakŋaŋ bembeyet zet kapigok zeye, “Angat Nemuŋaŋ koti ingalen Amobotnaŋ Temaŋ windeŋaŋbeŋ mziŋgagapmaŋ sopmaŋ totabe.” (Daniel 7:13-14) Zuda amnaŋ an keboŋ keyet Kilais mazeiwaŋgut Danielaŋ Angat Nemuŋaŋ kegok kuye. Kegogapmti Zisasiyaŋ msalen kogeen ikŋaŋgat kwitnaŋ Angat Nemuŋaŋ kegok kuye. Egaŋ msat sek timti sokbeye yaŋgut ewe Kawawaŋgat Nemuŋaŋnegak (Matiyu 27:54; Zân 1:34).
Babilon Kwit ke mka temaŋ kwitnaŋ. Zapat notnaŋ Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen makuwegen am msat kapiyetnaŋaŋ Zuda am kot indomtimti Zelusalem sesewat mka temaŋ ke bume zime am ekŋengalen sililiŋ mulup mindandayelen nup kan 70 kegok mepmambien. Zânaŋ Kawawaŋgalen kasaŋane ekŋengat bemzenze zet Babilon mka kapiyet palen omba bemzeye (Kie Kienok 17–18).
Bal (Loma 11:4) Kwit kapi kawawaŋ dâsuki Kenan amnaŋ masesewatsamtemien. Am Islael msat mtoŋ mamtemien ekŋenaŋ nopiom kapi mme kawawaŋinok beme masesewatsamtemien (An Damuŋ 10:10; 2 Stori 28:1-4) keyepmti golaŋ zenze an ekŋen ŋeŋin zime zet omba mimindamkwakwatnaŋ.
Balaam (Makuku 25:1-2; 31:16; Kie Kienok 2:14) An ke golaŋ zenze an. Moap am Islael amgat kasaŋine. Âpme Moap ekŋengalen amobotnaŋ kwitnaŋ Balak egaŋ Balaamaŋ Islael am wepuwalili mimindendeyet zeye. Kegogapmti Balaamaŋ selin beyo mpesât nâmti mepme Kawawaŋgalen ensel ŋenaŋ selen bekek tapme Balaamgalen doŋkiyaŋ meekti kiŋgage. Âpme Balaam giŋgiŋ penaŋ mti mebegalen mme Kawawaŋaŋ doŋkiyet dembusekŋaŋ m eleŋ belaŋ beme ŋandemti Balaam weŋaŋ tiye (Makuku 22–24). Set kegoset Kawawaŋaŋ amŋene indamukulem mge. Balaamgat keŋaŋaŋ mânep milawatgat tikŋaŋaŋ bemisik tageyepmti Balakgalen zet gawepuyeyaŋgut Kawawaŋaŋ ku nâmpeye (2 Pita 2:15-16; Zudas 11).
Balak (Barak) An zut ŋen kwilit sekam kwep kaboŋ yaŋgut Age zeleset kapigok kukuŋaŋ: Balak ma Barak. Nabak zeleset kwilit kwep kukuŋaŋ. An kwitnaŋ ŋeŋaŋ tazin ke Islael ekŋengat kasaŋineyelen amobotnaŋ. (Balaamgat zet kukuŋaŋ ke ekbak.)
Âpme Balak ŋen kapi ek Islael am ekŋengalen an damuŋgapmti kasaŋine indosâgât kopme an kapiyaŋ Debolamak ŋeŋaŋ beme meti kasaŋine maindomwaletemien (An Damuŋ 4–5; Ibulu 11:32)
Beelsebul Zisas msalen maŋgeen we bekanaŋ ekŋengat ŋeŋaŋin Sadaŋgat kwitnaŋ Beelsebul kegok kumsamti maŋge (Matiyu 10:25; 12:24; Mak 3:22; Luk 11:15-19). Ke Sadaŋgat kwitnaŋ ŋen kegok.
Benzamin (Loma 11:1; Pilipai 3:5; Kie Kienok 7:8) Benzamin kapi Zakopgat nemuŋaŋ (Sokbembe 35:16-24; 46:19). Benzamingat sokŋaŋ Pâl (Nembayelen Muluwin 13:21).
Dewit (Matiyu 1:6-17; Luk 3:31) An kapi Islael am ekŋengalen amobotnaŋ dolakŋaŋ penaŋ. Amobotnaŋ notnaŋ mamkwabien ekŋenmagengatnaŋ ŋenaŋ ek ku sebempein yekgat satnaŋ. Ek Zesiyet nemuŋaŋ delaŋ zenzeŋaŋ. Egaŋ sipsip tadamuŋ mnepeme golaŋ zenze an Samuel amobotnaŋ tatatgat mwatonzempeye (1 Samuel 16:1). Kan ŋengat egaŋ Goliat Pilistan ekŋengalen kasayet an ŋeŋaŋ dabaŋaŋ ŋokasetnaŋ kume kulukpeme gakiye (1 Samuel 17). Dewilaŋ Kawawaŋgat keŋ oloŋen omba penaŋ nâmpemtiyepm Kawawaŋ milim kukuŋaŋ Sam zeip keyet keŋan silik kwapemkuye. Naman Kawawaŋaŋ Dewit kegogak zetik mpeye, Kilais zeip ke egat alikŋaŋ (Loma 1:3; Kie Kienok 6:6).
Elisa (Luk 4:27) An ke Kawawaŋgalen golaŋ zenze an eweŋan maŋge. Ilaiza gakime egat mundumaŋ tage. An kapiyet zet zapatnaŋ Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋ kapiyet makumti ekbak (2 Kiŋ 2–8).
Elot Buŋam zapat kapiyet kwit kapiyaŋ an zulak zulak ekŋengat kwilin kegok bein. Ŋeŋaŋ Elot Zuda am ekŋengalen amobotnaŋ Zudia msalen tapme Zisasiyaŋ sokbeme an nânâŋinmak kasup kwakwatnasetgatnaŋ Zisas eksâgât koti met an Elot kapimagen sokbemsawien (Luk 1:5). Elot kapiyaŋ nemba okak sambe Beteleem mkaengatnaŋ indommâge (Matiyu 2:1-22).
Âpme Elot an ŋen ke kwitnaŋ Elot Antipas. An kapi Galili ekŋengalen amobotnaŋ mame Zisasiyaŋ sokbemkawaŋ bemti Kawawaŋaŋ mulup mimiyet peme koge ke mti menok sekam ikŋak ikŋak mmâge. Elot kapiyet imbiŋaŋ Elodias Zân tu zululut angat ŋenzinziŋ nâmtiyepm zeme apmaŋaŋ Zân tu zululut angat ŋokasetnaŋ eleŋgeye (Mak 6:14-29). Mme Zisas zelen wapmoti zemkusâgât mbien ke an kapiyet mkaen wapmebien (Luk 23:6-12).
Amobotnaŋ Elot Aglipa kwit ke an zutgat kwilit sakam kwep. Elot Aglipa 1 kapi Elot Zuda am ekŋengalen amobotnaŋgat sokŋaŋ. Elot Aglipa 1 kapiyaŋ am nâmkiŋpepeŋinmak yaŋbemti indomwalet mkwage. Egaŋ Zângat datnaŋ Zems Zisasiyet nembaŋaŋ ke kume gakiye (Nembayelen Muluwin 12:1-23).
Mme Elot Aglipa 2 kapi nan amobotnaŋ ŋengat kwitnaŋ. An kapiyet zikatnan Pâl wati zelen mowabien. Egat Pâlyelen zet nâmti Pâl peme Loma msalen Sisayaŋ zetnaŋ nânâyelen peme mege (Nembayelen Muluwin 25:1326:32).
Emetak Teŋ Emetak Teŋ kapi Kawawaŋmagengatnaŋ makozin kegogapmti egat kwitnaŋ Teŋ Emetak makunup. Egaŋ am nâmkiŋpepeŋinmak ekŋengat keŋinan mamti keŋin m eleŋ beleŋ beme Kawawaŋgalen zet ŋoktekŋaŋ manâmkiŋpeip (Zân 16:13), ma egaŋ ningat mundumnnan Kawawaŋaŋ mandundum sain (Loma 8:26), ma Kawawaŋaŋ nin mama mimi zigok mimiyelen nâmtikŋaŋ min ke ndamukulem mme maminup (Nembayelen Muluwin 13:2; 16:6-7), ma ndamukulem mme Kawawaŋgalen zetnaŋ yaŋaŋ msokbembeyelen notnne mukulem mindendeyelen (1 Kolin 2:4-5; 12:14). Emetak Teŋaŋ keŋŋ m eleŋ beleŋ beme mama mimi pembenaŋ mimiyelen (Galesia 5:22-23).
Ensel An ekŋen ke Kawawaŋgalen mukulem mimi an. Ekŋen kapi am sekmak yek; tâgâ etaŋ kegogapmti amnaŋ nin ekŋen ŋep ku indidikgalen. Ekŋenaŋ kululuŋen Kawawaŋmak mamaip ma ekŋen tâgâ mee keboŋ. Kawawaŋaŋ kan kataŋ mulup zet indame am nin ndamukulem msâgât makolip. Mukulem mulup kapi ilak Kawawaŋaŋ ekŋengat zapat penaŋ indandaŋaŋ (Nembayelen Muluwin 12:6-11; 27:23; Ibulu 1:14). Ekŋenaŋ kegogak Kawawaŋmagengatnaŋ zet timti kot ammagen manzemkawaŋ beip (Matiyu 2:13; Luk 1:26; 2:9).
Ewa (2 Kolin 11:3; 1 Timoti 2:13) Ewa ek Adamgat imbiŋaŋ. Ek imbi ŋeŋaŋ penaŋ Kawawaŋaŋ angat gatnaŋ kasetnaŋaŋ mge (Sokbembe 2:18-24). Imbi kapiyaŋ kegogagak asiŋgat zetnaŋ nâmti Kawawaŋaŋ tep katnaŋ ku niniyet zeye ke mâtâti niŋge. Nimtiŋgut apmaŋ butnaŋ same niŋge. Keyepmti animbi zut kapiyaŋ Kawawaŋgalen zet kuluwun keyaŋ Kawawaŋ bamkumpepe ke kukŋaŋgat ekŋelaŋ aikbun (Sokbembe 3). Ekŋelaŋ kegogak nemba idabebun ekŋen keyet kwilin kapigok: Kein, Ebel ma Set.
Gidion (Ibulu 11:32) An ke Islael ekŋengalen an damuŋ temaŋ ŋen. Ek nâmkiŋpepeŋaŋ temaŋ penaŋ kegogapm Kawawaŋ dundumsame windemak ŋoktik same egaŋ kasaŋene omba sopmaŋ kasa kuku anene isikŋaŋ timeti met indommâge. Kawawaŋaŋ mukulem mpeme kegok mge (An Damuŋ 6-7).
Glik Kwit kapi kwitnaŋ kwitnaŋ zutgat kwilit. Zet am msat keyetnaŋ manzeip (Zân 19:20) ma am msat keyelen (Zân 12:20; Nembayelen Muluwin 11:20). Msalin kwitnaŋ Gilis. Am msat kapiyetnaŋ ekŋen am nânâŋin temaŋ kegogapm am msat sambeyetnaŋ maeksemindemtemien. Am msat notnaŋgatnaŋaŋ Glik zet kapi nâmâtâlip. Zisasiyaŋ msalen maŋgeen am egalen kanen mambienaŋ Glik zet kapi omba manzemtemiengapmti Kawawaŋgalen Tâtâ Alakŋaŋ ke zet Glik zelen kuwien.
Golaŋ Zenze An (Propet) Itnaŋaŋ Kawawaŋaŋ an notnaŋ ekmagengatnaŋ zet timti am diindondoyet ombemindeme mamti zetnaŋ am mandiindomtemien. Kawawaŋaŋ am ŋeneyaŋ ekŋenmagen kwitnaŋ kwitnaŋ bam sokbeweyet an ekŋen kapiyaŋ zemkawaŋ bemeŋgut amnaŋ nâmti keŋin gilik zenzeyelen mamtemien. Golaŋ zenze an notnaŋ kwilin kapigok: Samuel ma Aizaya ma Zelemaia ma Esekiel. Golaŋ zenze an ekŋengat zet zapalin Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋ omba penaŋ makuwek.
Gomola Yaŋaŋ zet Sodom kemak tusum kukuŋaŋ ke ekbak.
Ibulu Kwit kapi Islael am ekŋengat kwilin ŋen kapi. Islael am ekŋengat sokŋin ŋen Abalaam (Sokbembe 14:13) ma sokŋin ŋen kwitnaŋ Ibel (Sokbembe 10:21; 11:14-17). Kogogapmti ekŋenaŋ ilinaŋgat kwilin Ibulu am kegok makuip. Ma zelin kwitnaŋ kegogak Ibulu makuip.
Ilaiza (Matiyu 11:14; Mak 9:4; Loma 11:2; Zems 5:17-18) An golaŋ zenze an Ilaiza ek kukŋaŋgatnaŋ. Egaŋ menok sambe penaŋ mge enenogat Kawawaŋgalen windeyaŋ egat dukŋan kwalat tapmeyepmti kegok mkwage (1 Kiŋ 17–19; 1 Kiŋ 2:11-12). Zisasiyaŋ zet notnaŋ zeyeen Ilaizayet palen bemzemti zeye, “Zân ek Ilaiza nemboŋ,” kegok zeye (Matiyu 17:9-13; Mak 9:9-13; Luk 1:17).
Isâ (Loma 9:13; Ibulu 11:20; 12:16-17) Aisakgat nemulatnenet pepet keyet kwilit kapigok: Nemuŋaŋ yu kwitnaŋ Isâ ma muŋgat kwitnaŋ Zekop. Zuda am ekŋengalen mama mimi tazinen nemba yu egaŋ bipmaŋgalen milombi lombi ke egaŋ toŋaŋ bembeyelen. Yaŋ kan ŋengat Isâ zupsatnaŋ maneti kot meuyet penaŋ gakim walege. Âpme muŋaŋaŋ milam tati meu bumnsât tabume ekti notnaŋ same niniyet yaŋkwesiye. Mme muŋaŋaŋ zeye, “Ayuyaŋ betzin toŋaŋ bembeyelen zemgwatnaŋ ke neŋ mimneneyelen zetik mnamaneŋgut gasap,” zeme yuŋaŋ Isâyaŋ, “Ŋep,” zeme nâmti meu bemsame niŋge (Sokbembe 25:29-34). Kegok mti betzin titiyelen zemgwatnaŋ walak muŋaŋ saye. Kegogapm ayuyet iŋsokŋanemak muŋgalenaŋ maâmandaip.
Izip (Nembayelen Muluwin 7:34-48; Ibulu 11:27) Izip msat ke Islael msat butnan sokŋanik. Eweŋan Islael amnaŋ msat kapi nup kan sambe sek sindem timti manepeme Kawawaŋaŋ Moses mwatonzempeme indatimti msalin itnaŋaŋ indayeen ke indatimege.
Islael Kwit ke Zuda amgat yeŋsokŋin Zekopgat kwitnaŋ alakŋaŋ Kawawaŋaŋ saye (Sokbembe 32:22-28). Kwit Islael kapi Ibulu ekŋengalen zeleset yaŋaŋ kapigok, “Egaŋ Kawawaŋmak an âwun.” Zekopgat nemulatnane 12gapmti ekŋengat iŋsokŋineyaŋ ilinaŋgat kwilin Islael kuwienaŋ ewe keyegak makuip. Âpme ekŋenaŋ Izip msat pemti msat Kawawaŋaŋ zetik mindandaŋaŋ kwitnaŋ Kenan ke peme tapme ekŋenaŋ naman Islael msat makuip.
Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ (Gutnius) (Zân 3:16) Zisasiyaŋ nembaŋane zemindeme ekŋenaŋ egalen buŋam zapat zenup ke ma zet ŋen ewe kapi ŋewegak zenup, “Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ”. Zisas ikŋaŋ peme kokotnaŋgalen buŋam zapat timti mekozewien (Mak 16:15). Nin Kawawaŋaŋ Zisas Kilais ningat mti msalen peme toti ningalen yomgat gakimti wage manâmkiŋpenup ningat kwitn kapigok kukuyelen, “Am Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ nâmkiŋpem mama toŋ” kegok zenzeyelen. Enenogat nin keŋnnaŋ yomm ekmann nukŋaŋ beme keŋŋ gilikzep keyepmti kegok zenup. Kogok sokbein beme Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ keyaŋ mulupmaŋ amgat keŋinan kegok mamin kelak ŋep eksokbembeyelen.
Kein (Ibulu 11:4; Zân 3:12; Zudas 11) An ke Adamak Ewayet nemuŋit yu. Keinmak Abelaŋ sâpe sâpe Kawawaŋgat igak igak mambumtemun. Âpme Kawawaŋaŋ muŋaŋgalen sâpe sâpe nâmtikŋaŋ mti yuŋaŋgalen ku nâmtikŋaŋ mgeyepmti muŋaŋgat ŋenzinziŋ mti kume gakiye (Sokbembe 4:1-16).
Kenan (Nembayelen Muluwin 13:19) Kawawaŋaŋ msat kapi amŋene Islael indandayelen zetik mge. Mme ekŋenaŋ msat ke metiwien keyet iŋsokŋineyaŋ bamgat kwitnaŋ Islael kuwien.
Kilais (Matiyu 1:16; 16:16; Zân 1:41; Nembayelen Muluwin 5:42; 9:22) Kwit zut kapi Kilaismak Mesaya yaŋaŋit sekam kwep. Kwitnaŋ yaŋaŋ kwepgat zet zulaŋ manzelup. Kwit Kilais ke Glik zeleset âpme Mesaya ke Ibulu zeleset. Kwit zut keyet yaŋaŋit kapigok “an ŋen mulup mimiyet kelakŋaŋaŋ zulutpemti ombempepeŋaŋ.” Set kapi Islael am ekŋengalen. Ekŋenaŋ an ŋen an damuŋ onzempesât nâyo beme ekŋenaŋ kelakŋaŋ ŋokŋan mulalo keyaŋ zewen an kapi mulup ke mimiyet ombempeip kegok nâyo. Islael am ekŋen ekme golaŋ zenze anaŋ koti kelakŋaŋaŋ an ŋen zulutpen beme ekŋenaŋ zeyo an kapi Kawawaŋaŋ ombempein manzeip. Zuda amnaŋ Kilais Kawawaŋaŋ an ombempepeŋaŋ keyaŋ koti indatitiye ma indamukulem mimiyet damuŋ tati webematatemien yaŋgut Zisasiyaŋ kogeen Zudamagengatnaŋ am isikŋaŋ bukŋenaŋ egat nâmkiŋpewien.
Kola (Zudas 11) An ke kan Mosesiyaŋ maŋgeen egaŋ kegogak maŋge. Âpme Islael am ekŋenaŋ msat tuŋgupmaŋ mamtemien kan keyet Kolamak anene ekŋenaŋ Mosesimak Alon egegalen muluwidaŋgat kasa mme keyepmti Kawawaŋaŋ msat mme ŋandeme Kolayelen dapmelaŋge indawilige (Makuku 16).
Leap (Matiyu 1:5; Ibulu 11:31; Zems 2:25) Islael am Izip msat pemti msat tuŋgupman tokwati mame nup kan 40 kegok mepme weyeyen mulup mti msalin Kawawaŋaŋ yeŋsokŋin Abalaam zetik msasaŋaŋ ke mobogalen tati an zut ŋen kukŋaŋgat msat wiliŋgiŋgiyelen mowebun. Âpme kasaŋitneyaŋ nâme eget ewe zupman mebepiŋ keŋaŋnegak tapmalu idatimabien. Mme Leap ek imbi set kileŋaŋgut an zut kapi enzilimideye. Egaŋ nâŋge Kawawaŋgat keŋaŋ temaŋ Islael amŋanemak tazingapmti msat ke ekŋen indawe e nâmti egetmagen mama mimi dolakŋaŋ kegok mge. Kegogapmti Islael ekŋenaŋ gilik zemkoti am ekŋen kapimak âwienen Leapgalen mka etaŋaŋ ŋep tage âpme sambeyelen yek (Zosua 2:1-21). Matiyuyaŋ Leapgat kwitnaŋ Zisasiyet yeŋsokŋaneyelen kwilin biliwawatnanen tazin keyet kuye (Matiyu 1:5).
Lebeka (Loma 9:10-13) Imbi ke Islael am ekŋengat yeŋsokŋin Aisakgat imbiŋaŋ. Mme ek Zekopmak Isâyet mamit. Egat zet zapatnaŋ Sokbembe 24 keyet maiŋti ekbak.
Liwai (Ibulu 7:5, 9-10; Kie Kienok 7:7) An ke Islael ekŋengat sokŋin ŋen kwitnaŋ Zekop keyet nemuŋaŋ mme egat iŋsokŋane am maŋge kwep maŋge temaŋ 12magengatnaŋ ke ŋen ilak ekŋen kapi. Kawawaŋaŋ an maŋge ekŋen kapi ombemindame ekŋen sesewat mka temaŋ keyet keŋan mulup mamtemien. Kegogapmti sâpe sâpe bumbu an ekŋen ke ilak an kapiyet iŋsokŋane (Makuku 1:47-53; 3:11).
Âpme Zisasiyet nembaŋaŋ ŋengat kwitnaŋ Liwai makumtemien mme nemba ikŋaŋ keyet kwitnaŋ ŋen Matiyu (Matiyu 9:9-13; Mak 2:14; Luk 5:27-29).
Loma (Nembayelen Muluwin 2:5-12) Kwit kapi mka temaŋ Itali msalen tazin keyet kwitnaŋ makuip. Zisasiyaŋ msalen maŋgeen kan keyet am Loma mkaengatnaŋaŋ Zuda indikdamuŋ mme mambien. Ma naman Loma ekŋengalen amobotnaŋaŋ am msat kataŋ indikdamuŋ mme mamtemien. Zuda am kegogak indikdamuŋ mme keyepmti ŋenzinziŋ mamtemien. Loma ekŋenaŋ amobotnaŋineyet kwilin Sisa makuip.
Lot (Luk 17:28-32; 2 Pita 2:7) Lotgat bipmaŋgat datnaŋ temaŋ ke Abalaam. Lolaŋ biyuŋaŋ Abalaam mâti Kawawaŋaŋ msat indasâgât zetik mge ke temakwep mebun. Msat ke mepmamti Lotgat keŋaŋ ikŋak penaŋ mamayelen nâŋgeyepmti biyuŋaŋ pemti naman meti ikŋak Sodom mka mgasik ke mepmamtan. Kawawaŋaŋ mka ke walesâgât nâmti keyepm mka ke pemti mebegat apitilim peme Lolaŋ mka mgasik ke pemti imbiŋaŋmak nambalatnenet timti kunzuŋge. Mme Kawawaŋaŋ Sodom mkaen kwileki ŋen sokbesem ke gilik zem egepiŋ zeye keyaŋgut Lotgat imbiŋaŋaŋ gilik zem ekti keyegak nanzaŋ sat beye (Sokbembe 18–19).
Mama Kanzizit (Matiyu 19:16-30; Zân 3:1-21; Ibulu 5:9) Mama ke Kawawaŋaŋ am Zisas manâmkiŋpeip ekŋen etaŋ ketalasim maindain. Am Zisasiyet gakikiŋaŋ ke ekŋengalen yomaŋ egat dukŋan mopme gakiye kegok nâmâtâti manâmkiŋpeip ma yomin katikpepeyet mawekup ekŋen yomin katikpepemti mama kanzizit ke maindain.
Mana (Zân 6:31, 49; Ibulu 9:4; Kie Kienok 2:17) Islael amnaŋ msat tuŋgupmanen matokwatemienen nup kan 40 mepme meuyet gakim walesâgât mbien. Âpme Kawawaŋaŋ meu kululuŋengatnaŋ msasa kwepgat niniyelen kataŋ matime totan. Meu kululuŋengatnaŋ keyet kwitnaŋ mana. Ibulu zeleset kwit kapi yaŋaŋ, “Pi pe kwileki.” (Kisim Bek 16)
Melkisedek (Ibulu 5–7) Kan ŋengat Abalaam kasaŋene met indomâti ekŋenmagengatnaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ timti mkaŋan mesâgât kotneti an sâpe sâpe bumbu ŋeŋaŋ kapi selen aikti kwitnaŋ kwitnaŋ timti koge ke kalaŋ kumti maŋge 10magengatnaŋ kwep an kapi saye (Sokbembe 14:17-20).
Mesaya Zet Kilaisiyet yaŋaŋ kukuŋaŋ ke ekbak.
Moses (Mak 12:24-27; Luk 24:44-49; Zân 3:14; Kie Kienok 15:3) Eweŋan Islael ekŋenaŋ Izip sindem msalen mambien kan keyet Kawawaŋaŋ an ŋen sindeminaŋgatnan timkwatindemti indati met msalin eweŋan Kawawaŋaŋ indasâgât Abalaamgat zetik mge ke indatimebe. An indatimebepgat zetik mimiŋaŋ ke ilak Moses kapi. Kawawaŋaŋ Moses sokbemsayeen setnaŋ kapigok. Msat tuŋgupman tatnaŋ Zetiloyelen sipsip tadamuŋ mme taŋam ŋen tep isikŋaŋ tazimaŋge yaŋgut tep sinaŋ ma betnaŋ zinzipiŋ tapme, “Ekbi,” zemepme Kawawaŋaŋ mulup zet nukŋaŋ kapigok saye, “Nâlen amnaŋ sindeminaŋgatnaŋ tasumnaiwen Izip msalen kaim totindatimkwasenik,” zeme nâmtemtem omba penaŋ mge (Kisim Bek 3–4). Kegogapmti Kawawaŋaŋ menok notnaŋ Mosesiyaŋ Izipgalen amobotnaŋ ekmagen mme ekti Islael am indeme mebegalen mzikat same mege. Kegok mepme Izipgalen amobotnaŋaŋ Islael am nâmindeme Mosesiyaŋ ŋeŋaŋ bemindeme met Nembu Ŋamaŋ ke somti msat tuŋgupman mepmame nup kan 40 delaŋ zeye. Kawawaŋaŋ Moses Sainai Kalaŋan zii zet saye. Mosesiyaŋ Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen buŋam zapat kapigok kuyeyaŋ talip: Sokbembe ma Kisim Bek ma Wok Pris ma Makuku ma delaŋ zenzeŋaŋ Zii Zet.
Msat Tuŋgupmaŋ (Matiyu 3:1-3; 4:1-11; Zân 3:14) Kawawaŋgalen Tâta Alakŋaŋ ekbegen zet msat tuŋgupmaŋ kapi omba penaŋ kukuŋaŋaŋ tazin. Kawawaŋgalen zelaŋ msat tuŋgupmaŋgat zeinen msat amnaŋ ku mamaip. Amnaŋ msat kalalaŋ kenogaŋ tabiek ze ŋep tu meuyet gakim walebiek.
Nâmaman (Luk 10:27) Sekŋ gakime nâmamannaŋ ku magakin. Am nâmkiŋpepeŋinmagaŋ gakime nâmamaŋinaŋ Kawawaŋmagen mamezin (2 Kolin 5:1).
Niniwe (Matiyu 12:39-41; Luk 11:29-32) Mka temaŋ kapi Kawawaŋaŋ golaŋ zenze anaŋ Zona peme met Kawawaŋaŋ mka ke waleletgat zeye keyet zapatnaŋ met diindoye. Enenogat ekŋenaŋ yom tototnaŋ omba mbiengapmti golaŋ zenze an kapiyaŋ kegok mge. Yaŋgut ekŋenaŋ egalen zet ke nâmti keŋin gilik zeme Kawawaŋaŋ ku indawalege (Zona 1–4).
Noa (Matiyu 24:37-38; Luk 3:36; 17:26-27; Ibulu 11:7; 2 Pita 2:5) Noa ke an eweŋan penaŋ maŋge. Kan keyet am sambeyaŋ yom sepem ikŋak ikŋak mti Kawawaŋ bamkumpewiengapmti tuŋgwawam mme kwati am sambe indaminzililiyet nâŋge. Yaŋgut Noayaŋ etaŋ kwatetepmaŋ maŋge keyepmti Kawawaŋaŋ ekmak egalen imbinembamak naniŋane etaŋ aŋgalaŋ indeye. Kawawaŋaŋ Noa zempeme waŋga temaŋ walati soŋgom sekam ikŋak ikŋak sepem sepeminok ma ikŋangat imbinembaŋanemak naniŋane etaŋ time waŋgaen mobien. Mopme Kawawaŋaŋ map temaŋ mme toti am sambe yominmak indaminziliye (Sokbembe 6–9).
Olip Tep (Loma 11:17, 26; Kie Kienok 11:4) Tep ke msat notnanen etaŋ makwazin. Tep kapi katnaŋ maelikzin mme amnaŋ katnaŋ ke timsomti katnaŋ keŋaŋ ke timti kelakŋaŋ maweyaŋip. Kelakŋaŋ keyaŋ mulup sambe mamin keyepmti Zuda am ekŋenaŋ olip katnaŋgat tikŋaŋ omba penaŋ manâip. Zelusalem mka temaŋ keyet sokŋanik kalaŋ ŋen matazin âpme olip tep kalaŋ keyet dukŋan omba tazin keyepmti kan notnaŋgat kalaŋ keyet kwitnaŋ, “Olip Kalaŋ” makuip (Matiyu 24:3).
Ombemindendeŋaŋ (Aposel) Zisasiyaŋ an 12 ikŋaŋmak mamayet indakumtetimti indatmamtan ekŋen keyet kwilin “Ombemindendeŋaŋ” makunup (Matiyu 10:1-4; Mak 3:13-19; Luk 6:12-16). An ekŋen kapi ma notnaŋ Zisasimak mame zet zapat mandiindomtan ma ekŋenaŋ ekme Zisas kume gakimti weŋgeyaŋ gakikiengatnaŋ wati mowege keyet zapatnaŋ zenze an zemindeye (Matiyu 28:18-20). An ekŋen kapiyaŋ am nâmkiŋpepeŋinmak kukŋaŋgat mambien ekŋengat damuŋine kwabien.
Bamgat an notnaŋ ekŋen kapiyaŋ kegogak ombemindendeŋaŋ kwabien: Pâlmak (Galesia 1:1), Banabas (Nembayelen Muluwin 14:14) ma am notnaŋ sambe.
Palisi (Parisi) Zuda am ekŋengat tuŋguwinanen an mange kapiyaŋ Mosesiyelen zii zet ke tapme ekŋenaŋ ilinaŋgat keŋinagalak tusumti mamtemien. Ekŋenaŋ Kawawaŋgalen zii zetnaŋ keyet eksese mobotnaŋ mti keŋin ma sekŋin temaŋ keyet bemti am notnaŋ ekŋen indamâti mimiyet manzikat indamtemien. Mti sek mmobot omba penaŋ mti nâme ilinaŋgat an kwatetepmaŋ Kawawaŋgat zikatnan, “Nin an teŋ,” manzeip. Yaŋgut ekŋen an dâsuki toŋ. Mama mimiŋinaŋ zelin manzeip kemak temakwep ku mambelup. Kegogapmti ekŋen Zisas peŋpeŋ omba penaŋ mpewien ma egalen mulup anane kegogak peŋpeŋ mamimindeip (Nembayelen Muluwin 23:6; Pilipai 3:5-6).
Pentikos Kendo Zuda ekŋengalen Kendo keyet ekbak.
Sadaŋ Sadaŋ ek we ekŋengalen amobotnaŋ. Ek ŋeŋaŋ Kawawaŋgalen ensel ekŋengalen ŋeŋaŋ bembeŋin. Yaŋ egaŋ Kawawaŋgat mobotnaŋ msaye kegogapmti mâpme msalen toge (Luk 10:18; Kie Kienok 12:7-9). Egaŋ am ningat tuŋgupman mamti keŋŋ myuŋgume bekanaŋ mimiyet tikŋaŋ nâmti maminup. Ma am nâmkiŋpepemak mamaip ekŋen kegogak yom itnaŋaŋ mimiŋaŋ keyet zembeŋaŋ kwilikme nâme yom ke Kawawaŋaŋ ku katikpep nânâyet keŋŋ walatme keŋ zut palen mamti nâmkiŋpepeen toindondoyelen mamip. Zisasiyaŋ Sadaŋgat windeŋaŋ mtopeye yaŋ kan delaŋ zenzeŋaŋ windeŋaŋ waletme delaŋ zewe (Kie Kienok 20).
Sadusi Zuda am ekŋengat tuŋguwinaŋgatnaŋ an maŋge kapiyaŋ Palisi ekŋenaŋ zigok zigok mamtemien keyet keŋ kwep ku mam mtemien. An maŋge kapi ekŋen sesewat mka temaŋgalen an damuŋ. Sadusi ekŋenaŋ gakikiengatnaŋ gilik zemwawat keyet ku manâmkiŋpeip (Matiyu 22:23; Mak 12:18; Luk 20:27; Nembayelen Muluwin 4:1-2) ma naman ensel ma we mee ke ku talip manzemtemien (Nembayelen Muluwin 23:8). Yaŋgut zet keboŋ ke zemyuŋgu yuŋgu etaŋ mti nâmkiŋpepe mme tuwat tuwat mambein (1 Kolin 15:20-21; 1 Tesalonaika 4:13-14).
Saion Kalaŋ (Matiyu 21:5; Zân 12:15; Loma 9:33; 11:26; 1 Pita 2:6) Saion Kalaŋ ke kalaŋ sambemagengatnaŋ kwepgat dukŋan Zelusalem mka temaŋ walalatnaŋ tazin. Ma kalaŋ keyet dukŋanen sesewat mka temaŋ kegogak walabien. Kan notnaŋgat Zelusalem mka temaŋ keyet kwitnaŋ ŋen Saion Mka. Mme Zuda am ekŋengalen nâmkiŋpepeŋinaŋ tazinen Kawawaŋaŋ toti mka temaŋ keyet keŋan tatatneŋnok nâmti pigok mazemtemien, “Neŋ zikatn Saion Kalaŋan ekpema mosem enenogat nâlen mukulem mimin keesetgatnaŋ makozin.” (Sam 121:1) Kan notnaŋgat Kawawaŋgalen zelaŋ kululuŋgat kwitnaŋ ŋen, “Saion alakŋaŋ” manzeip (Ibulu 12:22; Kie Kienok 14:1).
Samalia Samalia msat ke Zuda ekŋengalen msat butnanen sokŋaŋ sokŋanik. Eweŋan penaŋ am maŋge ekŋen ke kegogak Zekopgat iŋsokŋane yaŋgut ekŋenaŋ am notnaŋ msat pemeniŋaŋgatnaŋmak lumaŋti belakŋaŋ bewien. Zuda am ekŋenaŋ nâmindeme ekŋen am belakŋaŋ penaŋ mambeip mti ekŋengat wisat omba penaŋ mamimindeip (Luk 10:25-37; Zân 4:4-42; Nembayelen Muluwin 1:8).
Samuel (Nembayelen Muluwin 3:24; 13:20; Ibulu 11:32) An ke Kawawaŋgalen golaŋ zenze an. Egaŋ olip tep kelakŋaŋaŋ Dawit amobotnaŋ tatagat met zulutpeye. An keyet zapatnaŋ 1 ma 2 Samuel maiŋ nâmbak.
Sanai Kalaŋ (Sainai) (Galesia 4:21-31) Kalaŋ keyet dukŋaŋ Kawawaŋaŋ amŋaneyet zii zetnaŋ kumti Mosesiyet betnan beme mtotindaye. Kalaŋ kapi msat tuŋgupman tazin (Kisim Bek 19–20).
Sâpe sâpe Bumbu An (Pris) Sâpe sâpe bumbu an mulup ma mulup notnaŋ sesewat mka temanen mimiyet zenzeŋaŋ e ilak Liwaiyet iŋsokŋane etaŋaŋ mimiyelen. Kegogapmti Zuda am ekŋenaŋ sâpe sâpe sekam igak igak bumbuyelen timkopme an ekŋen kapiyet belinan beme ekŋenaŋ mambumtemien. Âpme Zisasiyaŋ kegogak ikŋaŋ sâpe sâpe bumbu an kwati sâpe sâpe ikŋaŋgat sipmaŋaŋ sek kwep bumti nin sambeyelen yom kwesiŋ kwesiŋ katikpepeyelen kegok mge (Ibulu 5–10).
Sek Butnaŋ Antiti (Loma 2:25; Galesia 5:2; 1 Kolin 7:19) Sek butnaŋ antiti kapi Kawawaŋaŋ Abalaamak nembaŋene ekŋenaŋ ikŋaŋgat zapat mamayet piliŋ kapi zemindeme mbien (Sokbembe 17:9-14). Kegogapmti Zuda am ekŋenaŋ nembaŋine an sokbeip beme sonda kwep tadelaŋ zemti keyet miseŋan ilak nemuŋineyet sekŋin butnaŋ maantip. Âpme Zisasiyelen buŋam zapalaŋ alakŋak yaŋbemti msat kataŋ tapmekopme am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenaŋ nâmkiŋpepeyeen yaŋbem takopme dapmelaŋge keŋangatnaŋ am notnaŋaŋ pigok zewien, “Am Zuda mange ku sokbembeŋaŋ ekŋenaŋ sekŋin butnaŋ ku antiwep beme ekŋen am nâmkiŋpepeŋinmak penaŋ yek.” Kegok zewien keyaŋgut Pâlaŋ zet keyet omba penaŋ mdândâye (Nembayelen Muluwin 15:1-19).
Sela (Loma 4:19; 9:9) Imbi ke egaŋ Islaeliyet sokŋin Abalaamgat imbiŋaŋ. Egaŋ tipkatik maŋge yaŋgut Kawawaŋaŋ zetik mgeyet penaŋaŋ sokbembeyelen egaŋ imbi ilip penaŋ beme keyet paleŋaŋ ekmak apmaŋ nembaŋit ŋen itdaye (Sokbembe 18:10-12; 21:1-6) Zet Abalaamgat kukuŋaŋ ke maiŋti ekbak.
Semsân (Ibulu 11:32) An ke Islael am ekŋengalen damuŋ ŋen ke. Egaŋ damuŋ mulup sepemaŋ ŋen mge. Kawawaŋaŋ winde mobotnaŋ penaŋ same egaŋ kasaŋine indomâge. Egalen zapat Kawawaŋgalen Zet Itnaŋan kapiyet maiŋ nâmbak (An Damuŋ 13–16).
Sesewat Mka (1 Kolin 3:16-17) Zelusalem mka temaŋ keyet keŋan sesewat mka temaŋ penaŋ Zuda amnaŋ walati keyet keŋan Kawawaŋ masesewatsamtemien. Ekŋen sambe de ma denen mamtemienaŋgut Kawawaŋ sesewatsasâgât Zelusalem etaŋ makotemien. Ekŋengalen an sâpe sâpe bumbuyelen sambe ke tati amnaŋ sâpe sâpeŋin busâgât mkopme timti mambumtemien. Âpme sesewat mka temaŋ ke kutume keŋaŋ zut kegok bembeŋaŋ. Keŋaŋ zupmanen sâpe sâpe bumbu mulup mamtemien âpme keŋaŋ ŋen keŋanen penaŋ matatan keyet kwitnaŋ, “Kambuk penaŋgat kambukŋaŋ,” kegok zeme sâpe sâpe bumbu ekŋengalen ŋeŋaŋinaŋ nup kan kwepgat keŋan sek kwep bulmakauyet sipmaŋ mmoti tetelime kwitnaŋ kwitnaŋ mka keyet keŋanen tapmelipgat dukŋanen mekopme amgalen yom manzulutan (Wok Pris 16). Âpme set tokwakwalen seŋgum temaŋ ŋen maanzamtatan. Yaŋ kan Zisasiyaŋ tewen gakiyeen seŋgum ke endeleti mekopme zut beye (Matiyu 27:51; Mak 15:38; Luk 23:45). Kegok sokbeye keyaŋ pigok zemsokbein, Zisasiyaŋ set alakŋaŋ mâtâtpein. Am nâmkiŋpepeŋinmak sambe Kawawaŋaŋmak omteŋ meti dundum sasayelen (Ibulu 4:14-16; 6:19-20)
Sisa (Matiyu 22:21) Loma amnaŋ amobotnaŋin tembe penaŋ Loma mkaen matatemien kwilin kapi makumtemien. Amobotnaŋ ekŋen kapiyaŋ msat sambe mekoti an aumti msat mtoŋ indomwaleti am msat keyelen mme ekŋengalen zemâtâtât katnanen mamamtemien.
Sisak (Alta) (Matiyu 5:23) Eweŋan Zuda amnaŋ Kawawaŋgat sâpe sâpe busâti bulmakau ma sipsip ma meme ma age timti met sisak palen bemti mabumtemien. Set ke zii zelaŋ zemâtâtindame mâti mamtemien. Ekŋenaŋ sâpe sâpe bumbu mundumaŋ ke nanzaŋaŋ bemoti keyet palaŋan soŋgom maindomtemien. Sesewat mka temanen sâpe sâpe bumbuyelen mundumaŋ ke kegogak matatan.
Sisiliŋ Am (Slev) (Zân 8:34; 1 Kolin 7:20-24; Epesa 6:5-9; Kolosi 3:22-25; Pilimon 16) Am kwilin kapigok kuip ke amobotnaŋ kwiyaŋ indakwitiye. Ekŋenaŋ tosaŋinpiŋ; mulup etaŋ mamtemien. Mti keŋinaŋgalak de ma de ku mebegalen; toŋinaŋ zeme kataŋ mâti mamtemien. Islael ekŋenaŋ Izip msalen mambienen Izipgalen amobotnaŋ sisiliŋ mulup etaŋ msamti mambien (Nembayelen Muluwin 7:9, 34). Pâlaŋ ikŋaŋgat, “Neŋ Zisas Kilaisiyelen sisiliŋ kuku an” kegok zeye (Loma 1:1; Pilipai 1:1; Taitas 1:1)
Sodom (Matiyu 10:15; 11:23-24; Luk 17:29; Kie Kienok 11:8) Kwit ke mka temaŋ ŋengat kwitnaŋ. Mka ke Abalaamgat notnaŋ isikŋaŋ keyet nemuŋaŋ Lolaŋ mamamtan. Am mka Sodommak Gomala egegat keŋitdaŋgatnaŋ yomtoŋ kegogapmti Kawawaŋaŋ tep kululuŋengatnaŋ kuzuŋme toti ziye. Zapatnaŋ kapiyet maiŋnâmbak (Sokbembe 13:13; 19:1-24).
Solomon (Matiyu 1:6-7; 6:29; 12:42; Luk 11:31; 12:27; Nembayelen Muluwin 7:47) Solomon ke Islael ekŋengalen amobotnaŋ Dawitgat nemuŋaŋ. Bipmaŋaŋ gakime egaŋ bipmaŋgat munduman amobotnaŋ tati Kawawaŋgat nânâ sasayet yaŋkwisime Kawawaŋaŋ nânâ same mulup dolakŋaŋ penaŋ mti mânep milawatnaŋ omba sambeleŋ same kwizet buŋamaŋ temaŋ beye. Mme egaŋ kegogak Kawawaŋgalen sesewat mka temaŋ Zelusalem mka temaŋ keŋan tazin ke walage (1 Kiŋ 6).
Tagoŋgo Kan (Sabat) Eweŋan Kawawaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ mgeen egaŋ mulup mimiyelen msasa 6 mtiŋgut 7gat tagoye (Sokbembe 2:1-3). Kawawaŋaŋ amŋaneyaŋ msasa keyet taŋgomti ek sesewatsasayet zeye. Yaŋgut Zuda am ke mti naman sakŋanen set notnaŋ ilin timtusume nukŋaŋ beme ilin kegogak msasâgât nukŋaŋ mamip. Kan notnaŋgat Zisasiyaŋ menok tagoŋgo kanen mme Palisi ekŋenaŋ nâme ekŋengalen set takulun zemti ŋenzinziŋ mbien. Yaŋgut egaŋ Kawawaŋgalen zii zet ku kuluye (Luk 6:1-11; 13:10-17; 14:1-5). Zuda ekŋenaŋ Sonda Isikŋaŋ matagomtemien keyet kwitnaŋ Sabat tagoŋgo makumtemien. Mme alak pigogak am nâmkiŋpepeŋinmagaŋ Sonda mme ekŋengalen tagoŋgo kan beme ondakti silik dundundu mamip enenogat Zisasiyaŋ msasa keyet wageyepmti kegok mamip (Nembayelen Muluwin 20:7).
Tâtâyelen Bogis (Bogis Kontrak) (Ibulu 9:4-5; Kie Kienok 11:19) Itnaŋaŋ Islael amnaŋ Kawawaŋaŋ ekŋenmak tâtâ msâti kwitnaŋ kwitnaŋ mobotnaŋ indaye keyet mundumaŋ tewaŋ boŋgis sâmti keyet palaŋaŋ golaŋ bumtaimti peme ego egoŋaŋmak tapme keyet keŋanen zii zet nanzaŋ palen kukuŋaŋ ke (Zii Zet 10:5) ma manayet selikŋaŋ ma Alongalen toŋge petnaŋ kwakwatnaŋ keyet bepeme matatan. Islael am ekŋenaŋ de ma de mekosât mamtemienen beke gapupeŋ mamtemien (Makuku 10:33; Zosua 3).
Teziŋ Ŋandaŋ (Hel) Am sambe Zisasiyet ku manâmkiŋpeipgapmti yomin melesiŋ matimaip. Kegogapmti ekŋenaŋ gakiwewen yominaŋgat dopmaŋ gakiki katikŋaŋ aikti teziŋ ŋandaŋen sindem kwesiŋ kwesiŋ timti mamambep (Mak 9:47-48; Kie Kienok 19:20; 20:11-15). Ekŋenaŋ sindem omba penaŋ tipeŋ mamambep yaŋgut ŋenaŋ ku indamukulem mimindewe (Luk 16:19-21).
Wain Tep (Zân 15; Matiyu 21:33-43) Tep ke tek nemboŋ ma betsasatnaŋ tek. Tep ke katnaŋ tikŋaŋ penaŋ ma amnaŋ manip. Kan notnaŋgat Zuda am ekŋenaŋ wain katnaŋ ke akume kwaopme time nanzaŋ enzuŋan topme selaŋ im enzeŋme tuŋaŋ kwapme manip. Zuda am ekŋen msat ŋen ilak tep kapi etaŋ onzempeme telapgat matakwetan. Zânaŋ Buŋam Zapat kuyeen keyet tuŋgupman 15 wain tepgat weŋaŋ ekbak.
We Bekanaŋ (Matiyu 17:14; Mak 5:1-20; Luk 4:33-36; 1 Timoti 4:1) We bekanaŋ kapi Sadaŋgalen mulup anene. Ekŋen am msalen mamaip selin peletme toindondoyet mulupmaŋ omba penaŋ mamip. Kegok mme amnaŋ Kawawaŋaŋgat nâmtikŋaŋ ku mti bamkumpepeyelen mulupmaŋ omteŋ mamip. Kan notnaŋgat we bekanaŋ keyaŋ am inda msesepelimti indadamuŋ mme ekŋen keyaŋ bekanaŋ mamip. Yaŋgut am nâmkiŋpepemagaŋ Sadaŋ mamain ke nâiwaŋgut Zisasiyelen windeŋaŋaŋ egalen sebempein kegok manâip (1 Zân 4:4).
Wit (Mak 2:23; Luk 6:1; 22:31) Wit kapi laisiyaŋ makwezinok makwezin. Kalit sekam kwep. Wit katnaŋ timti enzeŋme tototnaŋ ke plawa. Amnaŋ plawa ke timti nupmamaŋ mambuip. Witgat katnaŋ belaŋ kaik timti ŋep niniyelen (Matiyu 12:1).
Yis (Galesia 5:9) Amnaŋ nupmamaŋ busâti yis isikŋaŋ bukŋen plawaen lumaŋme keyaŋ plawa mme sememti temaŋ kwapme eleŋgemti nupmamaŋ mambuip. Kan notnaŋgat Kawawaŋgalen Tâtâ Alakŋanen yomgat yis nemboŋ kegok bemzenzeŋaŋ (Matiyu 16:6; 11; 1 Kolin 5:6-8). Sepem keboŋ an kwepgalen yomaŋ am sambe indasimuŋme yommak bemâbenn. Ma naman Kawawaŋgalen zemâtâtât katnanen mama keyet kogogak yis palen bemzenzeŋaŋ (Matiyu 13:33).
Zekop (Yekop) (Sokbembe 26–50) Zekop ke Islael amgat yeŋsokŋin ŋen ek. An ke zet zapatnaŋ omba penaŋ mimiŋaŋaŋ tazin. Mme egat kwitnaŋ ŋen Islael kegok makumtemien (Sokbembe 32:22-32). An kapi Isâyet meniŋaŋ yaŋgut datnaŋ meu isikŋaŋ bukŋenaŋ tetimpemti nemba yuyelen zemgwatnaŋ zet ke biwitmagengatnaŋ kambu tiye.
Zelemaia (Matiyu 2:17; 16:14; 27:9) Zelemaia ke Kawawaŋgalen golaŋ zenze an. Zisasiyaŋ msalen kokopiŋ tapme an kapiyaŋ ekmagen zet notnaŋ zeye ke penaŋaŋmak beye. Ma an kapiyaŋ kogogak kwitnaŋ kwitnaŋ bam msat kataŋ sokbemmebe keyet zemkawaŋbemâge. Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen papia ŋen an kapiyaŋ kuye ke ikŋaŋgat kwitnaŋ kumpepeŋaŋ tazin.
Zii Zet Kawawaŋgalen zii zet kapi zet zapat itnaŋaŋ Kisim Bekgatnaŋ met Zii Zet ke delaŋ zein. Kawawaŋaŋ zii zetnaŋ ke Moses saye kegogapmti amŋeneyaŋ zet ke zigok msokbembeyelen zetnaŋ omba penaŋ zemâtâge. Islael am ekŋenaŋ nâmbienen ekŋen zii zet sambe ke penaŋ weyaŋ kakanemuŋ timambep beme ekŋenaŋ Kawawaŋgat zikatnaŋ teŋ kwabep nâmti mamtemienaŋgut ekŋenmagengatnaŋ ŋenaŋ set kegoset teŋ ŋen ku kwabien. Kegogapmti am nâmkiŋpepeŋinmak nin zii zetgat kandeŋan ku tatnup. Nin Zisasiyelen keŋ taolet keŋan tatnupgapmti keŋŋ temaŋ Kawawaŋgat manndembein. Ma naman am sambeyet kegogak keŋŋ temaŋ mambein (Matiyu 5:17; Zân 1:17; 15:1-17; Nembayelen Muluwin 13:39; 15:24, 28; Loma 5:18; 10:18; Galesia 2–6; Epesa 2:15; Kolosi 2:14; Ibulu 7).
Zii Zet Zikat Indanda An (Saveman bilong Lo) (Matiyu 2:4; Luk 23:10) Zuda an notnaŋ muluwin ilak Kawawaŋgalen zii zet Moses kalaŋan saye ke am manzemzikatindamtemien. An ekŋen kapi Palisi ekŋenmak tati Zisas kuwien.
Zisas (Jisas) Zisas ek Kawawaŋgat nemuŋaŋ penaŋ. Kwit ke Ibulu zeleset kukuŋaŋ. Mme kwit keyet yaŋaŋ kapigok “An amŋane yomengatnaŋ indatimkwabe” (Matiyu 1:21). Zisasiyet kwitnaŋ notnaŋ kapigok makunup:
Zisas Kilais (Loma 5:17) ma ŋen
Angat Nemuŋaŋ (Matiyu 8:20) ma ŋen
Kawawaŋgat Nemuŋaŋ (Zân 1:34) ma ŋen
Dawitgat Sokŋaŋ (Matiyu 1:1) ma ŋen
Imanuel (Matiyu 1:23) ma ŋen
Msatgalen Taŋam (Zân 9:5) ma ŋen
Sipsip ekŋengat Toŋin Penaŋ (Zân 10:14) ma ŋen
Mamayelen Ŋotekŋaŋ (Zân 11:25) ma ŋen
Kawawaŋgalen Zet (Zân 1:1; Kie Kienok 19:13) ma ŋen
Kawawaŋgalen Sipsip Nembaŋaŋ (Zân 1:29) ma ŋen
Laion Ek Zudayelen Maŋgeengatnaŋ (Kie Kienok 5:5) ma ŋen
Msalen amobotnaŋ ekŋengalen Amobotnaŋin Temaŋ ma Msalen an damuŋ ekŋengalen An Damuŋ Temaŋ (Kie Kienok 19:16).
Kawawaŋgalen Tâtâ Alakŋaŋ Zisasiyet kwitnaŋ kegok kukuŋaŋ omba talipgat maiŋ nâmbak.
Zisasiyet Nembaŋane (Disaipel) Kwit ke am Zisasiyet zetnaŋ gawepumti ek mâpmaip ekŋengat manzenup (Nembayelen Muluwin 6:7). Am sambeyaŋ Zisas mâpmamtemien ekŋen ke Zisasiyet nembaŋane yaŋgut ekŋenmagengatnaŋ an 12 ombemindemti ekŋen keyet kwilin “Ombemindendeŋaŋ” kegok kuye (Matiyu 10:1-4; Luk 6:12-16).
Zona (Matiyu 12:39-41; 16:4; Luk 11:29-32) An ke Kawawaŋmagengatnaŋ golaŋ zenze an. Kegogapmti Kawawaŋaŋ Zona pigok zemâtâtpeye, “Geŋ met Niniwe mkaen meti am ekŋengat zemane nâit neŋ mka ke waletmâbap.” Egaŋ zapat ke nâmti kunzuŋge. Egaŋ Zopa towati waŋga ŋen mti msat belakŋan mesât mge yaŋgut Kawawaŋaŋ tâgâ temaŋ mme kwati nembu mme mgasik beye. Mme am waŋgaen tabienaŋ nâmbien, “Kapi belek yek; Kawawaŋaŋ ningat ŋenzinziŋ min,” zemti an yomaŋmak kwi keyet timabien. Mti Kawawaŋaŋ tâgâ temaŋ mme koti nembu mme mgasik beye keyet penaŋaŋ Zonamagen msokbemti ek ambepeme nembu keŋan towege. Mme Kawawaŋaŋ aŋgala temaŋ ŋen peme koti Zona pumwilige. Âpme Zonayaŋ aŋgala temaŋgat tip kambakŋan msasa tuk tage. Mme naman Kawawaŋaŋ aŋgala temaŋ nâmpeme gambibik ŋengat Zona meokputatipeme mowege. Kegok sokbeme Zonayaŋ Niniwe mkaen meti golaŋ zet diindoye (Zona 1–4).
Zosep Kawawaŋgalen Tâtâ Alakŋaŋ kapiyet kwit ke an 7 ekŋengat kwilin sekam kwep. Kegogapmti an kwi kwi penaŋ ke kaleŋti kumtowetne.
Ŋeŋaŋ Zosep Islael ekŋengat yeŋin Zekopgat nemuŋaŋ egat kwitnaŋ ke makuip. Egat zapatnaŋ Sokbembe 37-48 keyet maiŋ ekbak. Ma zet notnaŋ kapiyet maiŋti ekbak: Zân 4:5; Nembayelen Muluwin 7:9-14; Ibulu 11:21-22; Kie Kienok 7:8.
Ŋen Zisasiyet mamaŋ Maliayet apmaŋ kwitnaŋ Zosep (Matiyu 1:18-25; Luk 2).
Ŋen Zisasiyet meniŋaŋ isikŋaŋ ŋengat kwitnaŋ kegogak Zosep (Matiyu 13:55; Mak 6:3).
Ŋen Zems Zisasiyet nembaŋaŋgat meniŋaŋ kwitnaŋ kegogak Zosep (Matiyu 27:56; Mak 15:40, 47).
Ŋen naman Zosep Alimatia mkaengatnaŋ an Zuda am ekŋengalen damuŋin keyet kwitnaŋ kegogak Zosewegak makuip. An kapiyaŋ Zisasiyet sekŋaŋ tewengatnaŋ mtoti met ikŋaŋgat sumanen beye (Matiyu 27:57-60; Mak 15:42-46; Luk 23:50-53; Zân 19:38-42).
Âpme an ŋen kapi kegogak kwitnaŋ Zosep Balsabas. An kapi Zisasiyaŋ mulupmaŋ yaŋbem mge egaŋ Zisas ma nembaŋanemak mamamtan. An notnaŋ Matias kapi kegogak. Kegogapmti an Zudas Isikaliot egat munduman ombesâtmbienen an zutgat kwilit ilitzuzut aikbienaŋgut Matiasiyaŋ Zudasiyet munduman tatagat ombempewien (Nembayelen Muluwin 1:23-26).
An kwit sekam kwep aoop mtotne totne delaŋ zenzeŋaŋ an Zosep kapi. An nâmkiŋpepeŋaŋmak msatnaŋ ikŋaŋgalen beme kwitime Zisasiyet nembaŋane indame am nâmkiŋpepeen alakŋaŋ tusuwien ekŋen indamukulem miye egat kwitnaŋ ŋen Banabas (Nembayelen Muluwin 4:36-37).
Zosua (Nembayelen Muluwin 7:45; Ibulu 4:8) An keyaŋ Moses msat tuŋgupman gakime egat munduman timti Islael am indatimti msat Kawawaŋaŋ eweŋan yeŋsokŋine idandayet zetik mimiŋaŋ keyet keŋan indatimoge. Zosuayaŋ Islael am indatimoindemti am msat ke mamtemien indapmâti Kenan msat kalaŋti Zekopgat iŋsokŋane indaye. Liwaiyet sokŋane etaŋ gulak belak indeye enenogat ekŋengat muluwin sesewat mka teman Zelusalem ke ekdamuŋ mti sâpe sâpe bumbu mee kegok etaŋ mimiyelen zemindendeŋaŋ.
Zuda Âpme Zuda ek Zekopgat nemuŋaŋ 12 ekŋengat tuŋguwinaŋgatnaŋ ŋen keyepmti egat iŋsokŋaneyaŋ ilinaŋgat egat iŋane kegok manzemtemien. Maŋge ekŋen kapimagengatnaŋ Zisasiyaŋ sokbeye. Mme Zelusalem sesewat mka temaŋ ke kegogak ekŋengalen msalen matatan ma msalinaŋgat kwitnaŋ Zudia makuip. Alak pigogat kwit kapi Zekopgat nemuŋane 12 ekŋengat iŋsokŋineyet kwili makuip.
Zuda Ekŋengalen Kendo Zuda ekŋenaŋ nup kan kwepgat keŋanen tambu msasa notnaŋ Kawawaŋgat sesewatsasyet nâmti kwizikme motapme keyet kendo kambuk zewien ma Kawawaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ mobotnaŋ penaŋ mimindandaŋaŋ keyet nembaŋine manzemâtâtindamtemien. Kegok mamtemiengalen kendo kapigok:
Kendo ŋeŋaŋ sesewat mka temaŋ Zelusalem Omzuluti mme Kambuk Bembeŋaŋgalen Kendo (Zân 10:22). Kendo kapiyet ekŋenaŋ aniŋ kwitnaŋ Zudas Mekabi egaŋ kasaŋine ekŋenaŋ Zelusalem sesewat mka ke mme ilinaŋgalen nopiomgalen mkanok beme sâpe sâpe bumbu mundumaŋ mwatonzempepeŋaŋ kumasakti kasaŋine indoye keyet maotnâmtemien. Ma naman sesewat mka ke mme kambukŋaŋ beme Zuda am ekŋenaŋ keyet keŋanen moti Kawawaŋ ewe tusum sesewatsawien.
Kendoŋin ŋen Aŋgalalaŋ Kendo (Matiyu 26:2, 5, 17-19). Kapi Zuda am ekŋengalen kendo mobotnaŋ penaŋ. Kegogapmti kwitnaŋ Aŋgalalaŋ Kendo kuwien ke yaŋaŋmak. Isip sindem msalen mamtemien kan keyet Kawawaŋaŋ ekŋen indatimkwasâgât mulup zigok mge keyet maotnâmtemien. Msat ke pemti kwawewegalen Kawawaŋaŋ ensel am sipsip sipmaŋaŋ mkaŋin setokwakwalen metekuwien aŋgalaŋ indemti kasaŋineyelen nemba ma soŋgom ŋeŋaŋ sokbembeŋaŋ indome gakiwien. Mme kan keyet Islael amnaŋ Isip msat pemebien (Kisim Bek 12) kegogapmti Zuda amnaŋ kendo kapiyet sipsip kumti tepmelesiŋ tembu kwepgat nime mandelaŋ zein. Kegogapmti am nâmkiŋpepeŋinmak nin “Zisas Kilaisiyet Sipsip yomgat dopmaŋ kukuŋaŋ” manzenup (Zân 1:29; 1 Kolin 5:7). Zisasiyaŋ gakime sipmaŋ toge keyepm Kawawaŋaŋ nin ke nâmkiŋpenupgapmti maaŋgalaŋndein (Loma 5:9; Epesa 1:7; Ibulu 9:12, 22; 1 Pita 1:19; Zân 1:7; Kie Kienok 1:5; 5:9; 12:11).
Kendoŋin ŋen Nupmamaŋ Yisipiŋgalen Kendo matatemien (Matiyu 26:17; Luk 22:1). Âpme Zuda am ekŋenaŋ Isip msat pemti kwawewegalen kwitnaŋ kwitnaŋ abatatat palen mti tembuyelagak kunzuŋzuŋgalen kegogapmti nupmamaŋ yisipiŋ bumnimbien. Nupmamaŋ bumbuyelen setnaŋ penaŋ yisimak lelimpeme tati sememeŋgut antimti mambuip yaŋgut kan ŋen ku tatindaye keyepmti kegok ke mbien. Kendo kapi Aŋgalalaŋ Kendoyet keŋanegak makwazin (Kisim Bek 12:14-20).
Kendoŋin ŋen Minzalaŋ Kendo. Ke sonda kwepgat keŋan minzalaŋ isisik walati mawemtemien (Zân 7:2-52). Kendo kapiyet Zuda animbi ekŋenaŋ oloŋen palen mawiaŋtemelip. Enenogat meu ilak ŋep bemtemepme akume kwaolep. Mme ekŋenaŋ minzalaŋ isiksik walati yeŋsokŋineyaŋ nup kan 40 msat tuŋgupman minzalaŋen mawemkotemien keyet maotnâip (Wok Pris 23:33-36; Zii Zet 16:13-15).
Kendoŋin ŋen Pentekos (Nembayelen Muluwin 2:1; 20:16; 1 Kolin 16:8). Kapi kegogak Zuda am ekŋengalen kendo temaŋ ŋen. Zet keyet yaŋaŋ, “Msasa 50.” Zuda am ekŋenaŋ Aŋgalalaŋ Kendo tadelaŋ zemti tapmepme msasa 50 mepme ilak Pentekos Kendo kapi maekgip. Kendo kapiyet kegogak ekŋenaŋ oloŋen mamip enenogat ekŋenaŋ yaŋbemti wilin katnaŋ atimbemti naman Kawawaŋaŋ zii zet Sainai Kalaŋan indaye keyet maotnâip. Zisasiyaŋ gakiye keyet baman Petekos Kendo kapiyet egaŋ Emetak Teŋ peme nembaŋanemagen toge (Nembayelen Muluwin 2:1-4).